FI har beslutat att de tre storbankerna ska hålla en systemriskbuffert om 3 procent och en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut om 1 procent.
Finansinspektionens uppdaterar de rättsliga förutsättningarna för metoden för bedömning av behov av särskilt kapitalbaskrav för pensionsrisk.
Finansinspektionen uppdaterar de rättsliga förutsättningarna för metoden för beräkning av kapitalpåslaget i pelare 2 för kreditrelaterad koncentrationsrisk.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat det första steget i den nya XBRL-taxonomin: version 3.0.
Från och med 1 januari 2021 kommer FI att införa nya rutiner för hur vi informerar om påbörjade och avslutade tillsynsundersökningar.
I ljuset av den ekonomiska osäkerhet som den pågående coronapandemin medför förväntar sig FI att bankerna inklusive kreditinstitut och andra finansiella företag som försäkringsbolag ska vara återhållsamma med aktieutdelning och aktieåterköp fram till den 30 september 2021. Summan av utdelning och återköp i bankerna under denna tid ska därför inte överstiga 25 procent av det sammanlagda nettoresultatet för de två räkenskapsåren 2019−2020.
FI har underrättat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi avser att tillämpa EBA:s uppdaterade riktlinjer (EBA/GL/2019/05) om harmoniserade definitioner och rapporteringsmallar för de finansieringsplaner som kreditinstitut ska rapportera till Finansinspektionen en gång per år.
År 2020 kommer gå till historien som ett av de tre varmaste åren som någonsin har uppmätts, ett år med rekordstora skogsbränder och rekordmånga orkaner. Att utvecklingen är ohållbar och måste brytas är ett faktum och en nödvändig omställning har påbörjats för att motverka klimatförändringarna.
Finansinspektionen presenterar här en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker i övrig verksamhet.
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med ett år, från den 30 december 2020 till och med den 30 december 2021.
FI konstaterar i en rapport till regeringen att svenska banker överlag infört rutiner för att leva upp till kraven i betaltjänstlagen på att konsumenter ska ha rätt att öppna ett konto med grundläggande funktioner. Samtidigt finns det tecken på brister när det gäller bankernas möten med de konsumenter som vill öppna sådana konton.
Europeiska Bankmyndigheten (EBA) har publicerat en uppdaterad analys av vilka konsekvenser slutförandet av Basel 3-regelverket kan få för banker när det införs i EU.
Finansinspektionen gör ändringar i ett antal föreskrifter för att anpassa dem till EU:s så kallade bankpaket.
Finansinspektionen har gjort ytterligare anpassningar till ett antal valideringsregler.
FI reder ut vad som gäller för det fall övergångstiden skulle löpa ut utan att ett avtal mellan EU och Storbritannien som reglerar frågorna har trätt i kraft.
Nu tas det första steget mot en gemensam digital ingång till Europa. Den nya EU-portalen Your Europe ska underlätta för privatpersoner och företagare att hitta information och utföra ärenden digitalt inom hela EU.
FI tillstyrker Post- och telestyrelsens förslag till föreskrifter om hur avvikelsen enligt 9 kap. 7 § 1 lagen (2010:1008) om betaltjänster ska fastställas.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat en uppdaterad lista med valideringsregler.
Europeiska bankmyndigheten (EBA) har publicerat en rapport om hur företag i Europa införlivat de gemensamma reglerna om produktgodkännande när det gäller bankprodukter som är riktade till konsumenter. I rapporten tar EBA upp goda exempel som företag kan använda som förebilder för sitt arbete.
Europeiska Bankmyndigheten (EBA) har den 2 december meddelat att EBA:s riktlinjer om moratorium återinförs. Riktlinjerna har justerats med vissa begränsningar för att minska risken att institut bygger upp balanser med problemlån utan att dessa identifieras korrekt. FI avser att följa EBA:s riktlinjer.
FI kommer att fokusera på ett antal tematiska kontroller i syfte att säkerställa att rapportering på dessa områden överensstämmer med gällande regelverk.
Den 20 november presenterade FI beslut om ändrad tillämpning av bankernas kapitalkrav. Vissa ändringar i bankernas kapitalkrav slår igenom först när FI genomfört en ny översyn och utvärdering (ÖUP). I en promemoria beskriver FI införandet av ändringar i pelare 2 under den övergångsperiod som varar fram till nästa översyn och utvärdering.
Finansinspektionen har gjort ytterligare anpassningar till ett antal valideringsregler.
En ökad smittspridning av coronaviruset kommer dämpa återhämtningen i europeiska ekonomier, och kan i förlängningen påverka den finansiella stabiliteten, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som publiceras i dag.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2020.
I denna promemoria redogör FI för ett stresstest av svenska banker som vi genomfört under hösten 2020. Resultaten tyder på att storbankerna har betydande motståndskraft mot en ytterligare fördjupning av den rådande ekonomiska krisen.
Finansinspektionen (FI) beslutade den 24 november att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 1,7 procent.
Pandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång, även om en viss återhämtning har inletts. Omfattande stödåtgärder har mildrat de ekonomiska konsekvenserna, och minskat oron på de finansiella marknaderna. Under hösten har smittspridningen ökat och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa den ekonomiska återhämtningen, även om det är osäkert hur mycket.
FI har beslutat om en ändrad tillämpning av kapitalkraven för svenska banker för att anpassa dessa krav till EU:s så kallade bankpaket.
Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, talade idag på Stockholms handelskammares seminarium.
Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.
Den europeiska bankmyndigheten, EBA, har nyligen publicerat en påminnelse riktad mot finansiella institutioner om att vidta förberedelser inför att övergångsperioden för brexit löper ut den 31 december i år.
Finansinspektionen (FI) avstyrker regeringens förslag att införa en riskskatt kopplad till skulderna i vissa banker.
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag.
Coronakrisen är en påminnelse om att det oväntade ibland inträffar och att förutsättningarna kan ändras snabbt. Ingen såg den här krisen komma. Från ett läge där utsikterna för ekonomin var ganska ljusa innebar coronaviruset och åtgärderna mot smittspridningen en kraftig ekonomisk inbromsning både i Sverige och globalt, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på konferensen Di Bank.
Fastighetsföretagen är känsliga för förändringar i räntekostnader och intäkter. Vid en störning kan sårbara fastighetsföretag leda till kreditförluster för bankerna.
När krisen kom med full kraft i våras krävdes snabba och extraordinära åtgärder. FI sänkte bland annat det kontracykliska buffertkravet för bankerna och uppmanade dem samtidigt att avvakta med utdelningar tills läget hade klarnat. Under hösten har FI upprepat budskapet till bankerna att inte göra några utdelningar under 2020.
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 18 punkter under det tredje kvartalet 2020. Vid utgången av det tredje kvartalet 202 låg marginalen på 1,44 procent, jämfört med 1,26 procent vid slutet av det andra kvartalet.
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har publicerat uppdaterade frågor och svar om EU:s förordning om referensvärden (BMR).
Finansinspektionen har gjort ytterligare anpassningar till ett antal valideringsregler.
Konsumenternas.se har fått en ny, mobilanpassad och mer lättanvänd webbplats. Bakom webbplatsen står Konsumenternas Bank- och finansbyrå och Konsumenternas Försäkringsbyrå, som drivs av Finansinspektionen, Konsumentverket och branschorganisationer inom de två områdena.
Från och med rapporteringsdag den 31 december 2020 ska LEI-kod användas som identifierare i XBRL-filen.
Finansinspektionen tillstyrker förslaget och lämnar svar på de särskilda remissfrågorna i bilaga 1.
Finansinspektionen har gjort ytterligare anpassningar till ett antal valideringsregler.
Henrik Braconier, FI:s chefsekonom, talade om risker kopplade till de låga räntorna på SNS/SHOF:s finanspanel. Talet hölls på engelska.
Riksgälden har kompletterat ett tidigare förslag till ändringar i de föreskrifter som styr vilka avgifter som banker (och vissa andra institut) måste betala till staten för insättningsgarantin. FI tillstyrker att beräkningsmetoder och grundläggande definitioner av riskindikatorerna i avgiftsmodellen ska framgå av föreskriften.
Icke-finansiella företags tillgång till krediter är centralt för den finansiella stabiliteten, särskilt under finansiella krisperioder. Under senare år har marknaden för företagsobligationer vuxit stadigt och spelar numera en viktig roll för företagens finansiering. Den här analysen visar att det inte har varit lättare att emittera företagsobligationer i svenska kronor under finansiella krisperioder än att ta banklån. Mönstret avviker från tidigare studier som gjorts om USA och euroområdet.
AK Nordic AB får en anmärkning och ska betala en sanktionsavgift på 20 miljoner kronor.
Finansinspektionen (FI) ger kreditmarknadsbolaget AK Nordic AB en anmärkning. Bolaget ska också betala en sanktionsavgift på 20 miljoner kronor.
Nu har det blivit lättare att hitta frågor och svar om den rapportering som företag gör till Finansinspektionen. Vi har också förbättrat strukturen för hur dessa frågor och svar presenteras för att göra informationen mer överskådlig.
Från och med referensdag 31 december 2020 försvinner möjligheten att ange ”Inget att rapportera” för vissa rapporter.
FI har svarat på en remiss från Finansdepartementet om ett förslag från EU-kommissionens på ett digitaliseringspaket för finansmarknaden, ”Digital Finance Package”. Remissvaret lägger fokus på ett förslag om hantering av cyberrisker.
Den rapportering som kreditinstitut och vissa värdepappersbolag lämnar till Finansinspektionen kommer från och med den 31 december 2020 att skickas vidare till Europeiska bankmyndigheten (EBA). Vilka mallar som är obligatoriska och vilka som inte är det styrs av olika regelverk.
I juni 2020 presenterade FI ett förslag på en ny metod för att bedöma kapitalpåslag inom pelare 2 för marknadsrisker utanför handelslagret. De företag som vill använda egna modeller i sina beräkningar av ränterisk, basisrisk och kreditspreadrisk i enlighet med förslaget behöver lämna in dokumentation om dem till FI. Sista datum är den 16 oktober 2020.
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör och ordförande för Ioscos (den internationella organisationen för värdepapperstillsyn) arbetsgrupp för hållbar finans talade vid konferensen Driving Global Standards on Sustainable Finance. Talet hölls på engelska och kommer att översättas till svenska i efterhand.
Efter att bestämmelserna för högkostnadskrediter ändrades 2018 – då bland annat ett räntetak och ett kostnadstak infördes − har sådana krediter minskat kraftigt i omfattning. Det är troligt att reformen inneburit att utbudet av högkostnadskrediter minskat. Det syns också i att flera bolag slutat ge sådana lån.
Konsumtionslånen växer kraftigt och spelar allt större roll för hushållens ekonomi. De utgör en femtedel av hushållens totala lån men står för över hälften av hushållens lånebetalningar i räntor och amorteringar. Stora lån växer men de minsta lånen växer snabbare. Flera låntagare får betalningsproblem kort efter att lånen beviljats och problemen är större bland unga än äldre, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.
Stora lån växer men de minsta lånen växer snabbare. Flera låntagare får betalningsproblem kort efter att lånen beviljats och problemen är större bland unga än äldre. Det är några av slutsatserna i Finansinspektionens konsumtionslånekartläggning 2020. Det pekar på att långivarnas kreditprövningar inte fungerar som de ska och därför ser FI nu över riktlinjerna.