En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaFinansiella stabilitetsrådet
I Finansiella stabilitetsrådet träffas företrädare för regeringen, FI, Riksgälden och Riksbanken regelbundet för att diskutera frågor om finansiell stabilitet, behovet av åtgärder för att motverka uppbyggnaden av finansiella obalanser och, i händelse av en finansiell kris, behovet av åtgärder för att hantera en sådan situation.
2020
FI har fattat beslut om kapitalbuffertar för storbankerna
FI har beslutat att de tre storbankerna ska hålla en systemriskbuffert om 3 procent och en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut om 1 procent.
Finansiella företag ska vara återhållsamma med utdelningar till och med september 2021
I ljuset av den ekonomiska osäkerhet som den pågående coronapandemin medför förväntar sig FI att bankerna inklusive kreditinstitut och andra finansiella företag som försäkringsbolag ska vara återhållsamma med aktieutdelning och aktieåterköp fram till den 30 september 2021. Summan av utdelning och återköp i bankerna under denna tid ska därför inte överstiga 25 procent av det sammanlagda nettoresultatet för de två räkenskapsåren 2019−2020.
Debattartikel i Dagens Industri 17/12: Klimatredovisning snart lika skarp som finansiell
År 2020 kommer gå till historien som ett av de tre varmaste åren som någonsin har uppmätts, ett år med rekordstora skogsbränder och rekordmånga orkaner. Att utvecklingen är ohållbar och måste brytas är ett faktum och en nödvändig omställning har påbörjats för att motverka klimatförändringarna.
FI presenterar ny pelare 2-metod för marknadsrisker i övrig verksamhet
Finansinspektionen presenterar här en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker i övrig verksamhet.
FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med ett år, från den 30 december 2020 till och med den 30 december 2021.
Ändrade regler på grund av EU:s bankpaket
Finansinspektionen gör ändringar i ett antal föreskrifter för att anpassa dem till EU:s så kallade bankpaket.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 4 december
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 december.
Så ska banker tillämpa kapitalkrav fram till nästa översyn och utvärdering
Den 20 november presenterade FI beslut om ändrad tillämpning av bankernas kapitalkrav. Vissa ändringar i bankernas kapitalkrav slår igenom först när FI genomfört en ny översyn och utvärdering (ÖUP). I en promemoria beskriver FI införandet av ändringar i pelare 2 under den övergångsperiod som varar fram till nästa översyn och utvärdering.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 december
Fredagen den 4 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Ny självreglering för ökad transparens på obligationsmarknaden
Branschorganisationen Svensk Värdepappersmarknad har i ett pressmeddelande 24 november lämnat en rekommendation som innebär att branschen ska öka transparensen på obligationsmarknaden genom självreglering. FI anser att detta är ett värdefullt steg på väg mot en mer välfungerande obligationsmarknad i Sverige. Vi vill därför uppmana alla värdepappersinstitut – även de aktörer som inte är medlemmar i Svensk Värdepappersmarknad – att tillämpa självregleringen.
Dämpad återhämtning kan försämra finansiell stabilitet
En ökad smittspridning av coronaviruset kommer dämpa återhämtningen i europeiska ekonomier, och kan i förlängningen påverka den finansiella stabiliteten, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som publiceras i dag.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2020
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2020.
Makrobaserade stresstester av svenska banker: resultat och metod hösten 2020
I denna promemoria redogör FI för ett stresstest av svenska banker som vi genomfört under hösten 2020. Resultaten tyder på att storbankerna har betydande motståndskraft mot en ytterligare fördjupning av den rådande ekonomiska krisen.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 24 november att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 1,7 procent.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:2)
Pandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång, även om en viss återhämtning har inletts. Omfattande stödåtgärder har mildrat de ekonomiska konsekvenserna, och minskat oron på de finansiella marknaderna. Under hösten har smittspridningen ökat och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa den ekonomiska återhämtningen, även om det är osäkert hur mycket.
FI har beslutat om ändrad tillämpning av bankers kapitalkrav
FI har beslutat om en ändrad tillämpning av kapitalkraven för svenska banker för att anpassa dessa krav till EU:s så kallade bankpaket.
FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell
Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.
EU-kommissionen ger klartecken till förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
Erik Thedéen: Amorteringar i goda tider ger motståndskraft i kriser
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, talade idag på Stockholms handelskammares seminarium.
FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån
Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.
FI avstyrker förslag att införa en riskskatt på banker
Finansinspektionen (FI) avstyrker regeringens förslag att införa en riskskatt kopplad till skulderna i vissa banker.
FI publicerar den tredje Bankbarometern för 2020
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag.
Erik Thedéen: Det aktuella läget och FI:s åtgärder under coronakrisen
Coronakrisen är en påminnelse om att det oväntade ibland inträffar och att förutsättningarna kan ändras snabbt. Ingen såg den här krisen komma. Från ett läge där utsikterna för ekonomin var ganska ljusa innebar coronaviruset och åtgärderna mot smittspridningen en kraftig ekonomisk inbromsning både i Sverige och globalt, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på konferensen Di Bank.
FI-analys 24: Stresstest av bankernas utlåning till fastighetsföretag
Fastighetsföretagen är känsliga för förändringar i räntekostnader och intäkter. Vid en störning kan sårbara fastighetsföretag leda till kreditförluster för bankerna.
Bankutdelning lämplig först när läget stabiliserats
När krisen kom med full kraft i våras krävdes snabba och extraordinära åtgärder. FI sänkte bland annat det kontracykliska buffertkravet för bankerna och uppmanade dem samtidigt att avvakta med utdelningar tills läget hade klarnat. Under hösten har FI upprepat budskapet till bankerna att inte göra några utdelningar under 2020.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 18 punkter under det tredje kvartalet 2020. Vid utgången av det tredje kvartalet 202 låg marginalen på 1,44 procent, jämfört med 1,26 procent vid slutet av det andra kvartalet.
Uppdaterade frågor och svar om EU:s förordning om referensvärden
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har publicerat uppdaterade frågor och svar om EU:s förordning om referensvärden (BMR).
Henrik Braconiers tal på SNS/SHOF Finance Panel: Corporate Finance in a Low Interest Rate Environment
Henrik Braconier, FI:s chefsekonom, talade om risker kopplade till de låga räntorna på SNS/SHOF:s finanspanel. Talet hölls på engelska.
FI-analys 23: Kan obligationsmarknaden dämpa kreditcykeln?
Icke-finansiella företags tillgång till krediter är centralt för den finansiella stabiliteten, särskilt under finansiella krisperioder. Under senare år har marknaden för företagsobligationer vuxit stadigt och spelar numera en viktig roll för företagens finansiering. Den här analysen visar att det inte har varit lättare att emittera företagsobligationer i svenska kronor under finansiella krisperioder än att ta banklån. Mönstret avviker från tidigare studier som gjorts om USA och euroområdet.
FI vill se företags egna modeller för riskberäkningar enligt nytt pelare 2-förslag
I juni 2020 presenterade FI ett förslag på en ny metod för att bedöma kapitalpåslag inom pelare 2 för marknadsrisker utanför handelslagret. De företag som vill använda egna modeller i sina beräkningar av ränterisk, basisrisk och kreditspreadrisk i enlighet med förslaget behöver lämna in dokumentation om dem till FI. Sista datum är den 16 oktober 2020.
Erik Thedéens tal vid Driving Global Standards on Sustainable Finance
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör och ordförande för Ioscos (den internationella organisationen för värdepapperstillsyn) arbetsgrupp för hållbar finans talade vid konferensen Driving Global Standards on Sustainable Finance. Talet hölls på engelska och kommer att översättas till svenska i efterhand.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och utländska kreditinstituts svenska filialer för 2021
I en promemoria presenterar FI resultatet av tillsynskategoriseringen för 2021 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
Karin Lundberg: Det rådande läget och FI:s åtgärder
Karin Lundberg höll i dag en presentation på Sparbankernas Riksförbunds VD- och ordförandekonferens där hon redogjorde för det rådande läget med coronapandemins effekter på ekonomin samt hur detta påverkat FI:s tillsyn med mera.
FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen, Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
FI vill se ökad transparens på företagsobligationsmarknaden
I samband med coronapandemins utbrott under våren 2020 drabbades de finansiella marknaderna av stora störningar. Den svenska marknaden för företagsobligationer slutade då att fungera på ett tillfredställande sätt. Finansinspektionen (FI) bjöd därför in flera olika branschorganisationer och myndigheter till samtal den 9 september för att diskutera åtgärder för att öka företagsobligationsmarknadens motståndskraft och förbättra dess funktionssätt.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 9 september att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 1,3 procent.
Fortsatt skäl att avvakta med utdelningar året ut
Trots positiva signaler råder det fortfarande stor osäkerhet om utvecklingen av coronapandemin framöver, både i Sverige och i omvärlden. För att säkra bankernas motståndskraft i ett fortsatt osäkert läge bör bankerna därför avstå från att dela ut medel till aktieägare under 2020. Det var budskapet när Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen talade på Fastighetsdagen i dag.
Erik Thedéen: Buffertar behövs för motståndskraft i kristider
Coronakrisen är en viktig påminnelse om våra begränsade möjligheter att beräkna risker i förväg. Och krisen är inte över. Värna er motståndskraft, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på Fastighetsdagen 2020.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 3 punkter under det andra kvartalet 2020. Vid utgången av det andra kvartalet 2020 uppgick marginalen till 1,26 procent, jämfört med 1,29 procent det första kvartalet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2020
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2020.
ESRB:s rekommendation om att begränsa utdelning av kapital under pandemin
Den pågående coronapandemin har fått stora konsekvenser för individer men även för den ekonomiska situationen och därmed den finansiella sektorn. För att den finansiella sektorn ska kunna bistå ekonomin under krisen och återhämtningen är det viktigt att de finansiella företagen upprätthåller eget kapital.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2020
FI presenterar i dag en extra utgåva av Bankbarometern för att kunna ge en bild av bankmarknadens utveckling under coronakrisens första skede. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges vanligtvis ut en gång i halvåret men denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första kvartalet 2020.
Identifiering av kapitalbuffertpåslag för övriga systemviktiga företag (O-SII)
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när Finansinspektionen (FI) publicerar 2020 års lista med beräkningar av företags och företagsgruppers systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 5 juni
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 5 juni.
FI föreslår ny pelare 2-metod för marknadsrisker utanför handelslagret
Finansinspektionen (FI) presenterar här ett förslag på en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker utanför handelslagret.
FI-tillsyn 18: Bankernas kontinuitetshantering
Många banker arbetar aktivt med kontinuitetshantering och har genomfört viktiga åtgärder för att reducera risken för allvarliga avbrott. Samtidigt anser FI att bankerna behöver stärka sin kontinuitetshantering ytterligare. FI förväntar sig att bankerna fortsatt fokuserar på att stärka motståndskraften i sina kritiska funktioner. Denna tillsynsrapport beskriver områden där FI vill se förbättringar.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:1)
Coronapandemin har medfört en exceptionellt stor påfrestning för realekonomin. Regeringar, centralbanker och myndigheter har vidtagit kraftfulla åtgärder för att mildra krisen. Det har bidragit till att dämpa oron på finansiella marknader. Men vi befinner oss fortfarande mitt i krisen, och osäkerheten framöver är stor.
Åtgärder har stabiliserat det finansiella läget
Regeringar, centralbanker och myndigheter världen över har vidtagit kraftfulla åtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Det har även bidragit till att dämpa oron på finansiella marknader. Genom att utnyttja tillgängliga buffertar och fortsätta låna ut till företag och hushåll kan den finansiella sektorn dämpa krisens följder. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den ekonomiska krisen inte är över och att osäkerheten därför är stor, skriver Finansinspektionen (FI) i den första stabilitetsrapporten för året.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 3 juni att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,48 procent.
Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Torsdagen den 4 juni presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 5 juni
Fredagen den 5 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Globala hållbarhetsnätverket NGFS publicerar statusrapport och tillsynsguide
Det globala hållbarhetsnätverket NGFS (Network for Greening the Financial System) publicerar i dag en rapport om hur banker världen över tar hänsyn till klimatrelaterade risker i sin utlåning. Rapporten visar att detta sker i allt större utsträckning, men det är samtidigt svårt att se vilka krediter som utgör en lägre risk. Detta har flera orsaker, bland annat att det saknas internationell klassificering och en gemensam uppfattning om vilka tillgångar som är "gröna" och "bruna".
Remissvar: Omställningsstöd på grund av coronaviruset
Finansinspektionen tillstyrker förslagen i promemorian.
Remissvar: Långtidsutredningen
FI anser att det hade varit värdefullt om utredningen närmare analyserat olika aspekter av bostadsfrågan, som har betydande fördelningspolitiska konsekvenser.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2020
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2020.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas marginal på bolån minskade med 8 punkter under det första kvartalet 2020. Från 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019 till 1,29 procent vid utgången av det första kvartalet 2020.
Remissvar: Sverige och bankunionen
FI bedömer att det finns betydande ekonomiska och politiska risker för Sverige att flytta ansvaret för tillsyn och resolution till övernationell nivå. Dessa bör övervägas noga innan ett politiskt beslut att gå med i bankunionen fattas. Det skriver FI i sitt remissvar på utredningen Sverige och bankunionen (SOU 2019:52).
Erik Thedéen: Banker har viktig roll för att mildra krisen
”Det finns goda förutsättningar för de svenska bankerna att agera klokt och långsiktigt i den här krisen. Det gynnar samhällsekonomin men kommer också gynna bankerna själva. För ju mer bankerna bidrar till att hålla igång livskraftiga verksamheter, desto snabbare kan nedgången vändas” sa Erik Thedéen på SNS webbseminarium om Coronakrisen och den svenska banksektorn på torsdagen.
Remissvar: En ny riksbankslag
FI anser att den helt övervägande delen av de förslag som Riksbankskommittén lägger fram är bra och välmotiverade. På en viktig punkt har dock FI en avvikande uppfattning. Kommittén förordar en lösning för Riksbankens möjligheter att i förebyggande syfte kunna öka valutareserven som enligt FI:s uppfattning riskerar att urholka riksdagens kontroll över finansmakten.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 16 april
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 16 april finns nu publicerat på rådets webbplats.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2020
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret och denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2019. Det innebär att konsekvenserna av coronaviruset för bankerna inte syns i denna rapport.
Finansiella stabilitetsrådet träffas i extrainsatt möte 16 april
Torsdagen den 16 april träffar finansmarknadsminister Per Bolund Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Erik Thedéen ordförande för ny internationell arbetsgrupp om hållbar finans
Hur kan konsumenter och investerare förstå hur ett företag hanterar klimatförändringar eller hur ett företags verksamhet bidrar till en hållbar utveckling? Och hur ska vi se till att den informationen går att jämföra mellan företagen? Det är frågor som en internationell arbetsgrupp inom den globala tillsynsorganisationen för värdepapper Iosco ska arbeta med. Och som Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen ska leda.
FI skjuter upp förslag på ny metod för marknadsrisker i bankboken
På grund av den pågående coronapandemin har FI beslutat att vänta med att publicera ett förslag på ny pelare 2-metod för marknadsrisker i bankboken.
Den svenska bolånemarknaden (2020)
En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.
Banker får ge alla bolånetagare undantag från amortering
Banker ska få möjlighet att ge alla nya och befintliga bolånetagare ett undantag från amorteringskrav med hänvisning till spridningen av coronaviruset och dess effekter på svensk ekonomi. Undantaget gäller till och med juni 2021. På så sätt vill Finansinspektionen ge bolånetagarna ökat handlingsutrymme i denna osäkra tid.
Erik Thedéen: De ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset
Få kunde förutse coronakrisen, men det finansiella regelverket är flexibelt och tänkt att klara av även oväntade påfrestningar. Robusta kapitalkrav gör att svenska finansiella företag har god motståndskraft. De har därmed möjlighet att bidra till att värna samhällsekonomin genom att fortsätta erbjuda lån och andra tjänster till hushåll och företag. Tiden att använda den möjligheten är nu, sa generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbseminarium anordnat av Nationalekonomiska föreningen.
Protokoll från extrainsatt möte 24 mars
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 24 mars finns nu publicerat på rådets webbplats.
FI förväntar sig att banker och kreditmarknadsbolag stoppar aktieutdelningar
Spridningen av coronaviruset har skapat omedelbara utmaningar för samhället och ekonomiska störningar i omvärlden och i Sverige. Utsikterna för svensk ekonomi försämras nu i snabb takt. Därför är det viktigt att värna en stabil kreditförsörjning till hushåll och företag samt att upprätthålla en god motståndskraft i systemet. Här spelar banker och kreditmarknadsbolag en avgörande roll.
Per Bolund sammankallar Finansiella stabilitetsrådet
Tisdagen den 24 mars träffar finansmarknadsminister Per Bolund Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Remissvar: EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder
FI ställer sig i huvudsak bakom förslagen i betänkandet EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder (SOU 2019:60).
Inkomstbortfall kopplat till coronaviruset skäl till undantag från amortering
Spridningen av coronaviruset gör att många hushåll och företag kan möta ekonomiska påfrestningar. Även om krisen förväntas vara övergående så kan effekterna bli betydande. När det finns särskilda skäl kan banker och låntagare komma överens om att tillfälligt minska eller pausa amorteringarna. FI ser inkomstbortfall kopplat till coronaviruset som ett sådant särskilt skäl.
Beslut av FI:s styrelse: kontracykliskt buffertvärde sänks till noll
Under ett extrainsatt styrelsesammanträde i dag måndag den 16 mars beslutade FI:s styrelse att fastställa det kontracykliska buffertvärdet till 0 procent enligt det förslag som presenterades fredagen den 13 mars 2020.
FI om likviditetstäckningskvoten (LCR) för svenska banker
FI vill under rådande omständigheter klargöra att myndigheten kommer att tillfälligt tillåta att banker underskrider kravet på likviditetstäckningskvot (LCR) för enskild valuta och för totala valutor.
Förslag till ändrade föreskrifter på grund av sänkning av kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen föreslår att det kontracykliska buffertvärdet fastställs till 0 procent från och med den 16 mars 2020.
FI sänker den kontracykliska kapitalbufferten till noll
Spridningen av coronaviruset leder till allvarliga ekonomiska störningar i omvärlden och i Sverige. Det råder stor osäkerhet om den fortsatta utvecklingen och hur omfattande de ekonomiska effekterna blir. De ekonomiska störningarna och den ökade osäkerheten påverkar också det finansiella systemet. Finansinspektionen (FI) kommer därför att sänka det kontracykliska kapitalbuffertkravet för banker från 2,5 procent till 0 procent. Sänkningen motsvarar omkring 45 miljarder kronor. Den görs i förebyggande syfte, för att värna en väl fungerande kreditförsörjning som underlättar för företag och hushåll att upprätthålla produktion, konsumtion och investeringar.
Protokoll från extrainsatt möte 11 mars
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 11 mars finns nu publicerat på rådets webbplats.
FI om coronaviruset och bankerna
Spridningen av coronaviruset får ekonomiska konsekvenser för företag och hushåll runt om i världen. Osäkerheten om hur mycket det kommer att påverka världsekonomin och Sverige är stor. Den ekonomiska osäkerheten påverkar också det finansiella systemet.
Finansiella stabilitetsrådet träffas i extrainsatt möte 11 mars
Onsdagen den 11 mars träffar finansmarknadsminister Per Bolund Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.
FI om coronaviruset och den finansiella stabiliteten
Med anledning av situationen till följd av coronaviruset följer Finansinspektionen noggrant utvecklingen i den finansiella sektorn och på de finansiella marknaderna.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2019
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2019.
Henrik Braconier: Svenska banker och de låga räntorna
De låga räntorna medför risker. Tillgångsvärdena är höga och skulderna växer snabbt. Bland annat har de kommersiella fastighetsföretagens skulder vuxit mycket och bankernas utlåning till sektorn är stor. Därför beslöt Finansinspektionen (FI) nyligen att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Det är viktigt för FI att verka för ett robust och stabilt system där bankerna upprätthåller en tillfredsställande motståndskraft.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 5 punkter under det fjärde kvartalet 2019. Från 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2019 till 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 29 januari att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som började tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,18 procent.
Erik Thedéen: Fintech och cyberhot – hur påverkas den finansiella stabiliteten?
Hushållens skulder har vuxit långsammare de senaste tre åren. De två amorteringskrav som FI har infört har bidragit till dämpningen. Men de låga räntorna medför risker. Skulderna hos kommersiella fastighetsföretag har vuxit snabbt, och bankernas utlåning till sektorn är stor. FI har i dag beslutat om att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Dessutom konstaterade Erik Thedéen att cyberhot är en utmaning för hela samhället där det krävs samarbete på ett brett plan.
Ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter
Finansinspektionen (FI) bedömer att det finns förhöjda risker i bankernas utlåning till kommersiella fastigheter. Bankerna bör ha mer kapital för dessa exponeringar och FI höjer därför kapitalkraven.
Ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter
FI bedömer att det finns förhöjda risker i bankernas utlåning till kommersiella fastigheter. Bankerna bör ha mer kapital för dessa exponeringar och FI höjer därför kapitalkraven.
Ökad öppenhet om pris på koldioxid kan stärka det finansiella systemet
Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp.
2019
Förtydligande kring effekten för svenska banker av reviderade Baselregler
Finansinspektionen vill i förhållande till den rapport som Europeiska Bankmyndigheten (EBA) publicerade i augusti göra ett förtydligande kring vilken effekt reviderade Baselregler kan få för svenska banker. Ökningen i primärkapitalkrav skulle enligt FI:s beräkningar bli cirka 30 procent i stället för 53 procent – vilket anges i rapporten från EBA – med samma antaganden och metodik som EBA använt, men utöver det med hänsyn tagen till det riskvägda beloppet för det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
FI och finansiell stabilitet
Idag publicerar Finansinspektionen (FI) en ny version av "Finansinspektionen och finansiell stabilitet" som beskriver FI:s uppdrag på stabilitetsområdet. Den ger också en övergripande beskrivning av FI:s arbetssätt för att värna den finansiella stabiliteten.
Debattartikel i Dagens Industri 28/11
Låga räntor medför hot mot den finansiella stabiliteten. I den stabilitetsrapport som FI publicerar på torsdagen varnar vi för att lågränteläget kan trappa upp jakten på avkastning bland fastighetsbolag och att storbankerna förlitar sig för lite på eget kapital när de finansierar dessa risker genom lån, skriver FI:s Erik Thedéen och Henrik Braconier.
Protokoll från möte den 6 december
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 6 december 2019 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Kalibrering av stresstest för kapitalplaneringsbufferten 2019
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstestet av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2019.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 6 december
Fredagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Låga räntorna är en utmaning för pensionsbolagen
De låga räntorna är en utmaning för finansiell stabilitet på sikt. Det leder till ett högre risktagande på de finansiella marknaderna, vilket bidrar till att tillgångspriser och skulder stiger och att sårbarheter kan byggas upp. Sjunkande räntor innebär också att pensionsbolagens motståndskraft minskar, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras i dag.
FI-analys 20: Tilläggslånen minskar efter amorteringskrav
Hushållens benägenhet att använda bolån för andra ändamål än bostadsköp har minskat till följd av amorteringskraven.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:2)
De låga räntorna väntas förbli låga under en längre tid framöver. Det kan leda till ett ökat risktagande bland olika aktörer, och växande utmaningar för svenska försäkringsföretag.
FI föreslår ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter
FI har tagit fram ett förslag för att beräkna ett kapitalpåslag för exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn, när myndigheten bedömer bankernas kapitalkrav inom pelare 2.
Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Torsdagen den 28 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2019
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2019.
