En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaFinansiella stabilitetsrådet
I Finansiella stabilitetsrådet träffas företrädare för regeringen, FI, Riksgälden och Riksbanken regelbundet för att diskutera frågor om finansiell stabilitet, behovet av åtgärder för att motverka uppbyggnaden av finansiella obalanser och, i händelse av en finansiell kris, behovet av åtgärder för att hantera en sådan situation.
2021
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 17 december
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 17 december.
FI-tillsyn 25: Flera banker och kreditmarknadsbolag bör se över sina ersättningssystem
Det finns utrymme för flera banker och kreditmarknadsbolag att förbättra sina ersättningspolicyer och tillämpningen av vissa andra bestämmelser i ersättningsföreskrifterna, visar en ny kartläggning från Finansinspektionen.
FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2021 till och med den 30 december 2023.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 fortsätter därmed att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Erik Thedéen: Kryptotillgångar i dag och i framtiden
”I grund och botten handlar detta om energieffektivisering. Energi är en bristvara och därför lägger samhället stora resurser på att effektivisera energianvändningen inom alla sektorer. Samma diskussion måste vi kunna ha om kryptotillgångar.”
EU-kommissionen ger klartecken till förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
Motståndskraft behövs när riskerna i fastighetssektorn ökar
Den ekonomiska återhämtningen har varit starkare än väntat i år, bland annat till följd av kraftfulla stödåtgärder under pandemin. Samtidigt byggs risker upp, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport. Den presenteras i dag på en pressträff av generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:2)
Sveriges ekonomi har i hög grad återhämtat sig och tillgången till finansiering i det finansiella systemet är bra. En utfasning av Riksbankens tillgångsköp bör därför inledas för att undvika ytterligare riskuppbyggnad. FI ser bland annat ökade risker inom de kommersiella fastighetsföretagen.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2021
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2021.
Pressinbjudan: Hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Tisdagen den 23 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
IMF utvärderar den finansiella stabiliteten i Sverige
Internationella valutafonden (IMF) kommer under 2022 att genomföra en granskning av den finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). FSAP genomförs återkommande för länder med systemviktiga finansmarknader. I sin rapport kommer IMF att belysa eventuella brister och risker i systemet och föreslå åtgärder för att ta hand om dessa.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 7 punkter under det tredje kvartalet 2021. Vid utgången av det tredje kvartalet 2021 var marginalen 1,49 procent, jämfört med 1,42 procent vid slutet av det andra kvartalet.
FI och Riksbanken: Fortsatt fokus på arbetet med klimatrelaterade finansiella risker
I samband med COP 26 publicerar The Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS), det globala nätverket för centralbanker och finansiella tillsynsmyndigheter, sin programförklaring ”Glasgow declaration”.
Erik Thedéen: Finansiell stabilitet – Vad har vi lärt oss och vad kan vi göra framåt?
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, höll ett anförande i går på ett medlemsmöte i Nationalekonomiska Föreningen. Mötet hölls på Handelshögskolan i Stockholm. Nedan följer en sammanfattning samt en länk till ett längre skriftligt underlag till anförandet.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2021
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2021.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och utländska kreditinstituts svenska filialer för 2022
I en promemoria presenterar FI resultatet tillsynskategoriseringen för 2022 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
FI höjer det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent
Finansinspektionen (FI) har beslutat att höja det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent. Det nya buffertvärdet gäller från och med den 29 september 2022. Fram till dess är buffertvärdet fortsatt 0 procent.
Erik Thedéen: Likviditetsrisk i fonder är en styrelsefråga
Finansinspektionen (FI) anser att likviditetsrisker i fonder måste hanteras bättre för att den finansiella stabiliteten inte ska hotas.
FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.
Remissvar på Riksgäldens förslag Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) − tillämpning och policy
FI avstyrker Riksgäldens förslag att pelare 2-vägledningen i kapitalregelverket ska påverka nivån på MREL.
Erik Thedéen: En väl fungerande bostadsmarknad förebygger riskuppbyggnad
Det är viktigt för hushållen att ha buffertar när utvecklingen blir sämre än förväntat, det har vi inte minst sett under det senaste året. Ökat risktagande hos hushållen är inte lösningen på bostadsmarknadens problem. Det behövs i stället åtgärder som främjar ett långsiktigt sunt och stabilt byggande, utan att priser och skulder drar iväg. Det vore positivt både för bostadsmarknaden och för finansiell stabilitet, sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbinarium anordnat av Trä- och möbelföretagen.
FI avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent
Finansinspektionen (FI) avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent under det tredje kvartalet 2021.
FI vill att EU följer Basel 3
Under hösten kommer EU-kommissionen att publicera ett förslag till uppdaterade kapitaltäckningsregler för banker i EU. Finansinspektionen uppmanar nu EU kommissionen att följa Basel 3-överenskommelsen.
Karin Lundberg: Finansinspektionens syn på kapitalkrav och utdelningar
"När den ekonomiska osäkerhet som följt av pandemin nu börjar lösas upp är det dags att ompröva de åtgärder som vi införde under den akuta fasen". Det sa Karin Lundberg, verksamhetsområdeschef på område Bank, när hon i dag talade på UBS årliga konferens för den Nordiska finanssektorn.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2021
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2021.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 2 punkter under det andra kvartalet 2021. Vid utgången av det andra kvartalet 2021 var marginalen 1,42 procent, jämfört med 1,44 procent vid slutet av det första kvartalet.
Bolån ska amorteras igen
Efter den 31 augusti i år börjar reglerna för amortering att gälla som vanligt igen. Det tillfälliga undantaget som Finansinspektionen (FI) införde på grund av den exceptionella osäkerhet som rådde i ekonomin under våren 2020 upphör. Det innebär att hushåll med höga belåningsgrader och skuldkvoter ska amortera på sina bolån.
FI förlänger inte rekommendationen om utdelningar
Osäkerheten minskar och ekonomin fortsätter att förbättras. Därför förlängs inte rekommendationen kring begränsningar av bankers utdelningar. Rekommendationen löper ut den 30 september 2021.
Uppdaterad pelare 2-metod för bedömning av återflödesrisk vid värdepapperisering
FI har uppdaterat metoden för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering för enskilda banker. Syftet är att, i tillämpliga fall, fatta beslut om ett särskilt kapitalbaskrav inom pelare 2 för återflödesrisker vid värdepapperisering. På detta sätt kan vi säkerställa att en bank i tillräcklig utsträckning täcker de återflödesrisker som den exponeras för.
Identifiering av kapitalbuffertpåslag för systemviktiga företag
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank samt Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag när FI publicerar 2021 års lista med beräkningar av företags systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.
FI-analys nr 34: Tillfälligt amorteringsundantag fick nya bolånetagare att låna mer
Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.
Makrotillsynsåtgärder dämpar hushållens lån och minskar riskerna med hushållens skulder
Bolånetaket och amorteringskraven har haft avsedd effekt och dämpat hushållens skulder. De bromsar utvecklingen att nya bolånetagare lånar allt mer, tar större lån i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst. Det visar Finansinspektionens utvärdering av de makrotillsynsåtgärder som har införts i Sverige.
Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder
Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.
Remiss – upphävande av föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen föreslår att myndighetens föreskrifter (FFFS 2014:33) om kontracykliskt buffertvärde upphävs och ersätts genom särskilda beslut som publiceras på fi.se.
FI erkänner norska riskviktsgolv
Finansinspektionen har beslutat att erkänna det norska finansdepartementets beslut att införa genomsnittliga riskviktsgolv om 20 procent för hushållsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge och om 35 procent för företagsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge.
Erik Thedéen: Kryptotillgångar – risker och möjligheter
”Teknologin som ligger bakom kryptotillgångar har potential att skapa mervärde för samhället, men kryptotillgångar som Bitcoin medför också stora risker.” Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen när han i dag talade om utvecklingen av kryptotillgångar utifrån FI:s uppdrag som tillsynsmyndighet på ett seminarium anordnat av Sveriges finansanalytikers förening.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 4 juni
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 juni.
FI vidhåller sin inställning till att införa en riskskatt på kreditinstitut
Finansinspektionen har lämnat ett remissvar på ett utkast till lagrådsremiss med ett delvis reviderat förslag att införa en så kallad riskskatt på kreditinstitut.
FI-analys 33: Hushållens skulder och motståndskraft i kriser
Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.
Debattartikel i Dagens Industri 9/6: Obligationsmarknaden måste ha högre likviditet
Obligationsmarknaden har vuxit snabbt i Sverige senaste åren. Både som finansieringskälla för svenskt näringsliv, inte minst för kommersiella fastighetsföretag, och som investering för svenska sparare via företagsobligationsfonder. När pandemin bröt ut våren 2020 hamnade den här marknaden i svår gungning.
Struktur för ökad motståndskraft
Finansinspektionen tillstyrker huvuddragen i förslagen i det slutbetänkande som Utredningen om civilt försvar överlämnat.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 fortsätter därmed att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 1,6 procent.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:1)
Ekonomin fortsätter att återhämta sig. Stödåtgärder har varit nödvändiga för att påskynda återhämtningen. Men i takt med att ekonomin stärks behöver de successivt fasas ut. Det gäller i första hand stödåtgärder som riskerar att bygga upp stabilitetsrisker.
Stödåtgärder kan bygga upp stabilitetsrisker
Stödåtgärderna har varit viktiga för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av krisen och för att påskynda återhämtningen. Samtidigt kan de bidra till ökade stabilitetsrisker på sikt, skriver Finansinspektionen (FI) i årets första stabilitetsrapport som publiceras i dag.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 juni
Fredagen den 4 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Tisdagen den 1 juni presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet. Slutsatserna i den första stabilitetsrapporten för året presenteras av FI:s generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier.
MREL-rapporteringen (F871) får nytt namn i Fidac
FI kommer att från och med referensdag den 30 juni 2021 att ta in rapportering om minimikravet på nedskrivningsbara skulder (FFFS 2019:1) – den så kallade MREL-rapporten – under ett nytt namn i Fidac.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2021
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2021.
Erik Thedéen: Den kommersiella fastighetssektorn – nya sårbarheter kräver handling
Den vidare utvecklingen på den kommersiella fastighetsmarknaden är osäker och beroendet av den svenska marknaden för företagsobligationer som finansieringskälla har ökat. De fastighetsföretag som ger ut obligationer bör tänka långsiktigt kring diversifiering och vårda sin skuld. Tillsammans med andra marknadsaktörer måste fastighetsföretagen engagera sig för att förbättra obligationsmarknadens sätt att fungera. Det sa generaldirektör Erik Thedéen när han talade på Fastighetsägarnas storbolagsråd.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 6 punkter under det första kvartalet 2021. Vid utgången av det första kvartalet 2021 var marginalen 1,44 procent, jämfört med reviderade 1,50 procent vid slutet av det fjärde kvartalet.
