Finansinspektionen (FI) avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent under det andra kvartalet 2022.
Vecka 11, mellan den 14 och 20 mars 2022, arrangeras en nationell vaccinationsvecka med syfte att få fler att vaccinera sig mot covid-19.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI inte längre avser att följa EBA:s riktlinjer för rapportering och offentliggörande av exponeringar som berörs av ekonomiska åtgärder mot covid-19 (EBA/GL/2020/02).
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 26 januari.
Onsdagen den 26 januari träffar finansmarknadsminister Max Elger Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 17 december.
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) har publicerat resultaten av årets stresstest av europeiska försäkringsgrupper. Resultaten visar på god motståndskraft men också ofta beroende av övergångsbestämmelser som kommer att fasas ut till år 2032. Från svenskt håll deltog Nordea Liv Försäkringsgrupp och Skandia Försäkringsgrupp.
Den ekonomiska återhämtningen har varit starkare än väntat i år, bland annat till följd av kraftfulla stödåtgärder under pandemin. Samtidigt byggs risker upp, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport. Den presenteras i dag på en pressträff av generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier.
Sveriges ekonomi har i hög grad återhämtat sig och tillgången till finansiering i det finansiella systemet är bra. En utfasning av Riksbankens tillgångsköp bör därför inledas för att undvika ytterligare riskuppbyggnad. FI ser bland annat ökade risker inom de kommersiella fastighetsföretagen.
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma, har pekat ut vilka områden som ska prioriteras när tillsynsmyndigheterna i EU granskar börsföretagens finansiella rapportering för räkenskapsåret 2021.
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, höll ett anförande i går på ett medlemsmöte i Nationalekonomiska Föreningen. Mötet hölls på Handelshögskolan i Stockholm. Nedan följer en sammanfattning samt en länk till ett längre skriftligt underlag till anförandet.
"När den ekonomiska osäkerhet som följt av pandemin nu börjar lösas upp är det dags att ompröva de åtgärder som vi införde under den akuta fasen". Det sa Karin Lundberg, verksamhetsområdeschef på område Bank, när hon i dag talade på UBS årliga konferens för den Nordiska finanssektorn.
Bankernas utökade möjligheter att ge undantag från kravet på amortering upphör att gälla 1 september 2021. Här är frågor och svar om vad det innebär.
Efter den 31 augusti i år börjar reglerna för amortering att gälla som vanligt igen. Det tillfälliga undantaget som Finansinspektionen (FI) införde på grund av den exceptionella osäkerhet som rådde i ekonomin under våren 2020 upphör. Det innebär att hushåll med höga belåningsgrader och skuldkvoter ska amortera på sina bolån.
Osäkerheten minskar och ekonomin fortsätter att förbättras. Därför förlängs inte rekommendationen kring begränsningar av bankers utdelningar. Rekommendationen löper ut den 30 september 2021.
Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.
Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 juni.
Obligationsmarknaden har vuxit snabbt i Sverige senaste åren. Både som finansieringskälla för svenskt näringsliv, inte minst för kommersiella fastighetsföretag, och som investering för svenska sparare via företagsobligationsfonder. När pandemin bröt ut våren 2020 hamnade den här marknaden i svår gungning.
Ekonomin fortsätter att återhämta sig. Stödåtgärder har varit nödvändiga för att påskynda återhämtningen. Men i takt med att ekonomin stärks behöver de successivt fasas ut. Det gäller i första hand stödåtgärder som riskerar att bygga upp stabilitetsrisker.
Stödåtgärderna har varit viktiga för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av krisen och för att påskynda återhämtningen. Samtidigt kan de bidra till ökade stabilitetsrisker på sikt, skriver Finansinspektionen (FI) i årets första stabilitetsrapport som publiceras i dag.
Fredagen den 4 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Fredag den 7 maj inleds ett stresstest av europeiska försäkringsgrupper som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Eiopa, genomför under 2021.
Den vidare utvecklingen på den kommersiella fastighetsmarknaden är osäker och beroendet av den svenska marknaden för företagsobligationer som finansieringskälla har ökat. De fastighetsföretag som ger ut obligationer bör tänka långsiktigt kring diversifiering och vårda sin skuld. Tillsammans med andra marknadsaktörer måste fastighetsföretagen engagera sig för att förbättra obligationsmarknadens sätt att fungera. Det sa generaldirektör Erik Thedéen när han talade på Fastighetsägarnas storbolagsråd.
Den svenska marknaden för företagsobligationer måste bli bättre på att bära och omfördela risk. Det krävs både bättre transparens och en bredare uppsättning aktörer. Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen under SNS/SHOF Finanspanel ”Behöver Sverige en större marknad för företagsobligationer?”
Företag som erbjuder arbetslöshetsförsäkring har förutsättningar att kunna hantera en framtida ökning av arbetslösheten. Det konstaterar Finansinspektionen efter en fördjupad analys av sju sådana bolag.
Riksdagen har den 10 mars 2021 beslutat att tillämpningen av kravet på enhetlig elektronisk rapportering skjuts upp ett år.
EU:s offentliga tidning publicerade den 26 februari 2021 en ändring av öppenhetsdirektivet som ger medlemsländerna rätt att skjuta upp tillämpningen av kravet på enhetlig elektronisk rapportering.
Finansdepartementet har publicerat en proposition om förslaget att senarelägga kravet på att upprätta års- och koncernredovisning i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef).
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat ett arbetsprogram för 2021. Arbetsprogrampaketet anger EBA: s prioriteringar under de kommande åren.
Gör bankerna ordentliga kreditprövningar när kunder tar konsumtionslån? Jobbar mindre banker och betaltjänstföretag tillräckligt bra för att motverka penningtvätt? Och vilka risker innebär coronapandemin för framtiden? Det är tre områden som Finansinspektionen (FI) kommer att granska särskilt under 2021.
Konsumentskydd, penningtvätt och framtida risker till följd av coronapandemin är tre områden som FI kommer att granska särskilt under 2021.
Finansdepartementet har publicerat en lagrådsremiss om förslaget att senarelägga kravet på att upprätta års- och koncernredovisning i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef).
I ljuset av den ekonomiska osäkerhet som den pågående coronapandemin medför förväntar sig FI att bankerna inklusive kreditinstitut och andra finansiella företag som försäkringsbolag ska vara återhållsamma med aktieutdelning och aktieåterköp fram till den 30 september 2021. Summan av utdelning och återköp i bankerna under denna tid ska därför inte överstiga 25 procent av det sammanlagda nettoresultatet för de två räkenskapsåren 2019−2020.
EU har beslutat att ge medlemsländerna möjlighet att skjuta upp tillämpningen av kravet på enhetlig elektronisk rapportering ett år.
Europeiska Bankmyndigheten (EBA) har publicerat en uppdaterad analys av vilka konsekvenser slutförandet av Basel 3-regelverket kan få för banker när det införs i EU.
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 december.
Finansinspektionen tillstyrker promemorians förslag.
Europeiska Bankmyndigheten (EBA) har den 2 december meddelat att EBA:s riktlinjer om moratorium återinförs. Riktlinjerna har justerats med vissa begränsningar för att minska risken att institut bygger upp balanser med problemlån utan att dessa identifieras korrekt. FI avser att följa EBA:s riktlinjer.
Fredagen den 4 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Branschorganisationen Svensk Värdepappersmarknad har i ett pressmeddelande 24 november lämnat en rekommendation som innebär att branschen ska öka transparensen på obligationsmarknaden genom självreglering. FI anser att detta är ett värdefullt steg på väg mot en mer välfungerande obligationsmarknad i Sverige. Vi vill därför uppmana alla värdepappersinstitut – även de aktörer som inte är medlemmar i Svensk Värdepappersmarknad – att tillämpa självregleringen.
Den 18 november skickade Finansdepartementet ut ett förslag på remiss om att senarelägga tillämpningen av kravet för emittenter att upprätta års- och koncernredovisningar i det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet (Esef) med ett år.
En ökad smittspridning av coronaviruset kommer dämpa återhämtningen i europeiska ekonomier, och kan i förlängningen påverka den finansiella stabiliteten, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som publiceras i dag.
I denna promemoria redogör FI för ett stresstest av svenska banker som vi genomfört under hösten 2020. Resultaten tyder på att storbankerna har betydande motståndskraft mot en ytterligare fördjupning av den rådande ekonomiska krisen.
Pandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång, även om en viss återhämtning har inletts. Omfattande stödåtgärder har mildrat de ekonomiska konsekvenserna, och minskat oron på de finansiella marknaderna. Under hösten har smittspridningen ökat och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa den ekonomiska återhämtningen, även om det är osäkert hur mycket.
Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, talade idag på Stockholms handelskammares seminarium.
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har publicerat en rapport som beskriver en analys som de nationella tillsynsmyndigheterna i EU tillsammans gjort av fonder med stora exponeringar mot företagsobligationer och fastigheter.
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag.
Coronakrisen är en påminnelse om att det oväntade ibland inträffar och att förutsättningarna kan ändras snabbt. Ingen såg den här krisen komma. Från ett läge där utsikterna för ekonomin var ganska ljusa innebar coronaviruset och åtgärderna mot smittspridningen en kraftig ekonomisk inbromsning både i Sverige och globalt, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på konferensen Di Bank.
När krisen kom med full kraft i våras krävdes snabba och extraordinära åtgärder. FI sänkte bland annat det kontracykliska buffertkravet för bankerna och uppmanade dem samtidigt att avvakta med utdelningar tills läget hade klarnat. Under hösten har FI upprepat budskapet till bankerna att inte göra några utdelningar under 2020.
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma, har pekat ut vilka områden som ska prioriteras när tillsynsmyndigheterna i EU granskar börsföretagens finansiella rapportering för räkenskapsåret 2020.
Europeiska Bankmyndigheten (EBA) har den 21 september meddelat att EBA:s riktlinjer om moratorium fasas ut från den 30 september.
Karin Lundberg höll i dag en presentation på Sparbankernas Riksförbunds VD- och ordförandekonferens där hon redogjorde för det rådande läget med coronapandemins effekter på ekonomin samt hur detta påverkat FI:s tillsyn med mera.
I samband med coronapandemins utbrott under våren 2020 drabbades de finansiella marknaderna av stora störningar. Den svenska marknaden för företagsobligationer slutade då att fungera på ett tillfredställande sätt. Finansinspektionen (FI) bjöd därför in flera olika branschorganisationer och myndigheter till samtal den 9 september för att diskutera åtgärder för att öka företagsobligationsmarknadens motståndskraft och förbättra dess funktionssätt.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att fortsätta följa de riktlinjer som gäller sedan tidigare även för årets översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP). FI kommer därmed inte att tillämpa den pragmatiska ÖUP för 2020 som möjliggjorts genom EBA:s nya riktlinje (EBA/GL/2020/10) med hänsyn till coronakrisen.
Trots positiva signaler råder det fortfarande stor osäkerhet om utvecklingen av coronapandemin framöver, både i Sverige och i omvärlden. För att säkra bankernas motståndskraft i ett fortsatt osäkert läge bör bankerna därför avstå från att dela ut medel till aktieägare under 2020. Det var budskapet när Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen talade på Fastighetsdagen i dag.
Coronakrisen är en viktig påminnelse om våra begränsade möjligheter att beräkna risker i förväg. Och krisen är inte över. Värna er motståndskraft, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på Fastighetsdagen 2020.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI följer EBA:s riktlinjer som förklarar tillämpningen av vissa justeringar i rapportering och offentliggörande i kapitaltäckningsförordningen (CRR) som en följd av covid-19.
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) har publicerat en rapport som beskriver vilka risker och effekter som dagens lågräntemiljö har för försäkringssektorn och vilken påverkan coronapandemin haft så här långt.