En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaFinansiella stabilitetsrådet
I Finansiella stabilitetsrådet träffas företrädare för regeringen, FI, Riksgälden och Riksbanken regelbundet för att diskutera frågor om finansiell stabilitet, behovet av åtgärder för att motverka uppbyggnaden av finansiella obalanser och, i händelse av en finansiell kris, behovet av åtgärder för att hantera en sådan situation.
2022
FI positiv till kartläggning av undantag från amorteringsregler
Regeringen gav i dag Finansinspektionen i uppdrag att undersöka hur undantag från amorteringsreglerna fungerar i praktiken under de kommande vintermånaderna. FI ställer sig positiv till detta.
FI-analys nr 39: Uppnår kapitalbuffertarna sitt syfte?
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) är utformat på ett sätt som gör att bankerna kan bryta mot det innan de bryter mot kapitalkraven. Detta kan leda till att kapitalbuffertarna blir mindre användbara. Det visar FI:s analys av hur kapitalbuffertarna påverkas när en bank ska uppfylla både MREL och kapitalkraven.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 6 december
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 6 december.
FI behåller nivån på systemriskbufferten för storbankerna
De tre storbankerna SEB, Handelsbanken och Swedbank ska även i fortsättningen hålla en systemriskbuffert på 3 procent på gruppnivå. Det är resultatet av den översyn av systemriskbufferten som FI gör vartannat år, i enlighet med EU:s kapitaltäckningsdirektiv.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Färdplan för en hållbar finansmarknad
FI har en naturlig roll i arbetet med hållbar finans. Sedan 2019 omfattar FI:s övergripande uppdrag också ett ansvar om att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. FI är därtill ansvarig tillsynsmyndighet för en rad nya regelverk inom hållbar finans, som följer av EU:s ambitiösa hållbarhetsagenda.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 6 december
Tisdagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
EU:s kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverk – några förtydliganden
Finansinspektionen tillstyrker promemorians förslag.
Stigande räntor och en svagare ekonomi ökar de finansiella stabilitetsriskerna
Stigande räntor, minskad vilja att ta risk och en allt svagare ekonomi innebär påfrestningar för högt skuldsatta fastighetsbolag och hushåll. Den snabba omställningen till ett högre ränteläge och en minskad riskvilja innebär att riskerna för den finansiella stabiliteten har ökat sedan i våras. Samtidigt kan denna omställning på sikt bidra till lägre risktagande och skuldsättning och därmed lägre stabilitetsrisker.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:2)
Den höga inflationen har lett till snabbt stigande räntor. De hastigt förändrade förutsättningarna innebär en snabb omställning för aktörer på de finansiella marknaderna och för låntagare. På kort sikt innebär det ökade risker och en förhöjd osäkerhet. En sektor som är sårbar i den här miljön är den kommersiella fastighetssektorn.
Makrobaserade stresstester av svenska banker: resultat och metod hösten 2022
Svenska storbanker visar betydande motståndskraft i det stresstest som Finansinspektionen genomförde under 2022. Testet belyser möjliga effekter på de fem största svenska bankernas finansiella ställning när räntorna och inflationen ökar. Den här promemorian beskriver metoden bakom och resultatet av stresstestet.
FI-analys 37: Stresstester av fonders likviditetsrisker
FI:s stresstester visar att en majoritet av de svenska fonderna verkar kunna hantera relativt stora utflöden på ett bra sätt. Men vissa företagsobligationsfonder samt en relativt stor andel av högriskobligationsfonderna kan få likviditetsproblem under stressade marknadsförhållanden.
Pressinbjudan: Finansiell stabilitet
Tisdagen den 29 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2022
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredjekvartalet 2022.
Bankernas bruttomarginal på bolån fortsätter minska
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det tredje kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,92 procent, jämfört med 1,07 procent vid slutet av det andra kvartalet.
Kartläggning av marknadsbaserad finansiering i Sverige
Svenska företag finansierar sig i allt högre grad utanför banksektorn. Även för hushåll finns nya möjligheter att ta lån utanför bankerna. Även om det kan finnas fördelar med tillgång till fler finansieringsmöjligheter innebär utvecklingen också nya risker.
Erkännande av norsk systemriskbuffert
FI har erkänt Norges systemriskbuffert.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2022
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2022.
FI tar in underlag till nästa års bolånerapport
Nu startar FI insamlingen av data för 2023 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
FI avslutar undersökning av Bankgirot
FI har genomfört en undersökning av hur Bankgirocentralens BGC AB hanterar incidenter som berör it- och informationssäkerhet. FI skriver av ärendet.
FI sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster
Sedan i lördags, den 1 oktober, gäller en ny ordning för det civila försvaret i Sverige som innebär att tio olika beredskapssektorer skapats. För FI:s del innebär det att vi numera är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster. Den nya strukturen för det civila försvaret innebär ett tydligare ansvar för FI att leda arbetet inom beredskapssektorn.
FI delrapporterar arbetet med it-risker till regeringen
Det säkerhetspolitiska läget har påverkat hur FI har arbetat med tillsynen av it-risker under året. Stort fokus har legat på att öka de finansiella företagens motståndskraft mot allvarliga cyberattacker och deras förmåga att hålla i gång kritiska tjänster. Det skriver FI i en delrapport till regeringen i dag.
Delredovisning av tillsynsuppdraget över it-risker
Finansinspektionen arbetar sedan länge med informations- och cybersäkerhetsrisker inom ramen för den löpande tillsynen av de finansiella företagen. Det säkerhetspolitiska läget har inskärpt allvaret i och vikten av detta arbete.
ESRB varnar för sårbarheter i det finansiella systemet inom EU
Europeiska systemrisknämnden (ESRB) utfärdar en formell varning om sårbarheter inom Europeiska Unionens (EU:s) finansiella system.
FI tillämpar nya metoder för att kategorisera kreditinstitut och klassificera filialer
Denna promemoria är en omarbetad version av FI Dnr 19-18524. Promemorian redogör för hur FI delar in svenska kreditinstitut i olika tillsynskategorier och för klassificeringen av svenska filialer till kreditinstitut i andra EES-länder. Promemorian beskriver även hur FI tillämpar proportionalitet i tillsynen.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2023
I en promemoria presenterar FI resultatet av vår tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2023.
Erik Thedéen: Anpassningar behövs på kommersiella fastighetsmarknaden
Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen (FI), talade på konferensen Öresundsmarknaden om FI:s syn på den kommersiella fastighetsmarknaden.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte 4 september
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 4 september.
Stabilitetsrådet enigt om åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten
Det finansiella stabilitetsrådet är enigt om åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten. Rådet träffades på söndagen den 4 september för ett extrainsatt möte mot bakgrund av likviditetsproblemen i marknaden för elderivat.
Skulder i kommersiella fastighetsbolag, icke-banker och finansiell stabilitet
Karin Lundberg, chef för verksamhetsområdet Bank på FI, höll i dag ett tal om skulder i kommersiella fastighetsbolag, icke-banker och finansiell stabilitet på UBS årliga konferens.
Remissvar: Startlån till förstagångsköpare av bostad
FI bedömer att det finns en risk att utredningens förslag till startlån inte på något märkbart sätt uppnår målet att hjälpa förstagångsköpare in på bostadsmarknaden.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2022
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2022.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskar
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade kraftigt under det andra kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 1,07 procent, jämfört med 1,35 procent vid slutet av det första kvartalet.
Erik Thedéen: Läget för finansiell stabilitet
Under måndagen deltog FI:s generaldirektör Erik Thedéen i en paneldebatt om möjligheter och risker med ökad användning av artificiell intelligens och maskininlärning inom kreditgivning och rådgivning mot hushåll. Innan Thedéen redogjorde för FI:s syn på området kommenterade han kort FI:s bedömning av läget för den finansiella stabiliteten. Talet hölls på engelska.
Nordea Hypotek AB påförs kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut (O-SII-buffert)
Finansinspektionen har sedan 2018 identifierat Nordea Hypotek AB som ett övrigt systemviktigt institut (O-SII). I år är det emellertid första gången som FI ställer krav på Nordea Hypotek AB att hålla en extra kapitalbuffert som övrigt systemviktigt institut.
Remissvar: Införande av avdrag för eget kapital och begränsning av avdrag för räntor
Finansinspektionen (FI) stödjer generellt EU-kommissionens förslag till EU-direktiv som kommer att minska företagens incitament för lånefinansiering och uppmuntra finansiering med eget kapital. Det kan därmed förväntas bidra positivt till den finansiella stabiliteten.
Beslut som rör erkännande av makrotillsynsåtgärder i tre EU-länder
FI har fattat beslut som rör erkännande (reciprocitet) av makrotillsynsåtgärder i Litauen, Belgien och Nederländerna.
Det kontracykliska buffertvärdet höjs
FI har beslutat att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent, vilket är dess neutrala nivå. Detta kommunicerades redan i stabilitetsrapporten. En genomförandeperiod på 12 månader innebär att nivån börjar gälla från slutet av juni 2023.
FI får nya cyberuppdrag av regeringen
FI får två nya uppdrag att stärka finansiella företags digitala motståndskraft. Uppdragen är en del i ett nytt cybersäkerhetspaket som regeringen presenterade i dag.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 1 juni
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 1 juni.
Identifiering av kapitalbuffertpåslag för systemviktiga företag
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när FI publicerar 2022 års lista med beräkningar av företags systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.
Stigande räntor pressar skuldsatta hushåll och företag
Räntorna stiger snabbt i spåren av den höga inflationen. Högre räntor och en lägre riskaptit har pressat ned risktagande och tillgångspriser. På lång sikt kan det dämpa skulderna och gynna den finansiella stabiliteten. De stora skulder som byggts upp under den långa perioden av låga räntor sätter dock press på högt skuldsatta hushåll och företag.
FI avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent
Finansinspektionen (FI) avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent under det andra kvartalet 2022.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:1)
Räntor och ränteförväntningar har stigit under 2022 på grund av en hög och stigande inflation. En sektor som är sårbar för stigande räntor är den kommersiella fastighetssektorn. FI ser även att marknadslikviditeten har minskat på obligationsmarknaderna och företagsobligationsmarknaden fungerar återigen sämre.
Pressinbjudan: Stigande räntor pressar skuldsatta hushåll och företag
Tisdagen den 31 maj presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 1 juni
Onsdagen den 1 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2022
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2022.
Remissvar: Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2015–2020
Finansinspektionen kommenterar i remissvaret de delar av utvärderarnas rekommendationer som har koppling till finansiell stabilitet.
FI blir sektorsansvarig myndighet för finanssektorn
Regeringen har beslutat om en ny struktur för myndigheter för att stärka Sveriges civila försvar och krisberedskap. Tio beredskapssektorer inrättas och Finansinspektionen blir sektorsansvarig myndighet för sektorn finansiella tjänster.
FI förordnar revisor efter it-incident i Swedbank
Finansinspektionen (FI) utser en revisor för att kartlägga den it-incident som inträffade hos Swedbank natten mellan 28 och 29 april och som medförde felaktiga saldon på kunders konton.
Karin Lundberg berättade om FI:s syn på kapitalkrav
Karin Lundberg, chef för verksamhetsområdet Bank på FI, talade på konferensen Di Bank om kapitalkravens utveckling över tid och om vad som är viktigt för FI vid tillämpning av regelverken.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskar
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån och vad det kostar dem att finansiera lånen (bruttomarginalen) minskade under det första kvartalet 2022. Vid utgången av det första kvartalet var bruttomarginalen 1,35 procent, jämfört med 1,45 procent vid slutet av det fjärde kvartalet.
Erik Thedéen: ”Gemensamma krafttag för bättre cybersäkerhet i finansiell sektor"
Banker och andra finansiella företag är i hög grad sårbara för it-angrepp, och måste skydda sig bättre. Samtidigt måste staten vara med och stärka den digitala motståndskraften. I en rapport till regeringen föreslår vi nu en rad konkreta åtgärder, till exempel att bank-id ska sättas under statlig tillsyn.
Cybersäkerheten i finanssektorn måste öka
Den finansiella sektorn måste snabbt bli bättre på att förebygga och hantera cyberhot. Kunder och samhället i stort måste kunna lita på att de finansiella företagens samhällsviktiga tjänster fungerar, även i tider av större osäkerhet och hot. På uppdrag av regeringen har Finansinspektionen (FI) därför föreslagit ett antal åtgärder för att öka motståndskraften mot cyberattacker i den finansiella sektorn.
Erik Thedéen besöker Washington DC för bilaterala möten
FI:s generaldirektör Erik Thedéen träffar representanter från de amerikanska tillsynsmyndigheterna United States Securities and Exchange Commission (SEC) och Commodity Futures Trading Commission (CFTC) i samband med Internationella valutafondens (IMF) och Världsbankens vårmöte i Washington DC.
Den svenska bolånemarknaden 2022
De svenska hushållen fortsätter att ta allt större lån. Fler nya bolånetagare än tidigare år hade 2021 både hög skuldkvot och hög belåningsgrad. Högre inflation och stigande räntor, leder till att bolånetagare får mindre marginaler i sin ekonomi. Därmed minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som bolånetagares återbetalningsförmåga försämras.
Många hushåll känsliga för högre ränta
Nya bolånetagare tog 12 procent större lån i fjol jämfört med 2020. Den genomsnittliga bruttoskuldkvoten för nya bolånetagare steg från 307 till 327 procent. Det är den högsta nivån sedan FI:s bolånekartläggning startade. Det skärpta amorteringskravet har fungerat som en broms mot stigande skuldkvoter. De stora skulderna innebär att låntagarnas privatekonomi blir mer ansträngd när räntorna nu stiger.
Fördjupad analys om god likviditetshantering i fonder
Har likviditetshanteringen i fonder förbättrats sedan FI publicerade ett antal krav och rekommendationer riktade till fondförvaltare i somras? Det kommer FI att ta reda på genom en fördjupad analys.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2022
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under 2021.
