Finansinspektionen har fattat beslut som rör erkännande av makrotillsynsåtgärder i Danmark, Portugal, Tyskland och Italien.
Nu har EU:s andra bankpaket publicerats. Det innehåller nya kapitaltäckningsregler, som till stor del gäller från och med 1 januari 2025.
SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga banker och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.
Finansinspektionen bedömer i nuläget att riskerna med bolån och kommersiella fastigheter kommer kvarstå och inte täckas fullt ut när EU:s andra bankpaket börjar gälla den 1 januari 2025. FI avser därför att under nästa år påbörja arbetet med att förlänga riskviktsgolven för bankernas bolån och lån till kommersiella fastighetsföretag åtminstone till och med 2027.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2024.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2023.
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2023 till och med den 30 december 2025.
Den 6 december godkände EU:s medlemsstater ett bankpaket som bland annat implementerar de sista delarna av Basel 3-överenskommelsen inom EU. Även Europaparlamentet väntas godkänna de överenskomna reglerna inom kort.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2023.
I en promemoria presenterar FI resultatet av vår tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2024.
FI har underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år från och med den 31 december 2023, i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.
De svenska företagsgrupperna SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2023.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2023.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2022.
FI har gjort ett förtydligande i den tidigare publicerade promemorian (2021-07-13) för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering för enskilda banker. Förtydligandet som nu görs finns på sidorna 15 och 16 i promemorian.
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) är utformat på ett sätt som gör att bankerna kan bryta mot det innan de bryter mot kapitalkraven. Detta kan leda till att kapitalbuffertarna blir mindre användbara. Det visar FI:s analys av hur kapitalbuffertarna påverkas när en bank ska uppfylla både MREL och kapitalkraven.
De tre storbankerna SEB, Handelsbanken och Swedbank ska även i fortsättningen hålla en systemriskbuffert på 3 procent på gruppnivå. Det är resultatet av den översyn av systemriskbufferten som FI gör vartannat år, i enlighet med EU:s kapitaltäckningsdirektiv.
Svenska storbanker visar betydande motståndskraft i det stresstest som Finansinspektionen genomförde under 2022. Testet belyser möjliga effekter på de fem största svenska bankernas finansiella ställning när räntorna och inflationen ökar. Den här promemorian beskriver metoden bakom och resultatet av stresstestet.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredjekvartalet 2022.
Denna promemoria är en omarbetad version av FI Dnr 19-18524. Promemorian redogör för hur FI delar in svenska kreditinstitut i olika tillsynskategorier och för klassificeringen av svenska filialer till kreditinstitut i andra EES-länder. Promemorian beskriver även hur FI tillämpar proportionalitet i tillsynen.
I en promemoria presenterar FI resultatet av vår tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2023.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2022.
Finansinspektionen har sedan 2018 identifierat Nordea Hypotek AB som ett övrigt systemviktigt institut (O-SII). I år är det emellertid första gången som FI ställer krav på Nordea Hypotek AB att hålla en extra kapitalbuffert som övrigt systemviktigt institut.
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när FI publicerar 2022 års lista med beräkningar av företags systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2022.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2021.
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2021 till och med den 30 december 2023.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2021.
I en promemoria presenterar FI resultatet tillsynskategoriseringen för 2022 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.
Under hösten kommer EU-kommissionen att publicera ett förslag till uppdaterade kapitaltäckningsregler för banker i EU. Finansinspektionen uppmanar nu EU kommissionen att följa Basel 3-överenskommelsen.
"När den ekonomiska osäkerhet som följt av pandemin nu börjar lösas upp är det dags att ompröva de åtgärder som vi införde under den akuta fasen". Det sa Karin Lundberg, verksamhetsområdeschef på område Bank, när hon i dag talade på UBS årliga konferens för den Nordiska finanssektorn.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2021.
Osäkerheten minskar och ekonomin fortsätter att förbättras. Därför förlängs inte rekommendationen kring begränsningar av bankers utdelningar. Rekommendationen löper ut den 30 september 2021.
FI har uppdaterat metoden för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering för enskilda banker. Syftet är att, i tillämpliga fall, fatta beslut om ett särskilt kapitalbaskrav inom pelare 2 för återflödesrisker vid värdepapperisering. På detta sätt kan vi säkerställa att en bank i tillräcklig utsträckning täcker de återflödesrisker som den exponeras för.
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank samt Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag när FI publicerar 2021 års lista med beräkningar av företags systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.
Finansinspektionen har beslutat att erkänna det norska finansdepartementets beslut att införa genomsnittliga riskviktsgolv om 20 procent för hushållsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge och om 35 procent för företagsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2021.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2020.
FI presenterar här ett förslag till övergripande ansats för att bedöma storleken på pelare 2-vägledningen för svenska banker. Förslaget bygger på en ansats i två led med utgångspunkt i ett känslighetsbaserat stresstest. Synpunkter på förslaget kan lämnas till FI senast den 12 mars.
FI har underrättat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi avser att tillämpa EBA:s riktlinjer för lämpliga undergrupper av sektorexponeringar för vilka behöriga eller utsedda myndigheter får tillämpa en systemriskbuffert i enlighet med artikel 133.5 f i direktiv 2013/36/EU.
FI har beslutat att de tre storbankerna ska hålla en systemriskbuffert om 3 procent och en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut om 1 procent.
Finansinspektionen presenterar här en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker i övrig verksamhet.
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med ett år, från den 30 december 2020 till och med den 30 december 2021.
Finansinspektionen gör ändringar i ett antal föreskrifter för att anpassa dem till EU:s så kallade bankpaket.
Den 20 november presenterade FI beslut om ändrad tillämpning av bankernas kapitalkrav. Vissa ändringar i bankernas kapitalkrav slår igenom först när FI genomfört en ny översyn och utvärdering (ÖUP). I en promemoria beskriver FI införandet av ändringar i pelare 2 under den övergångsperiod som varar fram till nästa översyn och utvärdering.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2020.
FI har beslutat om en ändrad tillämpning av kapitalkraven för svenska banker för att anpassa dessa krav till EU:s så kallade bankpaket.
I juni 2020 presenterade FI ett förslag på en ny metod för att bedöma kapitalpåslag inom pelare 2 för marknadsrisker utanför handelslagret. De företag som vill använda egna modeller i sina beräkningar av ränterisk, basisrisk och kreditspreadrisk i enlighet med förslaget behöver lämna in dokumentation om dem till FI. Sista datum är den 16 oktober 2020.
I en promemoria presenterar FI resultatet av tillsynskategoriseringen för 2021 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
Karin Lundberg höll i dag en presentation på Sparbankernas Riksförbunds VD- och ordförandekonferens där hon redogjorde för det rådande läget med coronapandemins effekter på ekonomin samt hur detta påverkat FI:s tillsyn med mera.
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen, Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
Trots positiva signaler råder det fortfarande stor osäkerhet om utvecklingen av coronapandemin framöver, både i Sverige och i omvärlden. För att säkra bankernas motståndskraft i ett fortsatt osäkert läge bör bankerna därför avstå från att dela ut medel till aktieägare under 2020. Det var budskapet när Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen talade på Fastighetsdagen i dag.
Coronakrisen är en viktig påminnelse om våra begränsade möjligheter att beräkna risker i förväg. Och krisen är inte över. Värna er motståndskraft, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på Fastighetsdagen 2020.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2020.
Finansinspektionen (FI) presenterar här ett förslag på en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker utanför handelslagret.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2020.
På grund av den pågående coronapandemin har FI beslutat att vänta med att publicera ett förslag på ny pelare 2-metod för marknadsrisker i bankboken.
Få kunde förutse coronakrisen, men det finansiella regelverket är flexibelt och tänkt att klara av även oväntade påfrestningar. Robusta kapitalkrav gör att svenska finansiella företag har god motståndskraft. De har därmed möjlighet att bidra till att värna samhällsekonomin genom att fortsätta erbjuda lån och andra tjänster till hushåll och företag. Tiden att använda den möjligheten är nu, sa generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbseminarium anordnat av Nationalekonomiska föreningen.