Särskilda pm och beslut

Här publicerar vi viktiga pm och beslut som antas ha särskilt stort allmänintresse.

2019

Euroclear Sweden AB får tillstånd som värdepapperscentral enligt CSDR

Finansinspektionen ger Euroclear Sweden AB tillstånd att verka som värdepapperscentral i enlighet med EU-förordningen nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler (CSDR).

FI:s kategorisering av kreditinstitut och filialer för tillsyn och tillsynsmetoder

Denna promemoria är en uppdaterad version av FI Dnr 16-13938 och redogör för hur Finansinspektionen delar in kreditinstitut som står under FI:s tillsyn i olika tillsynskategorier. Promemorian har kompletterats med en beskrivning av motsvarande klassificering av svenska filialer till kreditinstitut i andra EES-länder, vilka också står under FI:s tillsyn.

Krav på likviditetstäckningskvot och diversifiering i likviditetsbuffert

FI presenterar sin syn på de specifika krav som gäller för likviditetstäckningskvot i enskilda valutor. Myndigheten ger också sin tolkning av kravet på diversifiering av likviditetsbuffertens sammansättning för svenska säkerställda obligationer. FI kommer att från och med den 1 oktober 2019 tillämpa detta i tillsynen av banker som tillhör tillsynskategori 1 och 2.

Fysisk person får inte tillstånd att utöka sitt aktieinnehav i Pacific Fonder AB

Finansinspektionen avslår AA:s ansökan om tillstånd att utöka sitt aktieinnehav i Pacific Fonder AB med 3,5 procent av kapital och röster till totalt 13,02 procent av kapitalet och 12,22 procent av rösterna i bolaget.

Krav på IRK-modeller för exponeringar mot kommersiella fastigheter

FI har analyserat den kommersiella fastighetsmarknaden och bedömer att den är sårbar för störningar.

FI stärker det internationella tillsynssamarbetet mot penningtvätt

– Vi tar initiativ till ett stärkt internationellt tillsynssamarbete mot penningtvätt och vi omfördelar våra egna resurser för att öka vår tillsynskapacitet, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen efter dagens möte med finansmarknadsminister Per Bolund.

FI:s syn på förutsättningar för verksamhet med bostadskrediter

Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån är på väg att kompletteras av modeller där bolån finansieras på nytt sätt, till exempel via bolånefonder.

2018

Översyn av systemriskbufferten vartannat år

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de tre storbankerna,  SEB, Handelsbanken och Swedbank efter att Nordea bytt legal hemvist för moderbolaget.

FI:s arbete med hållbarhetsfrågor 2018

FI har under 2018 genomfört ett antal tillsynsaktiviteter på området, bland annat när det gäller information om hållbarhet på den svenska fondmarknaden. Under året har arbetet inriktats på att integrera hållbarhetsfrågorna i den löpande tillsynen, ett arbete som kommer att fortsätta och intensifieras. Därutöver har FI tagit en pådrivande roll i det allt intensivare internationella arbetet, som är en förutsättning för att komma vidare i ett antal viktiga frågor på området.

Förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån

2018-08-23 | ESRB Bolån EBA

FI:s styrelse har beslutat att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med motsvarande krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen träder i kraft från och med 31 december 2018.

Tillstånd att verkställa fusionsplan för Nordea

Finansinspektionen ger Nordea Bank AB tillstånd att verkställa den fusionsplan som har upprättats med dotterbolaget Nordea Bank Abp där Nordea Bank AB absorberas av Nordea Bank Abp.

EU-kommissionens beslut om riskviktsgolvet för svenska bolån

2018-08-14 | ESRB Bolån EBA

EU-kommissionen har beslutat om att inte föreslå EU-rådet att avvisa FI:s förslag att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det  innebär att åtgärden får införas i Sverige.

Förutsättningar för nya bolåneaktörer

Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån utmanas av aktörer med alternativa finansieringsmodeller.

EU-underrättelse om förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån

2018-05-25 | ESRB Bolån EBA

FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, EU-rådet, EU-kommissionen, ESRB och EBA om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.

Ställningstagande om tidpunkter för att fastställa växelkursen vid tillämpningen av prospektregelverket

Till följd av den senaste tidens kursförändringar mellan euron och svenska kronan har det uppstått osäkerhet på den svenska obligationsmarknaden om vilka bilagor till prospektförordningen som ska användas vid upprättande av prospekt.

FI publicerar pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor

FI har nu publicerat den bedömningsmetod som myndigheten avser att tillämpa i tillsynen av likviditetstäckningskvot i enskilda valutor för de största svenska bankerna som tillhör tillsynskategori 1 och 2.

FI:s syn på revisionsrätten för verksamhet som läggs ut på molntjänstleverantörer

Tillgången till molntjänster har visat sig vara viktig för såväl små nystartade företag som för stora väletablerade aktörer. Ett ökat användande av molntjänster kan bidra till att sänka inträdesbarriärerna till finanssektorn, möjliggöra konkurrens, i vissa fall skapa stabilare it-miljöer och i slutändan medverka till bättre och billigare finansiella tjänster för konsumenter. Men molntjänster innebär också risker som måste hanteras. De krav som finns på finansiella företags förmåga att hantera sina risker, gäller därför också när de använder molntjänster.

2017

FI:s pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor

EU:s minimikrav på likviditetstäckningskvot omfattar inte minimikrav i enskilda valutor. Finansinspektionen (FI) anser att det fortfarande finns behov av likviditetsbuffertar i reservvalutorna euro och US-dollar för större svenska banker. FI remitterar därför en promemoria som beskriver de ställningstaganden som myndigheten avser att tillämpa i tillsynen av svenska bankers likviditetstäckningskvot i enskilda valutor.

FI avslutar undersökningar av storbanker om Panamadokumenten

FI har avslutat de undersökningar av Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank som myndigheten inledde med anledning av de uppgifter som förekom i de så kallade Panamadokumenten.

FI:s arbete med hållbarhetsfrågor 2017

FI har under 2017 arbetat med frågor kring det internationella arbetet med att skapa enhetliga definitioner, mätmetoder, fört diskussion med delar av finansbranschen om scenarioanalyser som verktyg för att identifiera risker, och med olika konsumentrelaterade frågor med fokus på hållbarhetsinformation inom fondsparande.

Tillstånd för SEB att förvärva egendom

FI ger SEB AB tillstånd att förvärva egendom från sitt tyska dotterbolag SEB AG som bedriver bankrörelse i Tyskland.

FI:s kapitalbedömningsmetod inom pelare 2 vid värdepapperisering

Finansinspektionen anser att en åtgärd inom pelare 2 är nödvändig som en säkerhetsspärr för att begränsa konsekvenserna för det samlade kreditutbudet vid systemkritisk värdepapperisering. I dag publiceras den metod som FI avser att använda i bedömningen.

FI avslutar undersökning av Swedbank

FI har undersökt Swedbank AB:s efterlevnad av regler för att identifiera och hantera intressekonflikter samt styrning, riskhantering och kontroll i anslutning till dessa. FI har i undersökningen funnit vissa brister i Swedbanks hantering. FI anser dock inte att banken har åsidosatt sina skyldigheter enligt lagar och regler på ett sådant sätt att det finns anledning för Finansinspektionen att ingripa.

Ett ramverk för konsumentskyddet

FI arbetar för ett finansiellt system som är stabilt och präglas av förtroende. Det ska också ha väl fungerande marknader som tillgodoser behoven av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Det förutsätter stabila finansiella företag, tydlig information till konsumenter och produkter som utvecklas och säljs med hänsyn tagen till konsumenters behov och förutsättningar.

FI:s syn på automatiserad rådgivning

Det är sannolikt att automatiserade tjänster kommer att spela en allt större roll på finansmarknaden. FI ser en webbaserad marknad med förenklad rådgivning som ett steg i rätt riktning mot en oberoende rådgivningsmarknad som når en bred kundkrets.

2016

Översyn av systemriskbufferten vartannat år

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de fyra storbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank.

Nya metoder för bankernas riskvikter och kapitalkrav beslutade

FI har nu fastställt de metoder som kommer att användas i tillsynen av bankernas interna modeller för företagsexponeringar. Bankerna bör fortsättningsvis utgå från att minst vart femte år är ett nedgångsår när de beräknar sannolikheten för fallissemang. Dessutom inför FI ett löptidsgolv på 2,5 år för de banker som använder den avancerade internmetoden.

Tillstånd för Nordea att verkställa fusionsplan

Nordea Bank AB har ansökt om tillstånd att få verkställa tre fusionsplaner. Fusionerna rör absorption av tre helägda dotterbolag som bedriver bank- och värdepappersrörelse i Danmark, Finland respektive Norge.

2015

FI:s syn på öppenheten i handeln med företagsobligationer kvarstår

2015-11-11 | Nyheter Marknad

En ändrad praxis för offentliggörande av information om handel med företagsobligationer infördes den 2 februari 2015. FI har under hösten utvärderat effekterna av detta och beslutat att praxisen ska vara oförändrad.

Drivkrafter bakom hushållens skuldsättning

I den här rapporten ger Finansinspektionen, tillsammans med Sveriges riksbank och Riksgälden, en övergripande bild av drivkrafterna bakom uppgången i hushållens skuldsättning. En central slutsats i rapporten är att skuldsättningen i stor utsträckning hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden.