Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 december 2018 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstestet av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2018.
FI:s generaldirektör Erik Thedéen diskuterade på vilket sätt hushållens höga skulder kan påverka den ekonomiska stabiliteten och en hållbar tillväxt likväl som makrotillsynens roll på konferensen 7th FIN-FSA conference on EU Regulation and Supervision. Talet hölls på engelska och har översätts till svenska i efterhand.
Tisdagen den 4 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Finansinspektionen (FI) och Riksgäldskontoret (Riksgälden) har sedan det andra kvartalet 2018 begärt in information om hur de banker och andra institut som Riksgälden bedömer bedriver kritisk verksamhet för den finansiella stabiliteten uppfyller minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL). FI och Riksgälden kommer fortsatt att begära in information om minimikravet kvartalsvis.
Låga räntor har bidragit till ett högt risktagande, stigande tillgångspriser och ökande skulder. Högre räntor framöver kan minska risktagandet och därmed dämpa riskuppbyggnaden. Men oväntat stora ränterörelser och en osäker omvärld kan också testa den finansiella sektorns motståndskraft, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras på en pressträff i dag.
Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.
Trots de senaste veckornas positiva utveckling finns det fortfarande osäkerhet kvar runt brexit. FI har tidigare identifierat att begränsad tillgång till clearingtjänster på grund av brexit kan få stora konsekvenser för svenska företag. EU-kommissionens besked att den kommer agera för att hantera risker för finansiell stabilitet kopplade till clearing välkomnas därför. Samtidigt kan en hård brexit skapa andra typer av friktioner som drabbar svenska företag. Det är därför av största vikt att svenska företag fortsätter att förbereda sig för brexit.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2018.
Bostäder till överkomliga priser och hushållens skulder hamnar alltmer i fokus i den offentliga debatten i många länder. Erik Thedéen deltog i en paneldebatt tillsammans med deltagare från Australien, Irland och Kanada för att diskutera vad som kan göras för att hantera systemrisker och upprätthålla en sund bostadsmarknad. Debatten hölls på engelska och referatet är översatt till svenska i efterhand.
Finansinspektionen (FI) presenterar sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet på en pressträff tisdagen den 27 november.
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de tre storbankerna, SEB, Handelsbanken och Swedbank efter att Nordea bytt legal hemvist för moderbolaget.
FI publicerar i dag tre rapporter på temat hållbarhet. Rapporterna visar att arbetet med hållbarhet går framåt på olika fronter och att branschens egna initiativ – där sådana förekommer – fungerar. Men det finns en hel del arbete kvar att göra. Samtidigt publicerar FI en återrapportering till regeringen om hur FI arbetat med hållbarhetsfrågor under 2018.
FI har under 2018 genomfört ett antal tillsynsaktiviteter på området, bland annat när det gäller information om hållbarhet på den svenska fondmarknaden. Under året har arbetet inriktats på att integrera hållbarhetsfrågorna i den löpande tillsynen, ett arbete som kommer att fortsätta och intensifieras. Därutöver har FI tagit en pådrivande roll i det allt intensivare internationella arbetet, som är en förutsättning för att komma vidare i ett antal viktiga frågor på området.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 2 punkter under det tredje kvartalet 2018. Från 1,57 procent vid utgången av det andra kvartalet 2018 till 1,55 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2018. Bruttomarginalen är fortsatt på en hög nivå.
De svenska storbankerna visar motståndskraft och har förmåga att klara av ett kraftigt försämrat marknadsläge. Det visar det stresstest som Europeiska bankmyndigheten (EBA) gjort, där de svenska storbankerna ingår.
FI beslutade den 31 oktober att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,41 procent.
FI har identifierat Nordea Hypotek AB som ett övrigt systemviktigt företag i Sverige. Däremot har FI valt att inte påföra bolaget något extra buffertkrav i egenskap av övrigt systemviktigt företag eftersom det kommer att omfattas av den kapitalbuffert för övriga systemviktiga företag som den finska tillsynsmyndigheten ålägger Nordea Bank Abp på gruppnivå.
FI har tillsynskategoriserat de svenska kreditinstituten för 2019. Genom tillsynskategoriseringen tillämpar FI den europeiska banktillsynsmyndighetens (EBA) riktlinjer.
FI har i år identifierat Skandinaviska Enskilda Banken AB, Svenska Handelsbanken AB, Swedbank AB och Nordea Hypotek AB som övriga systemviktiga företag i Sverige.
EU-kommissionen har den 17 oktober 2018 beslutat att införa den svenska referensräntan Stockholm Interbank Offer Rate (Stibor) i sin förteckning över kritiska referensvärden enligt EU:s förordning om referensvärden. Beslutet är ett viktigt steg i arbetet med att ytterligare stärka den finansiella stabiliteten och förutsättningarna för väl fungerande finansiella marknader i Sverige.
Att diskutera hur bankerna klarar nästa kris är onekligen ett passande ämne i oktober 2018, precis tio år efter finanskrisens svåraste fas.
FI har beslutat att höja buffertvärdet från 2,0 till 2,5 procent. Anledningen är att systemriskerna har ökat.
Finansinspektionen föreslår två förändringar i FI:s föreskrifter om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. För det första ska företag som har tillstånd att lämna bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter också omfattas av amorteringskravet. Det ska också bli möjligt att göra undantag för vissa krediter.
FI presenterar i dag Bankbarometern, en ny rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern kommer fortsättningsvis att publiceras halvårsvis.
Aktörerna på de finansiella marknaderna har en benägenhet att bete sig procykliskt, vilket förstärker konjunktursvängningar och kan förvandla en kraftig konjunkturnedgång till en finanskris. Ett av FI:s uppdrag är motverka den typen av procyklikalitet.
Erik Thedéens tal i dag på konferensen UBS Annual Nordic Financial Services Conference i Stockholm. Talet hölls på engelska och kommer att översättas till svenska i efterhand.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2018.
FI:s styrelse har beslutat att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med motsvarande krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen träder i kraft från och med 31 december 2018.
Finansinspektionen (FI) har beslutat att ge Nordea Bank AB tillstånd att verkställa sin fusionsplan och därmed att flytta bankens huvudkontor till Finland.
EU-kommissionen har beslutat om att inte föreslå EU-rådet att avvisa FI:s förslag att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att åtgärden får införas i Sverige.
Finansinspektionen (FI) föreslår att den kontracykliska kapitalbufferten höjs till 2,5 procent från och med den 19 september 2019.
Nästa gång FI ska fatta ett beslut om kontracykliskt buffertvärde är i september. FI:s generaldirektör har bestämt att arbetet med att förbereda beslutet ska inriktas så att värdet kan höjas till 2,5 procent om det bedöms nödvändigt. Den kontracykliska bufferten är i nuläget 2,0 procent.
Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån utmanas av aktörer med alternativa finansieringsmodeller.
Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) har överlämnat sina yttranden till EU-rådet, EU-kommissionen och FI om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
Finansinspektionen är på plats under årets almedalsvecka i Visby. Vi arrangerar inga egna seminarier, men deltar i flera evenemang som andra arrangerar.
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 12 juni 2018 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Nu går det att se en film från det frukostseminarium den 14 juni där FI:s kartläggning av konsumtionskrediter presenterades.
Hushållens skulder är inte primärt ett direkt hot mot den finansiella stabiliteten. Men om tiderna försämras kan många hushåll tvingas, eller välja att, minska sin konsumtion för att kunna fortsätta betala på sina skulder. Då kan en kris fördjupas och hota den finansiella stabiliteten, det konstaterar FI i en rapport om FI:s användning av makrotillsynsverktyg.
FI har nu tagit emot yttranden från Riksbanken och Riksgälden om Nordeas planer att flytta bankens huvudkontor till Finland.
Tisdagen den 12 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder. Det gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar, skriver Finansinspektionen (FI) i årets första stabilitetsrapport som presenteras i dag.
Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder både globalt, hos svenska hushåll och på den kommersiella fastighetsmarknaden. Den höga skuldsättningen gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar och FI kommer om det behövs vidta ytterligare åtgärder för att stärka motståndskraften.
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, EU-rådet, EU-kommissionen, ESRB och EBA om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
FI publicerar idag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2018.
Det nuvarande lågränteläget medför utmaningar för pensionsförvaltare som utlovar en garanterad avkastning. Ett välkänt problem är att nuvärdet av garanterade förmåner stiger när marknadsräntorna sjunker, vilket försämrar företagens finansiella ställning.
FI har kartlagt hur sparbankerna hanterar marknadsrisker och sina innehav i finansiella tillgångar. FI:s bedömning är att de flesta sparbankerna hanterar sina marknadsrisker på ett acceptabelt sätt, det framgår av FI:s senaste tillsynsrapport.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 7 punkter det första kvartalet 2018. Från 1,71 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2017 till 1,64 procent vid utgången av det första kvartalet 2018. Trots nedgången under de första kvartalet fortsätter bruttomarginalen att vara på en historiskt hög nivå.
De finansiella marknaderna kan spela en viktig roll för att uppnå en hållbar utveckling, inte minst relaterat till utmaningarna på klimatområdet. Gröna obligationer kan bidra till den omställning som behövs, förutsatt att marknaden är transparent och fungerar väl. Finansinspektionen (FI) välkomnar därför utredningens ambition att främja en välfungerande grön obligationsmarknad genom förbättrad information och ökad transparens.
Finansinspektionen (FI) beslutade den 26 april att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
För de flesta hushåll är de största affärerna i livet bostadsköp med därtill kopplade bolån. Detta faktum har stärkts i Sverige under de senaste 15 åren då bostadspriserna och hushållens skulder har ökat kraftigt. Samtidigt utgör bolån den största posten på bankernas tillgångssida. De utgör även säkerheter för en av bankernas viktigaste finansieringskällor i form av säkerställda obligationer. Hur bolån finansieras är därför centralt för både konsumentskyddet och den finansiella stabiliteten. Under den senaste tiden har bolånemarknaden i Sverige och i en del andra länder börjat förändras. Förändringarna handlar både om den traditionella finansieringsmodellen och vilka aktörer som är med i värdekedjan för bolån. Jag kommer att prata om vilka möjligheter, utmaningar och potentiella risker som FI ser med sådana förändringar.
FI tillämpar nya riktlinjer från EBA om tillsynen över betydande filialer.
Hushållens skulder fortsätter att öka. Det är fortsatt många nya bolånetagare som har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller till bostadens värde. Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i årets bolåneundersökning som presenteras i dag. FI lyfter också fram hur bostadsrättsföreningars skulder ökar risker för hushållen.
De som omfattas av bolånetaket lånar mindre och köper billigare bostäder. Det visar utvärderingen av det svenska bolånetaket i FI-analys 12.
För hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion.
Finansinspektionens årliga bolåneundersökning presenteras på en pressträff onsdagen den 4 april kl. 10.00.
FI föreslår att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med ett krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen föreslås träda i kraft från och med den 31 december 2018.
FI arbetar för närvarande med att utvidga amorteringskravet till att även omfatta bostadskreditinstitut.
Finansinspektionen har inga synpunkter på förslagen i promemorian Förbättrade förutsättningar för effektiv resolution av banker.
Nordea Bank AB (Nordea) har i dag beslutat att flytta sitt huvudkontor till Helsingfors. Nu väntas banken lämna in en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen som ska godkännas av FI innan banken kan flytta.
FI:s generaldirektör Erik Thedéen talade om makrotillsyn och den ekonomiska politiken på Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomis seminarium En ljusnande framtid?
FI delar Riksrevisionens syn att många delar av makrotillsynen fungerar väl, men att det finns ett antal utvecklingsmöjligheter.
Tio svenska institut ska under året börja rapportera in uppgifter som rör kapitalbasen och nedskrivningsbara skulder. Riksgälden och Finansinspektionen (FI) beskriver här kortfattat vad som gäller och bjuder in till ett informationsmöte den 6 mars.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2017.
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 4 punkter det fjärde kvartalet 2017. Från 1,67 procent vid utgången av det tredje kvartalet till 1,71 procent vid utgången av det fjärde kvartalet. Nivån för bruttomarginalen det fjärde kvartalet 2017 var den högsta som FI har uppmätt under den period, sedan 2002, som FI har beräknat marginalen
Finansdepartementet, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden har tillsammans med sina motsvarigheter i Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen och Norge tagit fram ett nytt samförståndsavtal för att underlätta samarbetet för gränsöverskridande finansiell stabilitet.
Finansinspektionen ansvarar för makrotillsynen i Sverige, vilket innefattar både att verka för finansiell stabilitet och att motverka finansiella obalanser. Dessutom ska vi verka för att det finns ett högt konsumentskydd på finansmarknaderna. Att vi har fått ansvaret för makrotillsynen beror bland annat på att finanskriser har visat sig vara mycket kostsamma.
Finansinspektionen (FI) beslutade den 29 januari att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
Erik Thedéens tal i Finansutskottet den 23 januari 2018.
Finansinspektionen har beslutat att erkänna den finska tillsynsmyndighetens beslut att införa ett genomsnittligt företagsspecifikt riskviktsgolv om 15 procent för finska bolåneexponeringar.
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 5 december 2017 finns nu publicerat på rådets webbplats.
FI har tagit fram en enkel räknesnurra där du själv kan kolla om du berörs av det skärpta amorteringskravet genom att fylla i dina egna uppgifter. Exemplet är schablonberäknat. För en korrekt kreditprövning krävs kännedom om varje situation för varje hushåll. Det säger alltså inte hur banker kommer att behandla enskilda låneansökningar och kan därför inte ses som ett lånelöfte eller någon garanti för att lånet beviljas.
Tisdagen den 5 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstesten av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2017.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2017.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade något under det tredje kvartalet jämfört med det andra. I slutet av september var marginalen 1,71 procent jämfört mot 1,73 procent i slutet av juni. Bruttomarginalen är fortsatt på en historiskt hög nivå.
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.
Presentationsbilder från Erik Thedéens tal till ekonomistudenter på Campus Gotland.
FI:s generaldirektör Erik Thedéens tal om risktagande och tillsyn som hölls på Handelshögskolan i Göteborg.
FI har under 2017 arbetat med frågor kring det internationella arbetet med att skapa enhetliga definitioner, mätmetoder, fört diskussion med delar av finansbranschen om scenarioanalyser som verktyg för att identifiera risker, och med olika konsumentrelaterade frågor med fokus på hållbarhetsinformation inom fondsparande.
FI beslutade den 25 oktober att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
"Syftet med ett riskkänsligt kapitalkrav är att långsiktigt värna förmånstagarskyddet genom att säkerställa att ett företag har dels tillräckliga buffertar för att kunna hantera svåra situationer, dels incitament att kontrollera, hantera och styra riskerna i verksamheten. På så sätt minskar risken för att finansiellt svaga företag tar för stora risker. Men det minskar också risken för att finansiellt starka företag tvingas till drastiska åtgärder i ett allvarligt marknadsläge. Ett riskkänsligt kapitalkrav är därmed ett viktigt bidrag i att både uppnå en tillfredsställande säkerhet för att ett företag ska kunna uppfylla vad det har lovat och en långsiktigt tillfredsställande avkastning". Så inledde Erik Thedéen sitt anförande på Livdagen i Stockholm.
Innan sommaren skickade Finansinspektionen (FI) ett förslag till skärpt amorteringskrav på remiss. Sedan dess har bostadsmarknaden gått in i en lugnare fas. Det finns till och med tecken på fallande priser på vissa typer av bostäder i några områden. Detta används nu som argumentför att stoppa FI:s förslag. Det är inte oväntat.
Finansinspektionens förslag till ett skärpt amorteringskrav har varit på remiss. Flera remissinstanser har anfört att bolåneföretagen behöver tid för att utbilda sin personal, bygga upp systemstöd och ta fram nödvändig dokumentation. Därför kommer ikraftträdandet att vara senarelagt till den 1 mars 2018, i det förslag som generaldirektören lämnar till FI:s styrelse.
”Finanskrisen 2008-09 visade hur sårbart det internationella finansiella systemet var och fick enorma konsekvenser för västvärldens ekonomier. Även om traditionella stabiliseringspolitiska verktyg som penning- och finanspolitik kunde mildra krisen, så hade de inte lyckats förhindra den riskuppbyggnad som skedde under den långa perioden dessförinnan. Krisen blev därför startskottet för att utveckla makrotillsynen, som syftar till att minska riskerna för och konsekvenserna av finansiella kriser.” Så inledde Erik Thedéen sitt tal på Finansdagen i Stockholm.
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
FI tillstyrker förslaget om nya skatteregler för företagssektorn.
”Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt. Både i ett historiskt perspektiv och i jämförelse med andra länder. Samtidigt kvarstår obalanserna på bostadsmarknaden. Tillsammans med det globalt låga ränteläget bidrar det till ett drivhus för ökade skulder. Hushållens skulder har ökat snabbt under en längre tid och det är fortsatt många nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sin inkomst.” Det sa Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen (FI), när han talade vid Swedbanks Finansfrukost i Karlstad i dag.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2017.
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade något under det andra kvartalet jämfört med det första. Under det andra kvartalet var marginalen 1,73 procent jämfört med 1,72 procent under det första kvartalet. Det är en del i längre trend med stigande bruttomarginal på boräntor sedan 2011. Bruttomarginalen är i dag på en historiskt hög nivå.
FI beslutade den 14 juli att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
De fyra företagsgrupperna Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank identifieras även i år som övriga systemviktiga företag (O-SII).
Finansinspektionen anser att en åtgärd inom pelare 2 är nödvändig som en säkerhetsspärr för att begränsa konsekvenserna för det samlade kreditutbudet vid systemkritisk värdepapperisering. I dag publiceras den metod som FI avser att använda i bedömningen.
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 12 juni.
Sverige har ett unikt ekonomiskt läge. Det sa Erik Thedéen vid en utfrågning i Finansutskottet i dag.
Svensk ekonomi befinner sig i ett unikt läge. I Finansinspektionens (FI:s) stabilitetsrapport som presenteras i dag framgår det att inkomsterna och sysselsättningen stiger, räntorna är rekordlåga och värdet på hushållens tillgångar växer. Framför allt har bostadspriserna ökat. Under de senaste tre åren har bostadspriserna ökat med drygt 40 procent.
Svensk ekonomi går bra. Men högkonjunktur och låga räntor har lett till att tillgångspriserna är höga och att hushållens skulder ökar snabbt.
Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor eftersom deras månatliga utgifter påverkas mer än hushåll med lägre skuldkvoter. De är dessutom något mer känsliga för inkomstbortfall, t.ex. om de blir arbetslösa.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2017.
FI:s generaldirektör Erik Thedéens tal om kommersiella fastigheter och finansiell stabilitet som framfördes på konferensen DI Bank i Stockholm den 10 maj 2017.
De svenska regelverken för kapitaltäckning och krishantering är väl utformade för att minska risken för finansiella kriser och säkerställa en effektiv hantering om en kris ändå skulle uppstå. Det skriver Finansinspektionen (FI) och Riksgälden i en gemensam rapport och pekar på att Sverige bör värna den nationella utformningen av bankkraven i kommande EU-förhandlingar.
Finansinspektionen (FI) tillstyrker förslagen till regler för när Riksbanken ska ha möjlighet att ta upp lån för att förstärka valutareserven. Att upplåning endast får ske om valutareserven har använts i likviditetsstödjande åtgärder ger en rimlig balans mellan behovet av att Riksbanken har tillräckliga medel tillgängliga för att med kort varsel kunna ge likviditetsstöd i utländsk valuta och principen att staten inte binder mer medel i öronmärkta fonder än nödvändigt.
FI beslutade den 27 april att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla.
Erik Thedéen kommenterar i dag EU-kommissionens förslag till uppdaterad bankreglering vid en utfrågning i Bryssel i EU-parlamentets utskott för Ekonomi och valutafrågor (ECON).
Årets tillsynsrapport beskriver på ett övergripande plan det svenska banksystemet, hur FI arbetar med tillsyn och ett antal aktuella riskområden som just nu är i fokus.
FI tillstyrker promemorians lagförslag om ytterligare verktyg för makrotillsyn. Förslagen utökar FI:s möjligheter att vidta åtgärder.
Finansinspektionen (FI) avstyrker förslagen att ta bort målnivån för resolutionsreserven och slopa den planerade riskavgiften. En permanent resolutionsavgift går inte att motivera utifrån syftet med resolutionsramverket. Resolutionsavgiften bör därför tas bort när målnivån nås, i enlighet med gällande regler.
Denna FI-analys visar att amorteringskravet har fått hushåll med nya bolån att ändra beteende. Nya bolåntagare tar mindre bolån än vad de skulle ha gjort om FI inte hade infört amorteringskravet. Dessutom köper dessa hushåll billigare bostäder.
FI har i hållbarhetsarbetet så här långt lagt huvudfokus på klimatfrågan. Utifrån de erfarenheter från detta som successivt växer fram, kan arbetet sannolikt tillämpas på flera hållbarhetsaspekter.
FI beslutade den 29 mars 2017 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
Svenska hushåll har stora skulder till rörlig ränta. Det gör dem räntekänsliga eftersom stigande räntor kan minska deras månatliga marginaler märkbart. Svensk ekonomi befinner dessutom sig i ett ovanligt läge med mycket låga räntor och låga kostnader för att binda räntan. Många hushåll skulle därför kunna tjäna på att binda en större del av sina lån.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2016.
De sårbarhetsindikatorer FI identifierar i denna analys visar på en något förhöjd sårbarhet inom likviditetsområdet. Ett flertal indikatorer bidrar till detta.
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i mars. Förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
FI har fattat beslut som rör erkännande (reciprocitet) av makrotillsynsåtgärder i Estland och Belgien.
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de fyra storbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank.
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte 7 december 2016 finns nu publicerat på rådets webbplats.
FI beslutade den 12 december 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som ska börja tillämpas den 19 mars 2017 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
På finansiella stabilitetsrådets möte i dag undertecknade företrädarna för Finansdepartementet, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret en överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering.
Den svenska ekonomin är stark. Men konsekvenserna för den finansiella stabiliteten av ett stigande resursutnyttjande i kombination med mycket låga räntor är svårbedömda och det finns risk för att obalanser byggs upp. Dessa är svåra att identifiera och värdera, men mycket viktiga att följa.
Europeiska systemrisknämnden, ESRB, har publicerat en varning till åtta länder, däribland Sverige, om sårbarheter på fastighetsmarknaden relaterade till hushållens skulder och fastighetsprisutvecklingen.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2016.
Internationella valutafonden (IMF) har under 2016 genomfört en granskning, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program) av den svenska finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet. IMF beskriver brister och risker som har identifierats och ett antal rekommendationer om åtgärder för att ta hand om dessa.
Ett krav på bruttosoliditet kan bidra positivt till den finansiella stabiliteten i goda tider genom att göra bankers kapitaltäckning mer robust. Men utformat som ett minimikrav riskerar det också att minska utrymmet för banker att hantera förluster och återställa sitt kapital innan banken bryter mot minimikraven. Det innebär en ökad risk för brott mot minimikraven, vilket skulle försämra den finansiella stabiliteten i stressade lägen.
Finansinspektionen publicerar i dag två rapporter om hållbarhet. De utgör tillsammans en redovisning av det regeringsuppdrag som FI fick tidigare i år om att arbeta vidare med hållbarhetsfrågorna, deras koppling till finansiell reglering och tillsyn, samt hur tillsynen konstruktivt kan bidra till en hållbar utveckling.
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i december. FI:s styrelse har beslutat att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
FI har identifierat ett antal kvantitativa indikatorer för att peka ut faktorer inom försäkringssektorn som skulle kunna påverka den finansiella stabiliteten. Indikatorerna visar att motståndskraften var god hos försäkringssektorn vid årsskiftet.
FI beslutade den 12 september 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet.
FI:s generaldirektör Erik Thedéens anförande Derivatmarknader, clearing och finansiell stabilitet.
Under 2016 genomför Internationella valutafonden, IMF, en särskild granskning av den svenska finansiella sektorn för att bedöma dess stabilitet och identifiera potentiella sårberheter, en så kallad Financal Sector Assessment Program (FSAP).
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2016.
FI har nu fattat beslut om den stresstestmetod som ska ligga till grund för att bedöma vilken kapitalplaneringsbuffert de största bankföretagen i Sverige ska ha. Metoden, som beskrivs i en ny promemoria, bygger på det förslag som FI skickade ut för synpunkter den 9 maj i år.
De fyra företagsgrupperna Nordea, Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank identifieras även i år som övriga systemviktiga företag (O-SII).
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i september. FI:s styrelse har beslutat att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
Finansinspektionen följer utvecklingen efter folkomröstningen om EU i Storbritannien.
Finansinspektionen följer utvecklingen på de finansiella marknaderna och har en löpande dialog med Finansdepartementet, Riksbanken och Riksgälden. Vi har beredskap och täta kontakter med de svenska bankerna.
FI beslutade den 20 juni 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet.
Den 7 juni hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt.
Det är viktigt att nya regler och krav, som krav på nedskrivningsbara skulder, som införs genom lagen om resolution utgör en del av en väl avvägd helhet tillsammans med FI:s tillsyn och de kapitalkrav som banker underställs i dagsläget, det skriver FI i sitt yttrande över Riksgäldens promemoria Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder (Dnr RG 2016/425).
I takt med att huspriserna har ökat har hushållens skulder i förhållande till deras inkomster – de så kallade skuldkvoterna – också ökat. Ett skuldkvotstak kan bromsa denna utveckling.
FI bedömer att motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande, men sårbarheter kvarstår.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2016.
FI har nu fastställt de metoder som kommer att användas i tillsynen av bankernas interna modeller för företagsexponeringar. Bankerna bör fortsättningsvis utgå från att minst vart femte år är ett nedgångsår när de beräknar sannolikheten för fallissemang. Dessutom inför FI ett löptidsgolv på 2,5 år för de banker som använder den avancerade internmetoden.
Finansinspektionen (FI) begränsar sitt yttrande till frågan om avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser. De övriga delarna av promemorian berör inte direkt FI:s ansvarsområden.
Finansinspektionens uppdrag att motverka finansiella kriser och obalanser, ofta kallat makrotillsyn, bör förtydligas. En fråga är vilka verktyg som behövs. En annan är hur ansvaret bör fördelas mellan FI och regeringen.
FI har lämnat sitt remissvar på Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015 (2015/16:RFR6), som Marvin Goodfriend och Mervyn King gjort på uppdrag av finansutskottet.
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i juni. FI:s styrelse bestämde den 18 april 2016 att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
Internationella valutafonden (IMF) kommer på inbjudan från Finansdepartementet och Riksbanken att besöka Sverige såväl i mitten av april som i augusti för att genomföra en särskild granskning av den finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). I sin rapport kommer IMF att ta upp de brister och risker som eventuellt framkommer och föreslå åtgärder för att ta hand om dessa.
I dag enades Finansutskottet om hur amorteringskravet för nya bolån ska se ut. Det blir ett undantag för nyproduktion av bostäder, men med en tidsgräns på fem år.
När Erik Thedéen i dag talade på “Bank och Finans”, en konferens arrangerad av tidningen Affärsvärlden, fokuserade han på två områden. Dels FI:s behov av tydligare och bredare befogenheter när det gäller makrotillsyn, dels på FI:s förslag i syfte att strama upp bankernas användning av s.k. interna modeller när man beräknar sina kapitalbehov.
Finansinspektionen ställer tuffare krav på bankernas interna modeller. "Vi kommer att behöva vara ännu tuffare i vår tillsyn än tidigare och vara ännu tydligare med våra förväntningar på bankerna." Det säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen i ett anförande på ett möte med titeln "Hur mycket kapital ska bankerna ha".
Sverige och svenska finansföretag har ganska små exponeringar mot klimatrisker. I dagsläget är därför risken är låg för finansiella stabilitetsproblem.
FI avser att införa löptidsgolv på 2,5 år inom pelare 2 för banker som har tillstånd att använda den så kallade avancerade internmetoden.
FI inför en ny bedömningsmetod för att utvärdera bankernas beräkningar av riskvikter generellt och framför allt för företagsexponeringar.
FI ska ha rätt att föreslå åtgärder, regeringen ska godkänna förslagen, och Finansutskottet ska utvärdera FI:s arbete. Detta förslag presenterar FI:s generaldirektör Erik Thedéen i ett tal i Finansutskottet i dag.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2015.
Finansinspektionen (FI) föreslår att den kontracykliska kapitalbufferten ska vara 2 procent från den 19 mars 2017.
Nästa gång FI ska fatta ett beslut om kontracykliskt buffertvärde är i mars. FI:s styrelse bestämde den 18 januari 2016 att arbetet för att förbereda beslutet ska inriktas så att värdet kan höjas om det bedöms nödvändigt. Värdet är i nuläget 1,5 procent.
Den 16 december hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se nedan).
FI beslutade den 14 december 2015 att inte ändra FI:s föreskrifter (FFFS 2015:5) om kontracykliskt buffertvärde. Det buffertvärde på 1,5 procent som finns angivet i föreskrifterna ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,75 procent.
Onsdagen den 16 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för årets andra möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande. Men kraftigt ökande priser på bostäder innebär att hushållens skulder växer snabbt. Det är en utveckling som innebär att riskerna för den ekonomiska stabiliteten ökar. Därför krävs beredskap för att införa ytterligare åtgärder. Det är några av slutsatserna i FI:s andra stabilitetsrapport för 2015.
Denna FI-analys presenterar en modell för de svenska hushållens skulder. Hushållens skuldsättning är nära kopplad till huspriser och de båda bestäms av räntor och konjunkturutsikter, samt av varandra. Modellens skattade egenskaper är rimliga; modellen reagerar som väntat på chocker och överlag överensstämmer dess historiska prognoser väl med utfallen. Detta gör att vi kan använda modellen som stöd för FI:s analys av hushållens skulder.
FI följer löpande det finansiella systemets sårbarheter. Nu går FI ett steg längre genom att skapa ett system för att gruppera och studera indikatorer för sårbarheter.
FI redovisar i dag för första gången de faktiska kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2015. Publiceringen syftar till att öka tydligheten kring effekten av FI:s kapitalkrav, inklusive pelare 2.
Finansinspektionen och Riksgäldskontoret avstyrker i ett gemensamt remissvar Riksbankens förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken.
FI har tidigare publicerat den metod-PM som FI har tagit fram för att identifiera övriga systemviktiga institut (O-SII) och ange vilket kapitalbuffertkrav det innebär. Nu har FI fattat de formella besluten som riktar sig till Sveriges fyra storbanker (Nordea, Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) och Swedbank) och som innebär att kapitalbuffertkrav på 2 procent på gruppnivå ska påföras per 1 januari 2016.
Sammanfattning av det tal Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen gav på SNS seminarium om det ekonomiska läget den 19 november 2015.
Debattartikel av Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen, i Dagens Nyheters DN debatt 2015-11-05.
FI har beslutat att följa Europeiska bankmyndighetens, Ebas, riktlinjer om hur övriga systemviktiga institut (O-SII) ska identifieras och vilket kapitalbuffertkrav de bör påföras. Finansinspektionen avser att följa riktlinjerna i sin helhet och har meddelat detta till Eba.
Nästa gång FI ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i december. FI:s styrelse bestämde den 12 oktober 2015 att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 1,5 procent.
FI:s vikarierande generaldirektör Martin Noréus höll talet ”Amorteringskrav och riskvikter – två aktuella frågor för makrotillsynen ” på UBS årliga Nordic Financial Services Conference den 10 september 2015.
FI välkomnar nya striktare regler, men anser att delar av förslagen inte uppfyller det huvudsakliga syftet med regleringen, att höja revisionskvaliteten och bidra till finansiell stabilitet.
Finansinspektionen (FI) ska enligt lagen (2014:966) om kapitalbuffertar för varje kvartal fastställa ett kontracykliskt buffertriktvärde och ett kontracykliskt buffertvärde.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2015.
Finansinspektionen beslutar att erkänna kontracykliska buffertvärden upp till 2,5 procent som har fastställts av behörig myndighet i ett annat EES-land. Berörda företag ska använda dessa buffertvärden vid beräkning av sina företagsspecifika kontracykliska kapitalbuffertar.
I den här rapporten ger Finansinspektionen, tillsammans med Sveriges riksbank och Riksgälden, en övergripande bild av drivkrafterna bakom uppgången i hushållens skuldsättning. En central slutsats i rapporten är att skuldsättningen i stor utsträckning hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden.
När företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden träffades den 15 juni i det Finansiella stabilitetsrådet bidrog myndigheterna med underlag till diskussionen. Underlaget publiceras nu.
Till Finansiella stabilitetsrådets möte den 15 juni bidrog Finansinspektionen med ett underlag om sin syn på den framtida utformningen av kapitalkraven för de svenska storbankerna.
FI avser att följa Europeiska bankmyndighetens, Ebas, riktlinjer om hur övriga systemviktiga institut (O-SII) ska identifieras och vilket kapitalbuffertkrav de bör påföras.
FI identifierar Nordea Bank som ett globalt systemviktigt företag (G-SII, Global Systemically Important Institution).
Nästa gång FI ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i september. FI:s styrelse bestämde den 22 juni 2015 att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 1,5 procent.
Finansinspektionen (FI) har beslutat att höja den kontracykliska kapitalbufferten för Sverige till 1,5 procent från och med den 27 juni 2016.
Den 15 juni 2015 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se nedan).
Måndagen den 15 juni träffas företrädare för regeringen, Riksgälden, Riksbanken samt Finansinspektionen för årets första möte i Finansiella stabilitetsrådet.
FI bedömer att motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande i dagsläget. Svenska banker har höga kapitalnivåer och god tillgång till billig finansiering.
Finansinspektionen (FI) föreslår att den kontracykliska kapitalbufferten ska vara 1,5 procent från den 27 juni 2016.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2015.