En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaNyheter Finansiell stabilitet
2015
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 16 december 2015
Den 16 december hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se nedan).
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 14 december 2015 att inte ändra FI:s föreskrifter (FFFS 2015:5) om kontracykliskt buffertvärde. Det buffertvärde på 1,5 procent som finns angivet i föreskrifterna ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,75 procent.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 16 december
Onsdagen den 16 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för årets andra möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande. Men kraftigt ökande priser på bostäder innebär att hushållens skulder växer snabbt. Det är en utveckling som innebär att riskerna för den ekonomiska stabiliteten ökar. Därför krävs beredskap för att införa ytterligare åtgärder. Det är några av slutsatserna i FI:s andra stabilitetsrapport för 2015.
FI-analys 4: En modell för hushållens skulder
Denna FI-analys presenterar en modell för de svenska hushållens skulder. Hushållens skuldsättning är nära kopplad till huspriser och de båda bestäms av räntor och konjunkturutsikter, samt av varandra. Modellens skattade egenskaper är rimliga; modellen reagerar som väntat på chocker och överlag överensstämmer dess historiska prognoser väl med utfallen. Detta gör att vi kan använda modellen som stöd för FI:s analys av hushållens skulder.
FI-analys 2: Finansinspektionens sårbarhetsindikatorer
FI följer löpande det finansiella systemets sårbarheter. Nu går FI ett steg längre genom att skapa ett system för att gruppera och studera indikatorer för sårbarheter.
FI ökar genomlysningen av kapitalkravet för svenska banker
FI redovisar i dag för första gången de faktiska kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2015. Publiceringen syftar till att öka tydligheten kring effekten av FI:s kapitalkrav, inklusive pelare 2.
Remissvar: ändrade säkerhetskrav i Riksbanken
Finansinspektionen och Riksgäldskontoret avstyrker i ett gemensamt remissvar Riksbankens förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken.
Formella beslut fattade - Sveriges fyra storbanker systemviktiga institut
FI har tidigare publicerat den metod-PM som FI har tagit fram för att identifiera övriga systemviktiga institut (O-SII) och ange vilket kapitalbuffertkrav det innebär. Nu har FI fattat de formella besluten som riktar sig till Sveriges fyra storbanker (Nordea, Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) och Swedbank) och som innebär att kapitalbuffertkrav på 2 procent på gruppnivå ska påföras per 1 januari 2016.
Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning
Sammanfattning av det tal Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen gav på SNS seminarium om det ekonomiska läget den 19 november 2015.
Hushållens skulder oroar
Debattartikel av Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen, i Dagens Nyheters DN debatt 2015-11-05.
Sveriges fyra storbanker systemviktiga institut
FI har beslutat att följa Europeiska bankmyndighetens, Ebas, riktlinjer om hur övriga systemviktiga institut (O-SII) ska identifieras och vilket kapitalbuffertkrav de bör påföras. Finansinspektionen avser att följa riktlinjerna i sin helhet och har meddelat detta till Eba.
FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i december
Nästa gång FI ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i december. FI:s styrelse bestämde den 12 oktober 2015 att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 1,5 procent.
Martin Noréus: Amorteringskrav och riskvikter – två aktuella frågor för makrotillsynen
FI:s vikarierande generaldirektör Martin Noréus höll talet ”Amorteringskrav och riskvikter – två aktuella frågor för makrotillsynen ” på UBS årliga Nordic Financial Services Conference den 10 september 2015.
Remissvar: Nya regler för revisorer och revision
FI välkomnar nya striktare regler, men anser att delar av förslagen inte uppfyller det huvudsakliga syftet med regleringen, att höja revisionskvaliteten och bidra till finansiell stabilitet.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) ska enligt lagen (2014:966) om kapitalbuffertar för varje kvartal fastställa ett kontracykliskt buffertriktvärde och ett kontracykliskt buffertvärde.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2015
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2015.
Erkännande av andra medlemsstaters kontracykliska buffertvärden
Finansinspektionen beslutar att erkänna kontracykliska buffertvärden upp till 2,5 procent som har fastställts av behörig myndighet i ett annat EES-land. Berörda företag ska använda dessa buffertvärden vid beräkning av sina företagsspecifika kontracykliska kapitalbuffertar.
Drivkrafter bakom hushållens skuldsättning
I den här rapporten ger Finansinspektionen, tillsammans med Sveriges riksbank och Riksgälden, en övergripande bild av drivkrafterna bakom uppgången i hushållens skuldsättning. En central slutsats i rapporten är att skuldsättningen i stor utsträckning hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden.
Underlag till finansiella stabilitetsrådet
När företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden träffades den 15 juni i det Finansiella stabilitetsrådet bidrog myndigheterna med underlag till diskussionen. Underlaget publiceras nu.
Den framtida utformningen av bankernas kapitalkrav
Till Finansiella stabilitetsrådets möte den 15 juni bidrog Finansinspektionen med ett underlag om sin syn på den framtida utformningen av kapitalkraven för de svenska storbankerna.
Sveriges fyra storbanker systemviktiga institut
FI avser att följa Europeiska bankmyndighetens, Ebas, riktlinjer om hur övriga systemviktiga institut (O-SII) ska identifieras och vilket kapitalbuffertkrav de bör påföras.
Nordea globalt systemviktigt företag
FI identifierar Nordea Bank som ett globalt systemviktigt företag (G-SII, Global Systemically Important Institution).
FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i september
Nästa gång FI ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i september. FI:s styrelse bestämde den 22 juni 2015 att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 1,5 procent.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) har beslutat att höja den kontracykliska kapitalbufferten för Sverige till 1,5 procent från och med den 27 juni 2016.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 15 juni 2015
Den 15 juni 2015 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se nedan).
Finansiella stabilitetsrådet träffas 15 juni
Måndagen den 15 juni träffas företrädare för regeringen, Riksgälden, Riksbanken samt Finansinspektionen för årets första möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Stabiliteten i det finansiella systemet
FI bedömer att motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande i dagsläget. Svenska banker har höga kapitalnivåer och god tillgång till billig finansiering.
Förslag till ändring av föreskrifter om kontracyklisk kapitalbuffert
Finansinspektionen (FI) föreslår att den kontracykliska kapitalbufferten ska vara 1,5 procent från den 27 juni 2016.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2015
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2015.
Gemensamt ansvar för finansiell stabilitet
Finansiella kriser kostar pengar både för samhället och för individen, och därför vill vi så långt möjligt undvika dem. Finansinspektionen, regeringen, Riksgälden och Riksbanken är alla viktiga pelare i det förebyggande arbetet med finansiell stabilitet men också när en finansiell kris uppstår. Den 18-20 maj anordnar vi gemensamt en konferens om hur man på bästa sätt hanterar globala finansiella kriser.
FI publicerar metoder för bedömning av kapitalkrav för tre risktyper
FI har nu bestämt de metoder som kommer att användas för att bedöma bankernas kapitalkrav inom pelare 2 för tre betydelsefulla risktyper. Metoderna rör kreditrelaterad koncentrationsrisk, ränterisk i bankboken och pensionsrisk. FI har tagit hänsyn till de yttranden som inkommit på den remisspromemoria som publicerades i december 2014 och gjort vissa förändringar. Promemorian innehåller också en uppdaterad konsekvensanalys.
FI-analys 1: Den implicita statliga garantin till systemviktiga banker
FI:s uppdrag är att verka för finansiell stabilitet och ett gott konsumentskydd. Stabilitetsuppdraget har utvidgats så att FI även ska motverka finansiella obalanser för att stabilisera kreditmarknaden. Det kräver en mer omfattande analys och att FI blir tydligare om vilka ställningstaganden myndigheten gör. Därför ger FI ut en ny rapportserie, FI-analys. Detta är första rapporten i den serien där FI presenterar utredningar och analyser av frågor som är av betydelse för FI:s ansvarsområde.
FI öppnar för att höja kontracykliskt buffertvärde i juni
Nästa gång FI ska fatta ett beslut om kontracykliskt buffertvärde är i juni. FI:s styrelse bestämde den 20 april 2015 att arbetet för att förbereda beslutet ska inriktas så att värdet kan höjas om det i juni bedöms nödvändigt. Värdet är i nuläget 1 procent.
Den svenska bolånemarknaden 2015
FI följer utvecklingen på bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning noga och bolåneundersökningen utgör en viktig del av detta arbete. Årets undersökning visar att den genomsnittliga belåningsgraden och skuldkvoten för hushåll med nya bolån var oförändrad mellan 2013 och 2014, trots snabbt stigande bostadspriser.
Martin Andersson: Finansinspektionen och makrotillsynen
FI:s generaldirektör Martin Andersson höll talet Finansinspektionen och makrotillsynen på Bank och Finans Outlook den 18 mars 2015.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) ska enligt lagen (2014:966) om kapitalbuffertar för varje kvartal fastställa ett kontracykliskt buffertriktvärde och ett kontracykliskt buffertvärde.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2014
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2014.
Martin Andersson: Ett år med den nya makrotillsynen
FI:s generaldirektör Martin Anderssons tal om FI:s syn på makrotillsyn på SNS/SIFR Finanspanel den 19 februari 2015.
FI:s och Riksgäldens synpunkter på nya regler för globalt systemviktiga banker
FI och Riksgälden framför i ett remissvar synpunkter på Financial Stability Boards (FSB) förslag till krav på total förlustabsorberande kapacitet för globalt systemviktiga banker (TLAC).
FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i mars
Nästa gång FI ska fatta ett beslut om kontracykliskt buffertvärde är i mars. FI:s styrelse bestämde i går att arbetet för att förbereda beslutet ska inriktas på att värdet inte ska ändras. Värdet är i nuläget 1 procent.
2014
FI:s metoder för bedömning av enskilda risktyper inom pelare 2
Finansinspektionen beskriver i en promemoria vilka metoder som FI har för avsikt att använda för att beräkna kapitalkravet för tre viktiga risktyper inom ramen för pelare 2.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande. Trots oro i omvärlden har bankerna bra motståndskraft och tillgång till finansiering.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI ska enligt lagen (2014:966) om kapitalbuffertar för varje kvartal fastställa ett kontracykliskt buffertriktvärde och ett kontracykliskt buffertvärde.
Bruttosoliditetskrav för svenska banker
FI anser att ett bruttosoliditetskrav kan fylla en viktig funktion för att upprätthålla den finansiella stabiliteten i Sverige som en säkerhetsspärr som sätter ett golv för hur lågt kapitalkravet kan falla relativt bankernas bruttotillgångar.
Martin Andersson: Sverige behöver inte gå före med bruttosoliditet
Sverige ska inte gå före eller införa högre krav på bruttosoliditet än resten av EU, säger Martin Andersson på SvD Bank Summit i dag. Det nya kravet är bra men ska bara fungera som ett golv för hur lågt bankernas riskvägda kapitalkrav får sjunka. Därför räcker i dagsläget den nivå på tre procent som diskuteras i EU.
Kapitalkrav för banker, tredje kvartalet
FI offentliggör i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2014.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 11 november
Den 11 november 2014 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se nedan).
Åtgärder mot hushållens skuldsättning – amorteringskrav
FI bedömer att ett amorteringskrav som tillämpas på ett flexibelt sätt på sikt stärker hushållens motståndskraft mot störningar. Dels dämpar det bostadspriserna och bidrar till en långsammare skuldtillväxt, dels innebär högre amorteringar att hushållen minskar sina skulder och därmed räntekostnader.
Stabilitetsrisker kopplade till hushållens skuldsättning
FI bedömer att riskerna med hushållens skulder inte är alarmerande i dagsläget. Däremot finns det makroekonomiska risker med den ökande skuldsättningen bland hushållen.
Bolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner
Nya bolånetagare amorterar i större utsträckning efter att bankerna från och med den 1 juli 2014 infört individuellt anpassade amorteringsplaner. Den pågående mediedebatten om amorteringar och att Svenska Bankföreningen har skärpt sina rekommendationer kring amorteringar kan även ha bidragit till de ökade amorteringarna.
Finansinspektionens syn på ett amorteringskrav
Hushållens skulder utgör inget hot mot den finansiella stabiliteten men däremot ökar de makroekonomiska riskerna. Ett amorteringskrav kan, om det är utformat på ett flexibelt sätt, minska dessa risker.
Svenska banker klarar europeiskt stresstest
Svenska storbanker klarar av ett kraftigt försämrat läge i omvärlden. Dessutom är deras utlåning av bra kvalitet. Det är resultatet av det stresstest som Finansinspektionen (FI) gjort av de svenska storbankerna på uppdrag av den Europeiska bankmyndigheten (Eba).
FI redovisar Ebas stresstest av svenska storbanker
På söndag den 26 oktober klockan 12 kommer FI att redovisa hur de svenska storbankerna har klarat Europeiska bankmyndighetens (Eba) stresstest. FI kommer också publicera utfallet av den undersökning av bankernas krediter (AQR) som gjorts. Resultatet kommer att redovisas på koncernivå för varje bank.
Kapitalkrav för svenska banker
Finansinspektionen presenterar i en promemoria ställningstaganden som syftar till att det svenska banksystemet ska stå starkare rustat för att kunna stå emot framtida finanskriser.
Förslag till föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) föreslår att det kontracykliska buffertvärdet ska vara 1,0 procent. Värdet fastställs genom en bestämmelse i nya föreskrifter.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Sverige har ett stort och sammanlänkat finansiellt system som domineras av fyra storbanker. Ett flertal åtgärder har vidtagits de senaste åren för att stärka stabiliteten och FI anser att motståndskraften i det finansiella systemet i dagsläget är tillfredsställande.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets andra möte
Den 23 maj 2014 hade Finansiella stabilitetsrådet sitt andra möte. Ett protokoll från mötet finns nu tillgängligt (se nedan).
Kommuniké från Finansiella stabilitetsrådets möte den 23 maj
Finansiella stabilitetsrådet har i dag hållit sitt andra möte där företrädare för regeringen, FI, Riksgälden och Riksbanken diskuterat frågor om finansiell stabilitet. Efter mötet publicerade rådet en kommuniké (se länk nedan).
Kapitalkrav för svenska banker
Den 3 april 2014 presenterade regeringen ett lagförslag om förstärkta kapitaltäckningsregler. Enligt förslaget ska de nya reglerna huvudsakligen träda i kraft den 1 augusti 2014. Förslaget ger FI bemyndigande att besluta om ett flertal frågor som sammantaget har en stor påverkan på bankernas kapitalkrav. FI ger nu besked om hur kapitalkraven kommer att vara utformade.
Höjda riskvikter för bolån i verksamhet i Norge
Det norska Finanstillsynet har publicerat ett förslag på hur de avser att vidta ett antal åtgärder för att höja riskvikterna för bolån. Finansinspektionen (FI) har i samband med detta fått en fråga om hur vi ser på detta och vårt ställningstagande till reciprocitet vad gäller de metoder som Finanstillsynet kommer att fastställa.
FI ger inte undantag från Basel 1-golvet
Det är inte lämpligt att ge bankerna möjlighet till undantag från det så kallade Basel 1-golvet. FI vill även fortsättningsvis säkerställa att banksystemet är tillräckligt motståndskraftigt, något som värnar den finansiella stabiliteten.
ESRB vägleder om makrotillsyn
Europeiska systemrisknämnden, ESRB, ger vägledning för hur EU-länderna kan använda makrotillsynsverktygen. Finansinspektionen (FI) har nyligen fått ett förnyat uppdrag att arbeta med finansiell stabilitet. Det innebär både tillsyn av de finansiella företagen och ett samlat ansvar för samtliga så kallade makrotillsynsverktyg.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets första möte
Den 10 februari hade Finansiella stabilitetsrådet sitt första möte. Protokollet finns nu tillgängligt (se nedan).
2013
Så kan FI minska riskerna med hushållens skuldsättning
Försiktighetsskäl talar för att det är motiverat att överväga ytterligare åtgärder relativt snabbt om vi ser att skuldökningstakten är fortsatt hög. FI bedömer att en höjning av riskviktsgolvet för bolån bör prioriteras framför en fullt påslagen kontracyklisk buffert. Det är däremot viktigt att ha realistiska förväntningar om vad FI kan åstadkomma för att minska hushållens skuldsättning givet de verktyg FI förfogar över.
Risker i det finansiella systemet 2013
Svenska banker står relativt starka, men är fortsatt sårbara för störningar på de finansiella marknaderna och utvecklingen i euroområdet innebär fortsatt en risk för det svenska finansiella systemet.
PM 3 – Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige
Sammantaget visar analysen att en lägre andel av hushållen tar nya lån med höga belåningsgrader och att amorteringsbeteendet har förbättrats bland hushåll med höga belåningsgrader.
PM 5 – Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden
Enskilda hushåll visar på god motståndskraft, i alla fall på längre sikt. På kort sikt finns däremot risker för individuella hushåll i stressade situationer.
PM 1 – Förklaringar till utvecklingen av hushållens skuldsättning sedan mitten av 1990-talet
FI bedömer att fundamentala reala efterfråge- och utbudsfaktorer förklarar en stor del av uppgången i hushållens skuldsättning men att generösare kreditgivningsnormer troligtvis också har understött utvecklingen.
PM 2 – Analys av spridningen av hushållens skuldsättning
Riskerna med hushållens aggregerade skuldsättning i samhället kan se olika ut beroende på hur skulderna är fördelade. En analys av spridningen i hushållens skuldsättning visar att skuldkvoten har ökat trendmässigt för alla inkomstgrupper och att vissa hushållsgrupper är mycket sårbara. Risken för större kreditförluster på bostadslån bedöms däremot vara liten.
Risker för den finansiella stabiliteten och för enskilda hushåll i Sverige relaterade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden
På uppdrag av Samverkansrådet har en av Finansinspektionen och Riksbanken gemensam analysgrupp tillsatts för att analysera risker kopplade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden. Slutsatser kring analysarbetet motiverar till att överväga ytterligare åtgärder för att hantera riskerna med hushållens höga skuldkvot.
Beslut om riskviktsgolv för svenska bolån
FI inför ett riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån. Golvet införs som en tillsynsåtgärd inom den så kallade pelare 2.
FI:s roll i ett ramverk för finansiell stabilitet
Makrotillsyn är inget nytt utan har alltid ingått i det traditionella tillsynsarbetet. Det sa Martin Andersson på konferensen Bank & Finans Outlook den 20 mars.
Martin Andersson: Ett stabilt finansiellt system kräver både mikro- och makrotillsyn
Mikro- och makrotillsyn går inte att särskilja i praktiken. Det är två perspektiv med samma mål, att uppnå finansiell stabilitet. Det konstaterade FI:s generaldirektör Martin Andersson vid ett anförande för Sparbankernas Riksförbund.
2012
Risker i det finansiella systemet 2012
Finansinspektionens (FI:s) riskrapport 2012 har fortsatt fokus på oron på de finansiella marknaderna där den största risken för det svenska finansiella systemet alltjämt är en fördjupad statsfinansiell kris i Europa.
2011
Risker i det finansiella systemet 2011
Sverige har klarat sig relativt väl i en turbulent tid men risknivån i det svenska finansiella systemet har ökat. Osäkerheten i omvärlden gör att bankers likviditetsrisker och livförsäkringsföretagens påverkan av det låga ränteläget fortsatt är i fokus. Finansinspektionen ser också en risk i att försäljningen av komplexa produkter till konsumenter ökar.
2010
Risker i det finansiella systemet 2010
FI lyfter i denna rapport fram de viktigaste riskerna för den finansiella stabiliteten, för konsumentskyddet och för de finansiella marknadernas funktionssätt.
2009
Risker i det finansiella systemet 2009
Finansinspektionen flaggar för flera potentiella risker som noggrant måste bevakas. Ett riskområde som lyfts fram i den nya rapporten, "Risker i det finansiella systemet" är bolånemarknaden - där FI har påbörjat en granskning.
