En ny broschyr om penningtvätt och finansiering av terrorism ska öka kunskapen hos penningöverförare om risker och skyldigheter förknippade med deras verksamhet.
Finansinspektionen tillstyrker i allt väsentligt förslagen i det slutbetänkande som Cybersäkerhetsutredningen överlämnat. FI anser dock att verksamhetsutövare ska samråda med den ansvariga tillsynsmyndigheten.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s riktlinjer med kriterier för att bedöma de undantagsfall då institut överstiger gränsvärdena för stora exponeringar i artikel 395.1 i förordning (EU) nr 575/2013 samt tiden och åtgärderna för att säkerställa att institutet åter efterlever kraven, enligt artikel 396.3 i förordning (EU) nr 575/2013 (EBA/GL/2021/09). FI kommer att följa riktlinjerna när de blir tillämpliga från och med den 1 januari 2022.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) att FI kommer att följa EU-myndigheternas reviderade riktlinjer för lämplighetsbedömningar − med undantag för de delar som rör behöriga myndigheters skyldigheter när det gäller lämplighetsbedömningar av ledande befattningshavare.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s reviderade riktlinjer för intern styrning. FI har även meddelat att några av bestämmelserna i riktlinjen inte är tillämpliga i Sverige.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s reviderade riktlinjer för sund ersättningspolicy med undantag för delar i riktlinjerna som inte överensstämmer med svensk rätt.
Efter nästan två års arbete har EBA publicerat sin slutrapport om lämpligheten av ett integrerat system för rapportering (IRS). Studien baseras på artikel 430c i kapitaltäckningsförordningen (CRR) och är del av EBA:s bidrag till EU:s datastrategi med syfte att göra rapporteringen mer effektiv.
Det finns utrymme för flera banker och kreditmarknadsbolag att förbättra sina ersättningspolicyer och tillämpningen av vissa andra bestämmelser i ersättningsföreskrifterna, visar en ny kartläggning från Finansinspektionen.
Svenska Bankföreningen har i går publicerat en rekommendation om vilka åtgärder som användare av referensräntan Stibor bör vidta om Stibor skulle upphöra. Finansinspektionen vill i och med detta förtydliga hur vi, vid behov, kommer att göra uttalanden om Stibor skulle upphöra.
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2021 till och med den 30 december 2023.
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma, har presenterat en rapport om bankers information om förväntade kreditförluster.
FI:s styrelse har fattat beslut om ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2017:11) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2002:11) om skyldighet att elektroniskt lämna uppgifter om handel med vissa finansiella instrument.
I enlighet med bedömningen i senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 fortsätter därmed att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
”I grund och botten handlar detta om energieffektivisering. Energi är en bristvara och därför lägger samhället stora resurser på att effektivisera energianvändningen inom alla sektorer. Samma diskussion måste vi kunna ha om kryptotillgångar.”
Finansinspektionen har gjort ytterligare anpassningar till ett antal valideringsregler.
Några nya frågeställningar har tillkommit i rapporteringen för penningtvätt.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat en uppdaterad lista med valideringsregler.
FI och Riksgälden förtydligar här rapporteringskravet och vad som gäller i Fidac för rapportering per referensdag 31 december 2021.
Finansinspektionen har beslutat att ändra rapporteringen för värdepappersfonder och förvaltare av alternativa investeringsfonder.
FI har undersökt hur Small World efterlever penningtvättsregelverket.
Det finns olika typer av långivare. De erbjuder olika typer av lån och har olika hög risktolerans. Risktoleransen syns i deras affärsmodell, som bland annat består av hur de gör sina kreditprövningar. Det finns även olika typer av låntagare. Vissa efterfrågar små lån och andra efterfrågar stora lån. Både långivarens kreditprövning och låntagarens återbetalningsförmåga är ofta bättre vid stora lån. De små lånen står för en hög andel av tidiga betalningsproblem – påminnelser och inkassokrav. Men små lån kan låntagaren ofta betala tillbaka innan de blir en skuld hos Kronofogden.
Var femte person som lånar av ett konsumentkreditinstitut får inkassokrav och nästan en av fyrtio får senare en skuld hos Kronofogden. Det visar en ny analys från Finansinspektionen (FI) och Kronofogden. Under nästa år kommer Konsumentverket därför att särskilt granska de här företagen.
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
Den 1 december blir Finansinspektionen ny tillsynsmyndighet för säkerhetsskyddsregelverket, och ska därmed utöva tillsyn över finansiella företag och motsvarande utländska företag som är etablerade i Sverige. Det införs också nya krav på verksamhetsutövare och skärpningar i tillsynsmyndigheternas befogenheter vad gäller säkerhetsskydd.
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:4) om verksamhet för betaltjänstleverantörer.
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, talade om intressekonflikter som kan uppstå när banker och försäkringsföretag tar emot fondprovisioner som en andel av de fondavgifter som konsumenterna betalar. Talet hölls på seminariet SvD Investor Summit.
FI har undersökt om Nordnet Bank upprättat och implementerat ändamålsenliga processer och verktyg för att effektivt skydda företaget mot cyberattacker. FI skriver av ärendet.
Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco) har tagit fram rekommendationer som ska förbättra kvaliteten på värderingstjänster för hållbarhet. Rekommendationerna presenteras i en rapport som publiceras i dag.
Från och med den 1 december kommer testrapportering i FI:s nya rapporteringssystem Fidac att göras i en egen miljö som nås via en separat ikon i Rapporteringsportalen. Ikonen heter ”Fidac testrapportering” och kommer att ligga bredvid den vanliga Fidac-ikonen.
Den ekonomiska återhämtningen har varit starkare än väntat i år, bland annat till följd av kraftfulla stödåtgärder under pandemin. Samtidigt byggs risker upp, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport. Den presenteras i dag på en pressträff av generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier.
Sveriges ekonomi har i hög grad återhämtat sig och tillgången till finansiering i det finansiella systemet är bra. En utfasning av Riksbankens tillgångsköp bör därför inledas för att undvika ytterligare riskuppbyggnad. FI ser bland annat ökade risker inom de kommersiella fastighetsföretagen.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2021.
Finansinspektionen föreslår ändringar i tre årsredovisningsföreskrifter. Syftet är att anpassa föreskrifterna till en ny internationell redovisningsstandard för försäkringsavtal, IFRS 17, som kommer att ersätta den nuvarande standarden IFRS 4. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Tisdagen den 23 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Internationella valutafonden (IMF) kommer under 2022 att genomföra en granskning av den finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). FSAP genomförs återkommande för länder med systemviktiga finansmarknader. I sin rapport kommer IMF att belysa eventuella brister och risker i systemet och föreslå åtgärder för att ta hand om dessa.
FI har undersökt hur Klarna styr, följer upp och internt rapporterar sina kreditrisker.
Personer som tar konsumtionslån har i dag högre inkomster och betalar mindre för sitt lån i förhållande till sin inkomst jämfört med tidigare år. Men vi ser fortfarande brister i kreditprövningen och onödigt många låntagare får inkassokrav. Dessutom är unga låntagare fortfarande överrepresenterade bland dem som får tidiga betalningsproblem. Det visar årets konsumtionslånekartläggning.
Ett av Finansinspektionens (FI) uppdrag är att verka för ett högt skydd för konsumenter på de finansiella marknaderna. Därför gör FI bland annat en årlig kartläggning av nya konsumtionslån. Kartläggningen bidrar till att öka vår förståelse för konsumtionslånen och de risker de innebär för låntagarna. Lån och lånebetalningar har stor betydelse för hushållens ekonomi. För en låntagare med en genomsnittlig inkomst som tar ett större konsumtionslån kan månadsbetalningen för räntan och amorteringen motsvara betalningen för ett betydligt större bolån.
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser och i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2017:2) om värdepappersrörelse.