FI har beslutat att de tre storbankerna ska hålla en systemriskbuffert om 3 procent och en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut om 1 procent.
Finansinspektionens uppdaterar de rättsliga förutsättningarna för metoden för bedömning av behov av särskilt kapitalbaskrav för pensionsrisk.
Finansinspektionen uppdaterar de rättsliga förutsättningarna för metoden för beräkning av kapitalpåslaget i pelare 2 för kreditrelaterad koncentrationsrisk.
Finansinspektionen presenterar här en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker i övrig verksamhet.
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med ett år, från den 30 december 2020 till och med den 30 december 2021.
I denna promemoria redogör FI för ett stresstest av svenska banker som vi genomfört under hösten 2020. Resultaten tyder på att storbankerna har betydande motståndskraft mot en ytterligare fördjupning av den rådande ekonomiska krisen.
FI har beslutat om en ändrad tillämpning av kapitalkraven för svenska banker för att anpassa dessa krav till EU:s så kallade bankpaket.
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen, Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
Finansinspektionen har genomfört en undersökning av Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv (GLAB eller företaget) för att utvärdera om företaget följer reglerna för värdering, rapportering och företagsstyrning när det gäller investeringar i alternativa tillgångar.
FI har beslutat om så kallat likställande av avvecklingssystem som fyra olika bolag har ansökt om med anledning av Brexit. FI har fattat dessa beslut nu eftersom de inte kräver att Storbritannien står utanför EES vid beslutstillfället utan att detta kommer att ske vid en senare tidpunkt.
Finansinspektionen har sagt nej till Coinshares Holdings Limiteds ansökan om att köpa Peak AM Securities AB.
FI bedömer att det finns förhöjda risker i bankernas utlåning till kommersiella fastigheter. Bankerna bör ha mer kapital för dessa exponeringar och FI höjer därför kapitalkraven.
Finansinspektionen ger Euroclear Sweden AB tillstånd att verka som värdepapperscentral i enlighet med EU-förordningen nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler (CSDR).
Denna promemoria är en uppdaterad version av FI Dnr 16-13938 och redogör för hur Finansinspektionen delar in kreditinstitut som står under FI:s tillsyn i olika tillsynskategorier. Promemorian har kompletterats med en beskrivning av motsvarande klassificering av svenska filialer till kreditinstitut i andra EES-länder, vilka också står under FI:s tillsyn.
FI presenterar sin syn på de specifika krav som gäller för likviditetstäckningskvot i enskilda valutor. Myndigheten ger också sin tolkning av kravet på diversifiering av likviditetsbuffertens sammansättning för svenska säkerställda obligationer. FI kommer att från och med den 1 oktober 2019 tillämpa detta i tillsynen av banker som tillhör tillsynskategori 1 och 2.
Finansinspektionen avslår AA:s ansökan om tillstånd att utöka sitt aktieinnehav i Pacific Fonder AB med 3,5 procent av kapital och röster till totalt 13,02 procent av kapitalet och 12,22 procent av rösterna i bolaget.
FI har analyserat den kommersiella fastighetsmarknaden och bedömer att den är sårbar för störningar.
– Vi tar initiativ till ett stärkt internationellt tillsynssamarbete mot penningtvätt och vi omfördelar våra egna resurser för att öka vår tillsynskapacitet, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen efter dagens möte med finansmarknadsminister Per Bolund.
Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån är på väg att kompletteras av modeller där bolån finansieras på nytt sätt, till exempel via bolånefonder.
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de tre storbankerna, SEB, Handelsbanken och Swedbank efter att Nordea bytt legal hemvist för moderbolaget.
FI har under 2018 genomfört ett antal tillsynsaktiviteter på området, bland annat när det gäller information om hållbarhet på den svenska fondmarknaden. Under året har arbetet inriktats på att integrera hållbarhetsfrågorna i den löpande tillsynen, ett arbete som kommer att fortsätta och intensifieras. Därutöver har FI tagit en pådrivande roll i det allt intensivare internationella arbetet, som är en förutsättning för att komma vidare i ett antal viktiga frågor på området.
FI:s styrelse har beslutat att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med motsvarande krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen träder i kraft från och med 31 december 2018.
Finansinspektionen ger Nordea Bank AB tillstånd att verkställa den fusionsplan som har upprättats med dotterbolaget Nordea Bank Abp där Nordea Bank AB absorberas av Nordea Bank Abp.
EU-kommissionen har beslutat om att inte föreslå EU-rådet att avvisa FI:s förslag att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att åtgärden får införas i Sverige.
Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån utmanas av aktörer med alternativa finansieringsmodeller.
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, EU-rådet, EU-kommissionen, ESRB och EBA om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
Till följd av den senaste tidens kursförändringar mellan euron och svenska kronan har det uppstått osäkerhet på den svenska obligationsmarknaden om vilka bilagor till prospektförordningen som ska användas vid upprättande av prospekt.
FI har nu publicerat den bedömningsmetod som myndigheten avser att tillämpa i tillsynen av likviditetstäckningskvot i enskilda valutor för de största svenska bankerna som tillhör tillsynskategori 1 och 2.
Tillgången till molntjänster har visat sig vara viktig för såväl små nystartade företag som för stora väletablerade aktörer. Ett ökat användande av molntjänster kan bidra till att sänka inträdesbarriärerna till finanssektorn, möjliggöra konkurrens, i vissa fall skapa stabilare it-miljöer och i slutändan medverka till bättre och billigare finansiella tjänster för konsumenter. Men molntjänster innebär också risker som måste hanteras. De krav som finns på finansiella företags förmåga att hantera sina risker, gäller därför också när de använder molntjänster.
EU:s minimikrav på likviditetstäckningskvot omfattar inte minimikrav i enskilda valutor. Finansinspektionen (FI) anser att det fortfarande finns behov av likviditetsbuffertar i reservvalutorna euro och US-dollar för större svenska banker. FI remitterar därför en promemoria som beskriver de ställningstaganden som myndigheten avser att tillämpa i tillsynen av svenska bankers likviditetstäckningskvot i enskilda valutor.