Den svenska banksektorn har relativt hög motståndskraft avseende de faktorer som orsakade bankoron 2023, då ett flertal banker gick omkull. I de fall svenska banker uppvisar sårbarheter vägs dessa upp av motståndskraft inom andra områden.
Det har tillkommit ett antal nya frågeställningar inför nästa års periodiska rapportering för penningtvätt.
Läget för den finansiella stabiliteten har förbättrats något under det senaste halvåret. Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur men sjunkande räntor bidrar till en ökad framtidsoptimism. Samtidigt innebär det osäkra globala ekonomiska och säkerhetspolitiska läget ökade risker, bland annat i form av cyberangrepp. Det skriver FI i årets andra stabilitetsrapport.
De europeiska tillsynsmyndigheterna, EBA, Esma och Eiopa, har publicerat ny information om rapporteringen av informationsregister enligt Dora-regelverket.
De europeiska tillsynsmyndigheterna har publicerat en klimatscenarioanalys av motståndskraften hos EU:s finanssektor vid klimatrelaterade chocker, samt dess förmåga att stötta den gröna omställningen även under stress.
FI har undersökt hur Amal Express Ekonomisk förening följer penningtvättsreglerna om allmän riskbedömning, kundkännedomsåtgärder, riskklassificering av kunder och rapportering till Polismyndigheten.
FI har beslutat att ge Amal Express Ekonomisk förening en sanktionsavgift på 100 000 kronor.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi kommer att följa riktlinjerna (EBA/GL/2024/07) om återhämtningsplaner enligt artiklarna 46 och 55 i förordning (EU) 2023/1114.
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade ytterligare under det tredje kvartalet 2024. FI uppmanar konsumenter att jämföra erbjudanden från olika banker för att få bättre villkor på sina lån.
FI har fattat ett interimistiskt beslut om att frysa tillgångar baserat på beslut om ekonomiska sanktioner som fattats av en sanktionskommitté under FN:s säkerhetsråd.
Den Europeiska bankmyndigheten (EBA) har, i samarbete med den Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och den Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa), nyligen initierat en mindre informationsinsamling. Syftet är att samla in information från företag som omfattas av auktorisation av initialmarginalsäkerhetsmodeller (IM-modeller) enligt EU-förordningen Emir 3.
Svenska banker har en god motståndskraft mot såväl stora värdeminskningar i sina likviditetsreserver som större prisfall på tillgångar i sina säkerhetsmassor. Det visar en ny analys från FI.
FI har testat träffsäkerheten i 19 bankers system som används för att göra kontroller gentemot internationella sanktionslistor, så kallad sanktionsscreening. Resultatet visar att träffsäkerheten i de system som bankerna använder skulle kunna öka och att det finns utrymme för vissa banker att förbättra sitt arbete på området.
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har publicerat en enkät om identifiering av juridiska personer. Syftet är att samla in synpunkter från branschen om effekterna av att inkludera alternativ för rapportering och registerhållning.
FI bjuder in till ett forum om hur vi jobbar med vårt uppdrag som beredskapsmyndighet och som sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster. Du kan antingen delta på distans, via vår direktsändning, eller på plats i våra lokaler.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har uppdaterat sin information om DPM-paketet: version 3.5. Denna nyhet ersätter den information som FI publicerade den 7 augusti 2024.
Finansinspektionen tillstyrker förslagen i slutbetänkandet från utredningen om säker och tillgänglig digital identitet (SOU 2024:45).
De svenska bankernas utlåning till allmänheten växte med 0,4 procent mellan det andra kvartalet 2024 och motsvarande kvartal 2023. Det är en betydande avmattning jämfört med året innan, då tillväxten var 4,9 procent. Lönsamheten för svenska banker var dock fortsatt hög med en genomsnittlig avkastning på eget kapital på 14 procent. Det visar bankbarometern hösten 2024.
De europeiska tillsynsmyndigheterna EBA, Esma och Eiopa har yttrat sig om EU-kommissionens nej till förslaget på teknisk standard (ITS) för informationsregister enligt Dora. Myndigheterna pekar på utmaningarna med kommissionens förslag till ändringar om identifiering av tredjepartsleverantörer. Men de presenterar också ett förslag på anpassning av standarden utifrån kommissionens ändringsförslag.
Svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i världen. Det gör såväl den svenska ekonomin som svenska hushåll sårbara, vilket många nationella och internationella bedömare är ense om. För att komma till rätta med hushållens höga bolån har FI infört bolånetak och amorteringskrav. Åtgärder har också vidtagits för att minska riskerna för överskuldsättning, men mer behöver göras för att komma till rätta med osunda lånesituationer. Det skriver FI:s generaldirektör Daniel Barr i en debattartikel i Dagens industri den 18 oktober 2024.
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), EU-kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) har publicerat ett gemensamt uttalande om övergång till en kortare avvecklingscykel för värdepapper, T+1.
FI ger Marginalen Bank en varning för överträdelser av reglerna om stora exponeringar och kraven på en god riskhantering.
FI har undersökt hur Marginalen Bank AB följer tillämpliga bestämmelser om riskhantering avseende bland annat krediter.
Ännu är inte alla detaljer klara för hur rapporteringen enligt Dora-förordningen, som inleds nästa år, ska ske. Här är en lägesrapport för rapporteringen av informationsregister och allvarliga incidenter kopplade till informations- och kommunikationsteknik (IKT).
FI ska undersöka om SBAB:s kreditriskhantering lever upp till kraven på styrning, riskhantering och kontroll.
Allt fler banker och andra kreditinstitut erbjuder sparande via digitala inlåningsplattformar. Detta gör dem mer sårbara, eftersom volymen av inlåning snabbt kan sjunka. FI konstaterar i en rapport att en del institut inte tar tillräcklig höjd för riskerna, bland annat när de beräknar vilken likviditetsbuffert som krävs vid sådan inlåning. I ett rättsligt ställningstagande visar vi hur reglerna ska tolkas.
I det här ställningstagandet behandlar Finansinspektionen frågan om huruvida företag som tillhandahåller digitala inlåningsplattformar (plattformsföretag) ska anses vara inlåningsförmedlare enligt tillsynsförordningen.
I promemorian nedan presenterar vi resultatet av FI:s tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2025.
Företag som ger ut säkerställda obligationer har en god motståndskraft kopplad till sina säkerställda obligationer, även om marknadsvärdena av underliggande säkerheter skulle sjunka. Det visar en rapport som Finansinspektionen har gjort.
Amorteringskrav, skuldkvoter och tak för belåningsgrad är verktyg för makrotillsyn i Sverige och många andra länder. Men vilka är de potentiella effekterna av dessa låntagarbaserade åtgärder? För att hitta svar på frågan har Finansinspektionen beställt två expertrapporter i ämnet.
Den 6 november bjöd FI in till ett forum för att informera om tekniska standarder och rapporteringskraven enligt EU-förordningen Dora. Förordningen börjar tillämpas i januari 2025.
För att testa beredskapen inför en potentiell krissituation genomförde myndigheter med ansvar för finansiell stabilitet i de nordisk-baltiska länderna under veckan en finansiell krissimuleringsövning i den nordisk-baltiska regionen, med tre fiktiva banker med gränsöverskridande verksamhet.
Finansinspektionen utser under hösten nya oberoende granskare av utgivare av säkerställda obligationer för granskningsåret 2025. Sista dag för att anmäla intresse är den 15 oktober 2024.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i tredje kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat en uppdaterad lista med valideringsregler.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi kommer att följa EBA:s riktlinjer (EBA/GL/2024/04) avseende förnyad inlämning av historiska data enligt EBA:s rapporteringsram.
Enligt Artikel 45.4 i Mica-förordningen ska utgivare av tillgångsanknutna token regelbundet genomföra likviditetsstresstester. FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI följer EBA:s riktlinjer om fastställande av gemensamma referensparametrar för utgivarnas likviditetsstresstester.
FI föreslår ändringar i ett antal föreskrifter till följd av att tillsynsförordningen ändras när EU:s andra bankpaket införs. Genom bankpaketet genomförs de sista delarna av Basel 3-överenskommelsen i EU.
FI ska undersöka om Avida Finans har bedömt enskilda konsumenters återbetalningsförmåga, det vill säga säkerställt att varje enskild konsument kan upprätthålla en rimlig levnadsstandard även efter att en kredit har beviljats. FI granskar även om eventuella brister är systematiska och om särskilda brister föreligger när kreditförmedlare använts.
FI ska undersöka om Avida Finans har bedömt enskilda konsumenters förmåga att betala tillbaka en kredit. FI granskar även om eventuella brister är systematiska och om särskilda brister föreligger när kreditförmedlare använts.
Finansinspektionen har, utifrån de utgångspunkter som myndigheten har att beakta, inga synpunkter på förslagen.
Finansinspektionen har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi kommer att följa EBA:s riktlinjer (EBA/GL/2024/10) om ändring av riktlinjerna (EBA/GL/2015/12) om försenad betalning och utmätning enligt direktiv 2014/17/EU.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s riktlinjer (EBA/GL/2024/03) om tillämpningen av gruppkapitaltest för värdepapperskoncerner i enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2033/2019.
FI ställer sig positiv till att det vidtas åtgärder för att stärka konsumentskyddet på kreditmarknaden.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi följer EBA:s riktlinjer för upprättande och underhåll av nationella förteckningar eller register över kreditförvaltare enligt direktiv (EU) 2021/2167 (EBA GL 2024 02).
Finansinspektionen ska undersöka hur ett antal banker följer penningtvättsreglerna, med fokus på risken för att bankerna utnyttjas för finansiering av terrorism. Undersökningarna omfattar företagens allmänna riskbedömning, rutiner och riktlinjer för kundkännedom, övervakning och rapportering av misstänkta aktiviteter och/eller transaktioner till Polismyndigheten samt hur företagen hanterar modellrisker.
FI ska undersöka hur Santander Consumer Bank, DNB Banks svenska filialer samt filialbanken Lån & Spar Sverige följer penningtvättsreglerna. Särskilt fokus ligger på hur bankerna hanterar risken för att utnyttjas för finansiering av terrorism.
FI föreslår ändrade föreskrifter för europeiska gröna obligationer som har getts ut av emittenter som inte är skyldiga att upprätta prospekt. Förslaget innebär att svenska blir ett godtaget språk i faktablad, allokeringsrapporter och konsekvensrapporter.
Nu måste bankerna ge sina bolånekunder amorteringsunderlag i digitalt format utan dröjsmål. Det gör det smidigare att byta bank.
Nu startar FI insamlingen av data för 2025 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade något under det andra kvartalet 2024. Samtidigt är bankernas inlåningsräntor jämförelsevis låga. FI uppmanar konsumenter att förhandla med sin bank för att få bättre villkor på lån och sparande.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2024.
Finansinspektionen tillstyrker promemorians förslag. Den föreslagna tillämpningen av de nationella valen i EU:s tillsynsförordning bedöms inte påverka kreditinstitutens kapitalkrav i någon större utsträckning.
Finansinspektionen har fattat beslut som rör erkännande av makrotillsynsåtgärder i Danmark, Portugal, Tyskland och Italien.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har uppdaterat sin information om DPM-paketet: version 3.5.
Den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna EBA, Eiopa och Esma har publicerat nya frågor och svar om tillämpningen av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR).
De europeiska tillsynsmyndigheterna EBA, Esma och Eiopa har publicerat en andra uppsättning av utkast till tekniska standarder kopplade till Dora, EU:s förordning om digital operativ motståndskraft i den finansiella sektorn. Dessutom har ett par riktlinjer antagits. De tekniska standarderna har överlämnats till EU-kommissionen för beslut.
Finansinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att ta emot rapportering om överföringar av medel till länder utanför Europeiska unionen enligt artikel 5r i förordning (EU) 833/2014.
Europeiska bankmyndigheten (EBA) har publicerat DPM-paketet: version 3.5.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, bjuder in till årets workshop om rapportering. Fokus ligger bland annat på den datahubb som EBA arbetar med att ta fram.
FI har publicerat uppdaterade upplysningar enligt kapitaltäckningsdirektivet (CRD), (EU) 2013/36.
FI har beslutat om en uppdaterad metod för att bedöma särskilt kapitalbaskrav för marknadsrisker utanför handelslagret. Den uppdaterade metoden innehåller bland annat ändrade och nya bedömningskriterier för hur FI bedömer företagens interna modeller i samband med kapitalbedömningen.
FI har undersökt hur Viaconto Sweden har följt regelverken för god kreditgivningssed och tagit hänsyn till konsumenters intressen i sina kreditprövningar. FI skriver av ärendet.
Finansinspektionen har undersökt hur neobanker, institut som tillhandahåller bankliknande tjänster helt digitalt, följer penningtvättsregelverket.
FI förelägger Handelsbanken, SEB och Swedbank att senast i december 2026 se till att brister i infrastrukturen för betalningar är åtgärdade. FI har även kontaktat tillsynsmyndigheterna i Danmark och Finland och uppmärksammat dem på behov av motsvarande åtgärder vad gäller Danske Bank och Nordea.
Nu har EU:s andra bankpaket publicerats. Det innehåller nya kapitaltäckningsregler, som till stor del gäller från och med 1 januari 2025.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i andra kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
FI ska utvärdera hur myndighetens innovationscenter ytterligare kan bidra till att förenkla för företagen och stärka arbetet med vägledning i innovationsfrågorna. Däremot ser inte FI tillräckliga motiv för att inrätta en så kallad regulatorisk sandlåda.
Europeiska bankmyndigheten (EBA) har publicerat en uppdaterad lista med valideringsregler.
Europeiska bankmyndigheten (EBA) har uppdaterat sin information om DPM-paketet: version 3.4.
Finansinspektionen har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s riktlinjer för bedömning om kreditförvaltares lednings- eller förvaltningsorgan som helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter, i enlighet med direktiv (EU) 2021/2167 (EBA/GL/2023/09).
Finansinspektionen har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s riktlinjer om riktmärkning av metoder för diversifiering, inbegripet mångfaldspolicy och lönegapet mellan könen, i enlighet med direktiv 2013/36/EU och direktiv (EU) 2019/2034 (EBA/GL/2023/08).
Det finns krav på att större kreditinstitut ska offentliggöra information om hållbarhetsrisker. FI ska genomföra en fördjupad analys av hur informationen kan användas i FI:s tillsyn.
SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga banker och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.
De tre europeiska tillsynsmyndigheterna, EBA, Eiopa och Esma, har publicerat var sin rapport om grönmålning i den finansiella sektorn. Rapporterna utgör en slutlig redovisning av ett uppdrag som myndigheterna fått från EU-kommissionen.
Det finns klimatrelaterade omställningsrisker i svenska bankers låneportföljer. Det visar en analys som FI har gjort genom att matcha bankernas utlåning till enskilda företag med utsläppsdata från företag som ingår i EU:s utsläppshandel.
Bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som göder den organiserade brottsligheten. Det är samtidigt konsumenter som står för den övervägande delen av förlusterna och det drabbar främst de äldre. FI konstaterar i en ny rapport att mer behöver göras för att stoppa bedrägerierna och för att skydda konsumenterna på finansmarknaden. FI välkomnar också de viktiga åtgärder som Bankföreningen har aviserat liksom de förslag till nya regelverk som förhandlas inom EU.
Finansinspektionen bedömer i nuläget att riskerna med bolån och kommersiella fastigheter kommer kvarstå och inte täckas fullt ut när EU:s andra bankpaket börjar gälla den 1 januari 2025. FI avser därför att under nästa år påbörja arbetet med att förlänga riskviktsgolven för bankernas bolån och lån till kommersiella fastighetsföretag åtminstone till och med 2027.
Finansinspektionen tillstyrker i stora delar de förslag som lämnas i promemorian men har vissa synpunkter och efterfrågar några förtydliganden.
FI ska undersöka hur konsumentkreditföretaget Brixo AB bedömt enskilda konsumenters återbetalningsförmåga för att säkerställa att detta sker med en hög grad av säkerhet. Utgångspunkten i granskningen kommer därmed att vara enskilt beviljade krediter samtidigt som vi i undersökningen granskar om eventuella brister är systematiska och om det finns särskilda brister när kreditförmedlare använts.
FI ska undersöka hur SBL Finans har bedömt enskilda konsumenters återbetalningsförmåga för att säkerställa att det sker med en hög grad av säkerhet. Utgångspunkten i granskningen kommer därmed att vara enskilt beviljade krediter samtidigt som vi i undersökningen granskar om eventuella brister är systematiska och om det finns särskilda brister när kreditförmedlare använts.
FI ska undersöka hur Brixo AB och SBL Finans AB har tagit hänsyn till konsumenters intressen i sin kreditprövning.
FI har avslutat undersökningar om hur Cashbuddy och Thorn Privatfinans genomför kreditprövningar av konsumenter.
Utsikterna för den finansiella stabiliteten har förbättrats något och osäkerheten har minskat. Samtidigt befinner vi oss i en lågkonjunktur. Högre kostnader för både räntebetalningar och andra varor och tjänster sätter fortsatt press på hushåll och företag. Det försämrade säkerhetsläget ställer också ökade krav på den operationella motståndskraften i den finansiella sektorn. Det skriver vi i årets första stabilitetsrapport.
Finansinspektionen (FI) har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s uppdaterade riktlinjer om angivande och offentliggörande av systemviktiga indikatorer
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2024.
Många konsumenter tycker att det är svårt att förstå och jämföra olika ränteerbjudanden från bankerna. FI föreslår nu att konsumenterna ska få tydligare information om bankens genomsnittsränta och information inför att ränterabatter löper ut. Detta kommer göra det enklare för konsumenter att förhandla och jämföra sina ränteerbjudanden och därmed också stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden.
Många mindre, onoterade fastighetsföretag har en hög belåningsgrad och låg räntetäckningsgrad. Det gör dem sårbara i ett läge med höga räntor och lägre intäkter. I ett sådant scenario skulle de mindre fastighetsföretagen utgöra huvuddelen av bankernas kreditrisker kopplat till fastighetssektorn. Det framgår av en ny FI-analys.
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade något under det första kvartalet 2024. Vid utgången av kvartalet var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,61 procentenheter vid slutet av det fjärde kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga. För kunder som förhandlar och jämför sina villkor kan det finnas pengar att spara.
En del företag brister i sina kreditprövningar och beviljar lån till konsumenter som inte kan betala tillbaka. Obetalda skulder är ett problem för hela samhället, men framför allt för den individ som drabbas. För att skydda konsumenter från osund kreditgivning vill FI se ett nationellt skuldregister och ett ränte- och kostnadstak. Det framförde FI:s generaldirektör Daniel Barr när han i dag medverkade i ett öppet sammanträde om överskuldsättning i riksdagen.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI avser att följa EBA:s riktlinjer för riskbaserad tillsyn inom området för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Finansinspektionen redovisar den kalibrering som kommer att tillämpas för det känslighetsbaserade stresstest som ligger till grund för pelare 2-vägledningen för svenska banker.
De svenska bankernas lönsamhet var fortsatt hög under det andra halvåret 2023, även om den avtog något under det fjärde kvartalet 2023. Bankernas utlåning till allmänheten var i stort sett oförändrad jämfört med ett år tidigare. Bolånebankernas och sparbankernas utlåning växte dock något snabbare än marknaden som helhet och de fortsatte därför att ta marknadsandelar. Det visar den första bankbarometern för 2024.
FI tillstyrker i stora delar de förslag som lämnas i promemorian, men efterfrågar i några avseenden ett antal förtydliganden. FI delar dock inte bedömningen i promemorian att effekten på kostnaderna för Finansinspektionen till följd av Dora-förordningen är begränsade, utan anser tvärtom att de är omfattande.
De europeiska tillsynsmyndigheterna för finanssektorn har meddelat att de kommer att genomföra ett test kring rapportering av informationsregister enligt Dora-förordningen med start i maj i år.
EU:s förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (Dora) börjar tillämpas den 17 januari 2025. Den 14 maj anordnade FI ett forum för att informera om den nya förordningen och kommande tekniska standarder.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat en uppdaterad lista med valideringsregler.
Hoten och påfrestningarna mot den finansiella sektorn har eskalerat de senaste åren. Det behövs nu konkreta åtgärder från såväl finansiella företag som myndigheter. Det sa Andreas Heed, chef för rättsavdelningen på verksamhetsområdet Betalningar på FI, i ett tal på torsdagen.
De tre europeiska tillsynsmyndigheterna Esma, Eiopa och EBA har gemensamt publicerat uppdaterade frågor och svar om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2014/1286 (Priip-förordningen).
Utifrån de utgångspunkter som FI har att beakta begränsar inspektionen remissvaret till synpunkter som relaterar till artikel 21 och 23 i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete (DCA-avtalet) och önskar i dessa delar vissa klargöranden utifrån FI:s verksamhet med tillstånd och tillsyn.
Finansinspektionen har, utifrån de utgångspunkter som myndigheten har att beakta, inga synpunkter på de remitterade förslagen.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i första kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
FI:s styrelse har i dag beslutat om nya föreskrifter och allmänna råd om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal och om skyldighet för vissa finansiella företag att lämna uppgifter till den officiella statistiken samt ändring i föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Internationella valutafonden (IMF) har publicerat sin slutliga rapport om Sveriges ekonomi.
Säkerhetspolisen har publicerat en promemoria där myndigheten beskriver vad som kan anses utgöra verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet, enligt säkerhetsskyddslagen.
Hushållen fortsatte att pressas av både högre räntor och andra kostnader. Det visar FI:s bolånerapport som släpps i dag. I den tittar vi på nya bolånetagare hösten 2023. Vi kan se att antalet nya bolånetagare var färre än tidigare år. Bostadsköparna köpte också billigare bostäder och lånade något mindre pengar. Den totala utlåningen till hushållen har stannat av, men trots detta är hushållens skuldsättning fortsatt hög.
FI presenterar den årliga bolånerapporten på en pressträff torsdagen den 7 mars kl. 10.00. Rapporten analyserar utvecklingen på bolånemarknaden. På pressträffen medverkar Daniel Barr, generaldirektör och Karin Lindell, senior analytiker.
Bankerna kan ge undantag från amorteringskravet i samband med att låntagare köper en nyproducerad bostad. Sju av åtta banker använder undantaget och en fjärdedel av låntagare som köpte en nyproducerad bostad under åren 2017 – 2023 har fått undantag. Det visar en rapport vi lämnar till regeringen i dag.
Finansinspektionen ska undersöka hur Swedbank följer säkerhetsskyddsregelverket. Undersökningen omfattar Swedbanks regelefterlevnad av säkerhetsskyddsanalys.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2023.
FI ska undersöka hur Swedbank följer säkerhetsskyddsregelverket.
FI har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 procent till 90 procent. Samtidigt föreslår regeringen att avdragsrätten för lån utan säkerhet, så kallade blancolån, ska fasas ut. Vi bedömer att en höjning av bolånetaket skulle leda till en högre skuldsättning hos hushållen och en ökning av de risker som hög skuldsättning medför. Det gäller även om ränteavdragen för blancolån tas bort. Vi anser också att det är lämpligt att invänta den pågående utredningen av både bolånetaket och amorteringskravet och ta ställning till eventuella förändringar av åtgärderna som en helhet.
Från och med september måste banker och andra bolåneföretag lämna amorteringsunderlag digitalt och snabbt. Det gör det enklare för kunderna att ta del av amorteringsunderlaget och kan öka rörligheten på bolånemarknaden.
I detta ställningstagande behandlar FI frågan om huruvida säkerhetsmassan för säkerställda obligationer som gavs ut före den 8 juli 2022 får bestå av krediter som har lämnats mot säkerhet i bostadsfastigheter till den del som krediten i förhållande till säkerheten ligger inom belåningsgraden 80 procent.
Säkerställda obligationer är en viktig finansieringskälla för flera av de största bankerna och kreditinstituten i Sverige. Därför behöver denna marknad fungera väl. FI utövar tillsyn över de företag som har tillstånd att ge ut säkerställda obligationer. Alla dessa företag har övervärden med god marginal till kravet på två procent, vilket ger en viss motståndskraft om marknadsvärdena av underliggande säkerheter skulle förändras. Det visar en rapport där vi redogör för vad som framkom i tillsynen över utgivare av säkerställda obligationer under 2022.
För att färre konsumenter ska göra oplanerade kreditbetalningar införde regeringen 2020 nya regler för marknadsföring av betaltjänster online. FI har granskat effekten och konstaterar att andelen kreditbetalningar har sjunkit. Konsumentskyddet kan dock stärkas ytterligare genom att reglerna flyttas från betaltjänstlagen till konsumentkreditlagen.
Finansinspektionen föreslår en uppdaterad metod för att bedöma särskilt kapitalbaskrav för marknadsrisker utanför handelslagret. Förslaget innebär ändrade och nya bedömningskriterier för hur FI bedömer företagens interna modeller i samband med kapitalbedömningen.
Under det fjärde kvartalet 2023 ökade skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen). Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,45 procentenheter vid slutet av det tredje kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
De europeiska tillsynsmyndigheterna EBA, Esma och Eiopa, har publicerat det första paketet av slutliga rapporter med utkast till tekniska standarder kopplade till EU:s förordning om digital operativ motståndskraft i den finansiella sektorn (Dora). Rapporterna har överlämnats till EU-kommissionen för beslut.
Finansinspektionens innovationscenter kommer att vara på plats på konferensen Stockholm Fintech Week den 14-15 februari för att berätta om FI:s olika ansvarsområden och vilken typ av vägledning som myndigheten bedriver.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat DPM-paketet: version 3.4.
FI varnar Finans 24/7 Sverige för att inte ha bedrivit verksamhet enligt tillståndet.
Det är i dag svårt att jämföra den hållbarhetsdata som finansiella företag rapporterar enligt taxonomiförordningen eftersom informationen presenteras på ett varierande sätt. Det visar en analys från FI, som nu uppmanar företag att i större utsträckning följa EU-kommissionens vägledning för rapportering enligt taxonomiförordningen. På så vis vill FI att det ska bli lättare för investerare att kunna jämföra företag och göra hållbara investeringar.
Nuvarande regler för ränteskillnadsersättning gynnar bankerna genom att ersättningen oftast blir högre än de direkta kostnader bankerna har. Det förslag till ändrade regler som regeringen skickat på remiss löser detta och ökar attraktiviteten för kunder att välja bundna bolån. Det skriver vi i vårt remissvar.
Från och med den 1 januari 2024 har FI fått i uppgift att fatta interimistiska (tillfälliga) beslut om frysning av tillgångar.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s riktlinjer för den totala återhämtningskapaciteten vid återhämtningsplanering enligt direktiv 2014/59/EU och kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1075.
Från den 1 januari 2024 tar FI över ansvaret över inkassoföretag från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Samtidigt införs ett nytt tillstånd för kreditförvaltare.
När allt fler lånar pengar för att klara av vardagsutgifter får fler också problem med skulder. Det skriver FI:s generaldirektör Daniel Barr och konsumentombudsmannen Cecilia Tisell i en gemensam debattartikel i Aftonbladet den 23 december 2023.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget ökar risken för att svenska intressen utsätts för olika angrepp. Flera finansiella företag arbetar i dag med säkerhetsskydd i sin verksamhet, men de behöver stärka arbetet ytterligare. Det visar en analys som Finansinspektionen har gjort.
I november upphävde förvaltningsrätten i Stockholm två sanktionsbeslut som FI fattade i juni förra året. Vi överklagar nu förvaltningsrättens domar till kammarrätten i Stockholm. Vi anser att konsumentskyddet måste väga tyngre.
Antalet bankkunder som får sina betalkonton avslutade av bankerna har ökat på senare år. Bankerna nekar också konsumenter att öppna bankkonto i viss utsträckning, vilket innebär stora problem för de som berörs. I stället för att helt neka kunden ett konto, borde bankerna pröva om andra åtgärder kan vidtas i syfte att inte i onödan begränsa privatpersoners tillgång till finansiella tjänster. Det visar en ny rapport från Finansinspektionen.
Banker ska inte slentrianmässigt stänga ute privatpersoner från att ha ett konto. Det skriver Malin Alpen, chef för verksamhetsområde Betalningar, i dag på SvD Debatt.
Europeiska bankmyndigheten (EBA) har publicerat förslag till ändrade regler om offentliggörande enligt pelare 3 och krav för rapportering.
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2023 till och med den 30 december 2025.
Redan vid tre års ålder börjar vuxna spara mer ofta i aktier till pojkar än till flickor. Dessa skillnader växer sen över tid och bidrar till en ojämställd aktiemarknad. Det visar en ny analys från Finansinspektionen (FI) som undersöker skillnader i kvinnor och mäns investeringsbeteende på börsen.
FI har undersökt om Aros Kapital har följt reglerna på flera olika områden. Det har bland annat handlat om Aros kreditriskhantering, bolagets arbete mot penningtvätt och hur bolaget har följt regelverket om styrning, riskhantering och kontroll.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i fjärde kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Finansinspektionen har beslutat att ge Aros Kapital en varning och en sanktionsavgift på 45 miljoner kronor.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat en uppdaterad lista med valideringsregler.
Vissa företag och personer får betala högre tillsynsavgifter till Finansinspektionen nästa år. Störst procentuell ökning blir det för de som sysslar med valutaväxling och annan finansiell verksamhet. De kommer att få betala upp till fyra gånger så hög årlig tillsynsavgift 2024, jämfört med i år.
FI föreslår nya föreskrifter och allmänna råd om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal. Bakgrunden är den nya lagen (2023:714) om förvärv och fövaltning av nödlidande kreditavtal (kreditförvaltningslagen) med tillhörande förordning.
Finansinspektionen har bara lagtekniska synpunkter utifrån de utgångspunkter som vi har att beakta.
Den 6 december godkände EU:s medlemsstater ett bankpaket som bland annat implementerar de sista delarna av Basel 3-överenskommelsen inom EU. Även Europaparlamentet väntas godkänna de överenskomna reglerna inom kort.
Från 1 januari 2024 är det nya rutiner som gäller för den periodiska rapporteringen för penningtvätt.
Det senaste året har vi sett en ökad användning av artificiell intelligens (AI) i samhället. I det är finanssektorn inget undantag. Med AI följer särskilda risker som aktörer i finanssektorn behöver hantera, men det kommer också med stor nytta, exempelvis när AI används för att motverka att kriminella aktörer utnyttjar det finansiella systemet. Det var ett av budskapen från FI:s Malin Alpen, områdeschef för Betalningar, på konferensen Banktech tidigare i dag.
Klimatomställningen kan medföra risker för bankerna. För att få en bättre uppfattning om dessa risker har Finansinspektionen (FI) påbörjat ett arbete med att identifiera och analysera potentiella omställningsrisker i bankernas låneportföljer.
Europeiska försäkringsmyndigheten, Eiopa, har tagit fram och publicerat en datapunktsmodell och taxonomi (2.8.1) för rapportering av betydande riskkoncentrationer och betydande interna transaktioner som ska lämnas av finansiella konglomerat.
I den här analysen uppskattar vi hur stora behov de svenska börsnoterade och större privatägda fastighetsföretagen har av att minska sina skulder i ett läge där finansieringskostnaderna stiger och fastighetsvärdena faller. Vi beräknar hur mycket företagen behöver minska sina skulder för att behålla vissa antagna nivåer på räntetäckningsgrad och belåningsgrad.
Högre räntor innebär att hushåll och företag behöver anpassa sin ekonomi. Finansinspektionen ser nu att risktagandet har minskat. Men det förändrade ekonomiska läget med osäkerhet om hur länge de högre räntorna kommer att bestå innebär förhöjda risker för den finansiella stabiliteten. Kommersiella fastighetsbolag med hög skuldsättning är särskilt utsatta om räntorna skulle ligga kvar på höga nivåer. Det skriver vi i årets andra stabilitetsrapport.
Hushåll som drabbas hårt av den ekonomiska utvecklingen kan, om det finns särskilda skäl, få tillfälliga undantag från amorteringskraven på sina bolån. Under 2023 har antalet bolånetagare som beviljats amorteringsundantag avtagit något, men ligger kvar på högre nivåer jämfört med tidigare år. Låntagare med höga skuldkvoter och höga belåningsgrader beviljas oftare undantag.