En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaResultat
2024
FI-analys 47: Låg risk för en omfattande uttagsanstormning i det svenska banksystemet
Den svenska banksektorn har relativt hög motståndskraft avseende de faktorer som orsakade bankoron 2023, då ett flertal banker gick omkull. I de fall svenska banker uppvisar sårbarheter vägs dessa upp av motståndskraft inom andra områden.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2024:2): Bättre utsikter, men risk för bakslag
Läget för den finansiella stabiliteten har förbättrats något under det senaste halvåret. Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur men sjunkande räntor bidrar till en ökad framtidsoptimism. Samtidigt innebär det osäkra globala ekonomiska och säkerhetspolitiska läget ökade risker, bland annat i form av cyberangrepp. Det skriver FI i årets andra stabilitetsrapport.
FI-analys 46: Autocalls lönar sig dåligt för konsumenter
FI har i flera rapporter pekat på att många strukturerade produkter är olämpliga för de flesta konsumenter. I en ny analys har FI kartlagt konsumenters investeringar i en typ av strukturerad produkt som kallas autocalls. Analysen visar att autocalls ofta är dyra, förknippade med höga risker och svåra att förstå. I många fall är produkterna också olönsamma för konsumenter.
Svenska banker har god motståndskraft i sina likviditetsreserver och säkerhetsmassor
Svenska banker har en god motståndskraft mot såväl stora värdeminskningar i sina likviditetsreserver som större prisfall på tillgångar i sina säkerhetsmassor. Det visar en ny analys från FI.
FI-tillsyn 30: Bankerna kan stärka sin sanktionsscreening
FI har testat träffsäkerheten i 19 bankers system som används för att göra kontroller gentemot internationella sanktionslistor, så kallad sanktionsscreening. Resultatet visar att träffsäkerheten i de system som bankerna använder skulle kunna öka och att det finns utrymme för vissa banker att förbättra sitt arbete på området.
FI lämnar rapport till regeringen om tillsynen enligt taxonomiförordningen
Taxonomitillsynen är redan etablerad och bedrivs inom ramen för dagens tillsyn av företagens hållbarhetsrapportering samt de finansiella företagens hållbarhetsupplysningar. I takt med en ökande taxonomiredovisning under de kommande åren behöver FI utökade resurser och tillgång till expertis för att kunna utöva en ändamålsenlig tillsyn. Detta framför FI i en rapport till regeringen.
FI föreslår stärkt förebyggande arbete i kampen mot investeringsbedrägerier
Allt fler konsumenter utsätts för investeringsbedrägerier. I en rapport till regeringen föreslår FI bland annat ett stärkt förebyggande arbete för att motverka investeringsbedrägerier.
Årets andra bankbarometer: så utvecklades banksektorn första halvåret 2024
De svenska bankernas utlåning till allmänheten växte med 0,4 procent mellan det andra kvartalet 2024 och motsvarande kvartal 2023. Det är en betydande avmattning jämfört med året innan, då tillväxten var 4,9 procent. Lönsamheten för svenska banker var dock fortsatt hög med en genomsnittlig avkastning på eget kapital på 14 procent. Det visar bankbarometern hösten 2024.
Rättsligt ställningstagande: Så ska regler tolkas vid inlåning via digitala plattformar
Allt fler banker och andra kreditinstitut erbjuder sparande via digitala inlåningsplattformar. Detta gör dem mer sårbara, eftersom volymen av inlåning snabbt kan sjunka. FI konstaterar i en rapport att en del institut inte tar tillräcklig höjd för riskerna, bland annat när de beräknar vilken likviditetsbuffert som krävs vid sådan inlåning. I ett rättsligt ställningstagande visar vi hur reglerna ska tolkas.
Tillsyn över institut som ger ut säkerställda obligationer
Företag som ger ut säkerställda obligationer har en god motståndskraft kopplad till sina säkerställda obligationer, även om marknadsvärdena av underliggande säkerheter skulle sjunka. Det visar en rapport som Finansinspektionen har gjort.
Två expertrapporter om makrotillsynsåtgärder
Amorteringskrav, skuldkvoter och tak för belåningsgrad är verktyg för makrotillsyn i Sverige och många andra länder. Men vilka är de potentiella effekterna av dessa låntagarbaserade åtgärder? För att hitta svar på frågan har Finansinspektionen beställt två expertrapporter i ämnet.
FI:s enkät visar hur företagen förbereder sig inför Dora-förordningen
Dora-förordningen ställer nya krav på företagen att hantera it-risker. FI har skickat ut en enkät för att ta reda på hur företagen förbereder sig inför de nya reglerna. De allra flesta företag som svarat på enkäten har påbörjat sina förberedelser – men mycket arbete återstår.
FI uppmuntrar företagen till tydlig information till efterlevande
När en anhörig avlider kan det vara svårt för efterlevande att veta om de har rätt till ett så kallat efterlevandeskydd eller inte. Det är därför viktigt att den information som efterlevande får är tydlig och lättförståelig. Informationen ser olika ut men det finns många goda exempel. Det visar en ny analys från FI.
FI ska stärka vägledningen i innovationsfrågorna – men utan en regulatorisk sandlåda
FI ska utvärdera hur myndighetens innovationscenter ytterligare kan bidra till att förenkla för företagen och stärka arbetet med vägledning i innovationsfrågorna. Däremot ser inte FI tillräckliga motiv för att inrätta en så kallad regulatorisk sandlåda.
Mer och tydligare information behövs vid fastighetstransaktioner
FI publicerar idag en kortrapport om insiderinformation och fastighetstransaktioner. Rapporten är ett led i den tillsyn som vi bedriver om emittenters skyldighet att offentliggöra insiderinformation. Tidigare i våras publicerade FI ett frågeformulär till marknadens aktörer där vi efterfrågade vilken information de ansåg som minst nödvändig för att kunna göra en fullständig och korrekt bedömning av en fastighetstransaktion.
FI identifierar omställningsrisker i bankernas låneportföljer
Det finns klimatrelaterade omställningsrisker i svenska bankers låneportföljer. Det visar en analys som FI har gjort genom att matcha bankernas utlåning till enskilda företag med utsläppsdata från företag som ingår i EU:s utsläppshandel.
Mer behöver göras för att skydda konsumenter från bedrägerier
Bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som göder den organiserade brottsligheten. Det är samtidigt konsumenter som står för den övervägande delen av förlusterna och det drabbar främst de äldre. FI konstaterar i en ny rapport att mer behöver göras för att stoppa bedrägerierna och för att skydda konsumenterna på finansmarknaden. FI välkomnar också de viktiga åtgärder som Bankföreningen har aviserat liksom de förslag till nya regelverk som förhandlas inom EU.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2024:1): Något bättre utsikter men osäker omvärld
Utsikterna för den finansiella stabiliteten har förbättrats något och osäkerheten har minskat. Samtidigt befinner vi oss i en lågkonjunktur. Högre kostnader för både räntebetalningar och andra varor och tjänster sätter fortsatt press på hushåll och företag. Det försämrade säkerhetsläget ställer också ökade krav på den operationella motståndskraften i den finansiella sektorn. Det skriver vi i årets första stabilitetsrapport.
Tydligare information från bankerna ska göra att fler förhandlar om boräntan
Många konsumenter tycker att det är svårt att förstå och jämföra olika ränteerbjudanden från bankerna. FI föreslår nu att konsumenterna ska få tydligare information om bankens genomsnittsränta och information inför att ränterabatter löper ut. Detta kommer göra det enklare för konsumenter att förhandla och jämföra sina ränteerbjudanden och därmed också stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden.
FI-analys 45: Stora risker i små och medelstora fastighetsföretag
Många mindre, onoterade fastighetsföretag har en hög belåningsgrad och låg räntetäckningsgrad. Det gör dem sårbara i ett läge med höga räntor och lägre intäkter. I ett sådant scenario skulle de mindre fastighetsföretagen utgöra huvuddelen av bankernas kreditrisker kopplat till fastighetssektorn. Det framgår av en ny FI-analys.
Analys av livförsäkringsföretagens dödlighetsantaganden
Försäkringsbolag måste kunna finansiera sina försäkringsåtaganden. Det gäller också försäkringsbolag som ger ut liv- och pensionsförsäkringar. I en analys FI har gjort kan vi se att livförsäkringsbolagen har förbättrat sina antaganden för hur framtida åtaganden ska beräknas.
FI-analys nr 44: De flesta har förlorat pengar på att handla med kryptocertifikat
Mer än hälften av de svenskar som handlat med kryptocertifikat under de senaste sex åren har förlorat pengar på sin investering. Detta trots att den underliggande marknaden stigit med uppåt 500 procent under den studerade perioden. Det visar en ny analys från FI som undersöker svenskarnas handel i kryptocertifikat.
Konsumentskyddsrapport 2024: Företag fortsätter att erbjuda konsumenter olämpliga produkter
Dyra och komplexa produkter är olämpliga för de flesta konsumenter. Trots detta förekommer att företag säljer sådana produkter brett. Detta är en av riskerna för konsumenter som FI lyfter i årets konsumentskyddsrapport.
Redovisning av samarbete för att motverka olaglig spelverksamhet och penningtvätt
Fördjupad informationsdelning och samverkan kan bidra till en effektiv tillsyn och motverka att spelmarknaden och de finansiella systemen kan användas för kriminella syften. Det är slutsatserna i redovisningen av ett uppdrag FI och Spelinspektionen fått av regeringen.
FI publicerar årets första bankbarometer
De svenska bankernas lönsamhet var fortsatt hög under det andra halvåret 2023, även om den avtog något under det fjärde kvartalet 2023. Bankernas utlåning till allmänheten var i stort sett oförändrad jämfört med ett år tidigare. Bolånebankernas och sparbankernas utlåning växte dock något snabbare än marknaden som helhet och de fortsatte därför att ta marknadsandelar. Det visar den första bankbarometern för 2024.
FI-tillsyn 29: Rådgivare missar konsumenternas önskemål om att spara hållbart
6 av 10 anser att hållbarhet är viktigt när de sparar pengar. Rådgivare hos banker, värdepappersbolag och försäkringsförmedlare har en skyldighet att ta hänsyn till konsumenters olika önskemål om hållbart sparande. Så är inte alltid fallet. Tvärt om riskerar många konsumenter i dag att investera i produkter som inte motsvarar deras förväntningar när det kommer till hållbarhet. Det visar en analys från FI och vi uppmanar nu företagen att rikta de här frågorna ett särskilt fokus.
FI prioriterar särskilt sårbara sektorer för att motverka penningtvätt
Penningtvätt är ett globalt problem som gör det möjligt för kriminella att omsätta stora summor utan att avslöja sin olagliga verksamhet. För att motverka risken för penningtvätt har FI identifierat ett antal områden där riskerna bedöms som särskilt stora och som vi kommer att ha ett extra fokus på under året.
Integrering av hållbarhetsrisker i företagsstyrningen
De flesta värdepappersbolag, fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder har integrerat hållbarhet i sin verksamhet. Däremot varierar omfattningen mellan företagen, liksom deras kunskaper och metoder. Det visar en fördjupad analys som Finansinspektionen har gjort. Företagen behöver därför fortsätta att fokusera på området för att säkerställa att de uppfyller kraven i regelverken.
Så arbetar FI med att förenkla för företagen – en första delrapport
FI arbetar på flera sätt för att underlätta för företag under vår tillsyn genom att förenkla regler, bistå med rättslig vägledning och öka digitaliseringen. En första delrapport till regeringen beskriver vilket FI:s förenklingsarbete bedriver nu och planerar att bedriva framöver.
Räntan pressar högt skuldsatta hushåll
Hushållen fortsatte att pressas av både högre räntor och andra kostnader. Det visar FI:s bolånerapport som släpps i dag. I den tittar vi på nya bolånetagare hösten 2023. Vi kan se att antalet nya bolånetagare var färre än tidigare år. Bostadsköparna köpte också billigare bostäder och lånade något mindre pengar. Den totala utlåningen till hushållen har stannat av, men trots detta är hushållens skuldsättning fortsatt hög.
FI vill att finansmarknaden växlar upp sitt hållbarhetsarbete
Mycket arbete återstår innan finansmarknaden fullt ut medverkar till en hållbar ekonomi. Företagen behöver bland annat bli bättre på att upptäcka och integrera hållbarhetsrisker och en förutsättning för det är att det finns rätt kompetens i hållbarhetsfrågor. Företagen har även ett ansvar för att förhindra att deras verksamheter utnyttjas för kriminella syften. Det är några av de slutsatser vi drar i vår hållbarhetsrapport som släpps i dag.
Banker ger undantag från amorteringskrav vid köp av nyproducerad bostad
Bankerna kan ge undantag från amorteringskravet i samband med att låntagare köper en nyproducerad bostad. Sju av åtta banker använder undantaget och en fjärdedel av låntagare som köpte en nyproducerad bostad under åren 2017 – 2023 har fått undantag. Det visar en rapport vi lämnar till regeringen i dag.
Viktigt med en helhetssyn vid förändring av villkoren på bostadsmarknaden
FI har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 procent till 90 procent. Samtidigt föreslår regeringen att avdragsrätten för lån utan säkerhet, så kallade blancolån, ska fasas ut. Vi bedömer att en höjning av bolånetaket skulle leda till en högre skuldsättning hos hushållen och en ökning av de risker som hög skuldsättning medför. Det gäller även om ränteavdragen för blancolån tas bort. Vi anser också att det är lämpligt att invänta den pågående utredningen av både bolånetaket och amorteringskravet och ta ställning till eventuella förändringar av åtgärderna som en helhet.
Resultat av FI:s tillsyn över utgivare av säkerställda obligationer
Säkerställda obligationer är en viktig finansieringskälla för flera av de största bankerna och kreditinstituten i Sverige. Därför behöver denna marknad fungera väl. FI utövar tillsyn över de företag som har tillstånd att ge ut säkerställda obligationer. Alla dessa företag har övervärden med god marginal till kravet på två procent, vilket ger en viss motståndskraft om marknadsvärdena av underliggande säkerheter skulle förändras. Det visar en rapport där vi redogör för vad som framkom i tillsynen över utgivare av säkerställda obligationer under 2022.
Förbud mot förvalt kreditalternativ har minskat andelen kreditbetalningar
För att färre konsumenter ska göra oplanerade kreditbetalningar införde regeringen 2020 nya regler för marknadsföring av betaltjänster online. FI har granskat effekten och konstaterar att andelen kreditbetalningar har sjunkit. Konsumentskyddet kan dock stärkas ytterligare genom att reglerna flyttas från betaltjänstlagen till konsumentkreditlagen.
FI vill se mer standardiserad taxonomirapportering
Det är i dag svårt att jämföra den hållbarhetsdata som finansiella företag rapporterar enligt taxonomiförordningen eftersom informationen presenteras på ett varierande sätt. Det visar en analys från FI, som nu uppmanar företag att i större utsträckning följa EU-kommissionens vägledning för rapportering enligt taxonomiförordningen. På så vis vill FI att det ska bli lättare för investerare att kunna jämföra företag och göra hållbara investeringar.
Ny undersökning: ekonomisk ohälsa högre hos vissa grupper
En ny undersökning som gjorts på uppdrag av Finansinspektionen och Folkhälsomyndigheten visar att svenskar överlag har ett högt finansiellt välbefinnande, även kallat ekonomisk hälsa. Samtidigt känner många en oro eller stress över sin ekonomi, vilket enligt undersökningsresultatet kan leda till negativ påverkan på hälsan. Dessutom uppger en av tre att de har haft svårt att klara löpande utgifter för mat och hyra under det senaste året. Undersökningen pekar också på att vissa grupper är överrepresenterade bland de som har lägst finansiellt välbefinnande.
2023
Företagen behöver stärka sitt säkerhetsskyddsarbete
Det försämrade säkerhetspolitiska läget ökar risken för att svenska intressen utsätts för olika angrepp. Flera finansiella företag arbetar i dag med säkerhetsskydd i sin verksamhet, men de behöver stärka arbetet ytterligare. Det visar en analys som Finansinspektionen har gjort.
Fler bankkunder bör kunna erbjudas betalkonton
Antalet bankkunder som får sina betalkonton avslutade av bankerna har ökat på senare år. Bankerna nekar också konsumenter att öppna bankkonto i viss utsträckning, vilket innebär stora problem för de som berörs. I stället för att helt neka kunden ett konto, borde bankerna pröva om andra åtgärder kan vidtas i syfte att inte i onödan begränsa privatpersoners tillgång till finansiella tjänster. Det visar en ny rapport från Finansinspektionen.
FI-analys nr 43: d-SRI: En systemriskindikator för Sverige
I den här FI-analysen anpassar vi systemriskindikatorn d-SRI för svenska förhållanden. Indikatorn d-SRI är tänkt att fungera som en varningssignal innan kriser som härstammar från inhemska obalanser uppstår. Den indikerar riskuppbyggnad under åren innan 90-talskrisen, it-kraschen 2000 och finanskrisen 2008. I dagsläget − när vi ser en stramare kreditgivning och lägre tillgångspriser − uppvisar d-SRI tydligt strama finansiella förhållanden.
FI-analys nr 42: Skillnader mellan kvinnors och mäns beteende på börsen
Redan vid tre års ålder börjar vuxna spara mer ofta i aktier till pojkar än till flickor. Dessa skillnader växer sen över tid och bidrar till en ojämställd aktiemarknad. Det visar en ny analys från Finansinspektionen (FI) som undersöker skillnader i kvinnor och mäns investeringsbeteende på börsen.
FI-tillsyn 28: Vinstutdelande sakförsäkringsbolag ger ofta lägre ersättning
Hur använder försäkringsbolagen de premier konsumenter betalar? Den saken har Finansinspektionen (FI) analyserat och kommit fram till att det är stora skillnader, både mellan olika typer av försäkringsbolag och olika slags försäkringar. Vi konstaterar bland annat att konsumenterna generellt sett får lägre ersättning för sin premie hos vinstutdelande försäkringsbolag än hos de ömsesidiga.
FI-analys nr 41: Fastighetsföretagen kan behöva minska sin skuldsättning
I den här analysen uppskattar vi hur stora behov de svenska börsnoterade och större privatägda fastighetsföretagen har av att minska sina skulder i ett läge där finansieringskostnaderna stiger och fastighetsvärdena faller. Vi beräknar hur mycket företagen behöver minska sina skulder för att behålla vissa antagna nivåer på räntetäckningsgrad och belåningsgrad.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2023:2): Anpassningen till ett högre ränteläge inte klar
Högre räntor innebär att hushåll och företag behöver anpassa sin ekonomi. Finansinspektionen ser nu att risktagandet har minskat. Men det förändrade ekonomiska läget med osäkerhet om hur länge de högre räntorna kommer att bestå innebär förhöjda risker för den finansiella stabiliteten. Kommersiella fastighetsbolag med hög skuldsättning är särskilt utsatta om räntorna skulle ligga kvar på höga nivåer. Det skriver vi i årets andra stabilitetsrapport.
Delredovisning om samarbete för att motverka olaglig spelverksamhet
FI och Spelinspektionen har gemensamt identifierat ett antal områden där samverkan ska utvecklas och förstärkas. Det visar en första delredovisning av uppdraget att se över hur samarbetet kan stärkas för att motverka olaglig spelverksamhet.
Konsumenternas ställning på bankmarknaden kan stärkas
För att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden vill Finansinspektionen se att alla banker erbjuder digitala amorteringsunderlag. FI kommer också fortsatt att utreda hur konsumenterna kan få enklare och mer jämförbar information samt hur de ytterligare kan påverka sina villkor. Det skriver vi i en rapport till regeringen i dag och skickar samtidigt ett förslag om digitala amorteringsunderlag på remiss.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2023
De svenska bankernas lönsamhet var fortsatt hög under det första halvåret 2023. Den genomsnittliga räntenettomarginalen har fortsatt att stiga över det senaste året, även om det inte gäller för alla kategorier av banker som nämns i denna rapport. Det visar den andra Bankbarometern för 2023.
Flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring
Det är inte motiverat att ändra nuvarande lagstiftning för att ytterligare underlätta flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring. Däremot kan branschen göra mer för att underlätta för de som vill flytta sina pengar. Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i en kartläggning som gjorts på uppdrag av regeringen
FI-tillsyn 27: Skadeförsäkringsföretagens process för produktgodkännande
Processen för produktgodkännande är central ur ett konsumentskyddsperspektiv. Den syftar till att säkerställa att försäkringsföretagen fokuserar på konsumenternas intressen när de utvecklar och underhåller försäkringsprodukter. I en fördjupad analys som Finansinspektionen har gjort har vi sett flera goda exempel på hur företagen arbetar med och tillämpar den här processen.
Så används öppna finansiella tjänster i Sverige
Digitaliseringen innebär både möjligheter och risker på finansmarknaden. Bredare reglering för hur kundinformation kan delas med tredjepartsleverantörer kan göra det enklare för konsumenter att jämföra finansiella produkter så som tjänstepension och bolån. Det konstaterar Finansinspektionen i en ny kartläggning.
Rapport: Bankernas hantering av undantag från amorteringskraven
Finansinspektionen har haft regeringens uppdrag att kartlägga bankernas hantering av undantag från amorteringskraven. Kartläggningen visar att bankerna har i huvudsak hanterat undantagen från amorteringskraven på ett bra sätt. Bankerna har förbättrat sina processer för att hantera undantagen, som har blivit allt fler. Ökningen förklaras av att pressen på hushållens ekonomi har ökat och att informationen om möjligheten till undantag har spridits i samhället. Bankernas förbättrade processer är en anpassning till detta.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2023:1)
Höga räntor och lägre risktagande för med sig en ekonomisk miljö där sårbarheter i det finansiella systemet snabbt kan blottas. Inte minst pressas fastighetsbolag och hushåll av högre räntor. Samtidigt konstaterar FI att svenska banker är välkapitaliserade och bör kunna stötta sina kunder. På sikt kan de anpassningar som nu sker innebära att sårbarheterna minskar.
FI-analys nr 40: Vinnare och förlorare i handeln med meme-aktier
FI:s analys av så kallade "meme-aktier" visar att de allra flesta förlorade på sin handel i aktierna, även om det fanns stora skillnader. Några tjänade mycket pengar och andra förlorade stora summor.
FI:s analys av statliga kreditgarantier till elproducenter
Att svenska staten i höstas garanterade elproducenter knutna till elderivatmarknaden att kunna låna sammanlagt på 250 miljarder kronor var en berättigad åtgärd – trots att ingen elproducent så här långt utnyttjat garantin. Det är en slutsats i den analys som FI gjort i efterhand. Däremot går det att hitta exempel på saker som kunde fungerat bättre i det arbete som föregick beslutet. Och det finns frågor om elderivatmarknaden, centrala motparter och de regler som styr sådan verksamhet som tål att funderas vidare över.
FI-tillsyn 26: Svenska försäkringsbolag rustade för naturkatastrofer
FI har analyserat hur sex bolag hanterade översvämningarna i Gävleborgs län sommaren 2021 och konstaterar att samtliga bolag var väl finansiellt rustade och troligen hade klarat av väsentligt större skador.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2023
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenterar vi siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Vi ger ut Bankbarometern en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2022.
Den svenska bolånemarknaden 2023
Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.
Konsumentskyddsrapport 2023
FI:s högst prioriterade risker inom konsumentskyddsarbetet för 2023 är osund kreditgivning, olämpliga investeringsprodukter och investeringsbedrägerier.
Rapport: Kontroll över finansiella företags utlagda verksamhet
För att få en bättre kontroll över de finansiella företagens utlagda verksamhet behöver reglerna bli tydligare och mer enhetliga. FI bedömer att Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (Dora-förordningen) kommer att innebära en tydlig kvalitetshöjning när det gäller de krav som ställs på de finansiella företagens kontroll över utkontrakterad verksamhet. Kraven ger också tillsynsmyndigheterna bättre verktyg.
Behövs tilläggs- och produktförsäkringar?
Konsumenternas behov av tilläggsförsäkringar skiljer sig åt beroende på ålder. Yngre har större behov av tilläggsförsäkringar jämfört med äldre, som ofta har litet behov av dem. Behovet av produktförsäkringar är litet och ofta behövs de inte alls. Det visar en fördjupad analys som Finansinspektionen (FI) har gjort.
2022
Svenska konsumtionslån
Svenska hushåll lånar i hög utsträckning till bostadsköp. Men lån finansierar även delar av deras konsumtion. Konsumtionslånen har vuxit snabbt de senaste åren. Räknat i kronor består den största andelen av blancolån, det vill säga lån utan säkerhet. Sett till antalet är fakturor vanligast. Det visar Finansinspektionens (FI) kartläggning av nya konsumtionslån med data från 2021.
FI-analys nr 39: Uppnår kapitalbuffertarna sitt syfte?
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) är utformat på ett sätt som gör att bankerna kan bryta mot det innan de bryter mot kapitalkraven. Detta kan leda till att kapitalbuffertarna blir mindre användbara. Det visar FI:s analys av hur kapitalbuffertarna påverkas när en bank ska uppfylla både MREL och kapitalkraven.
Hur redovisar försäkrings- och tjänstepensionsföretag hållbarhetsinformation?
Hur jobbar försäkrings- och tjänstepensionsföretag som erbjuder sparandeförsäkringar med hållbarhetsrelaterade upplysningar på sina webbplatser och i sin förköpsinformation? Det har FI kartlagt och slutsatsen är att företagen hanterar upplysningskraven på olika sätt och att informationen i flera fall kan bli tydligare och mer konkret.
Finansinspektionens strategi för att motverka grönmålning
FI:s strategi för att motverka grönmålning i den finansiella sektorn syftar till att värna förtroendet för hållbara investeringar och en hållbar finansmarknad.
Färdplan för en hållbar finansmarknad
FI har en naturlig roll i arbetet med hållbar finans. Sedan 2019 omfattar FI:s övergripande uppdrag också ett ansvar om att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. FI är därtill ansvarig tillsynsmyndighet för en rad nya regelverk inom hållbar finans, som följer av EU:s ambitiösa hållbarhetsagenda.
FI-analys 38: Lån och betalningsproblem bland kvinnor och män
2022-12-01 | Rapporter
Bland låntagare över 45 år är det vanligare att kvinnor än män får skulder hos Kronofogden. En förklaring kan vara att större livshändelser, som en skilsmässa, slår hårdare mot kvinnor. Det visar denna analys från Kronofogden och Finansinspektionen.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:2)
Den höga inflationen har lett till snabbt stigande räntor. De hastigt förändrade förutsättningarna innebär en snabb omställning för aktörer på de finansiella marknaderna och för låntagare. På kort sikt innebär det ökade risker och en förhöjd osäkerhet. En sektor som är sårbar i den här miljön är den kommersiella fastighetssektorn.
FI-analys 37: Stresstester av fonders likviditetsrisker
FI:s stresstester visar att en majoritet av de svenska fonderna verkar kunna hantera relativt stora utflöden på ett bra sätt. Men vissa företagsobligationsfonder samt en relativt stor andel av högriskobligationsfonderna kan få likviditetsproblem under stressade marknadsförhållanden.
Kartläggning av marknadsbaserad finansiering i Sverige
Svenska företag finansierar sig i allt högre grad utanför banksektorn. Även för hushåll finns nya möjligheter att ta lån utanför bankerna. Även om det kan finnas fördelar med tillgång till fler finansieringsmöjligheter innebär utvecklingen också nya risker.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2022
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2022.
Låntagarbaserade åtgärder vid hög inflation och stigande räntor
Att ändra eller pausa amorteringskraven är inte en träffsäker eller ändamålsenlig åtgärd för att hjälpa de hushåll som är i mest behov av ekonomiskt stöd för att klara av ökade kostnader. Det är slutsatsen i FI:s utvärdering av hur amorteringskraven påverkar hushåll med lägre inkomster och små marginaler i dagens pressade ekonomiska läge.
Delredovisning av tillsynsuppdraget över it-risker
Finansinspektionen arbetar sedan länge med informations- och cybersäkerhetsrisker inom ramen för den löpande tillsynen av de finansiella företagen. Det säkerhetspolitiska läget har inskärpt allvaret i och vikten av detta arbete.
Fonder med hållbar investering som mål
Finansinspektionen har genomfört en fördjupad analys av hur förvaltare av svenskregistrerade fonder som har hållbar investering som mål (även kallade artikel 9-fonder) uppfyller de krav som finns på att lämna hållbarhetsrelaterade upplysningar i den informationsbroschyr som ska tillhandahållas till investerare.
Får lojala försäkringstagare betala mer?
Finansinspektionen har undersökt om lojala försäkringstagare får betala högre premier när det gäller tre skadeförsäkringsprodukter som har stor betydelse för konsumenter: hemförsäkring, villaförsäkring och personbilsförsäkring. Granskningen visar att premier för hemförsäkringar höjs betydligt mer för lojala kunder än för nya. Även för villaförsäkring höjs premierna mer för lojala kunder, men inte för personbilsförsäkringar.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:1)
Räntor och ränteförväntningar har stigit under 2022 på grund av en hög och stigande inflation. En sektor som är sårbar för stigande räntor är den kommersiella fastighetssektorn. FI ser även att marknadslikviditeten har minskat på obligationsmarknaderna och företagsobligationsmarknaden fungerar återigen sämre.
Förstärkt digital motståndskraft hos företag i den finansiella sektorn
Rapporten omfattar ett antal förslag och åtgärder som FI bedömer kommer att stärka den digitala motståndskraften hos företagen i den finansiella sektorn. Vissa av åtgärderna är av mer allmän karaktär, medan andra är mer inriktade på att avhjälpa en mer specifik brist. Förslagen i den här rapporten gäller såväl FI:s egen verksamhet som andra myndigheters.
Den svenska bolånemarknaden 2022
De svenska hushållen fortsätter att ta allt större lån. Fler nya bolånetagare än tidigare år hade 2021 både hög skuldkvot och hög belåningsgrad. Högre inflation och stigande räntor, leder till att bolånetagare får mindre marginaler i sin ekonomi. Därmed minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som bolånetagares återbetalningsförmåga försämras.
Konsumentskyddsrapport 2022
Osund kreditgivning och provisioner vid försäljning av finansiella instrument. Det är de högst prioriterade riskerna för Finansinspektionens (FI) konsumentskyddsuppdrag 2022.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2022
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under 2021.
FI-analys nr 36: Har FI:s riskviktsgolv påverkat bankernas fastighetsutlåning?
I denna FI-analys studerar vi hur riskviktsgolvet påverkat bankernas utlåning till fastighetsföretagen med hjälp av detaljerad utlåningsdata. Syftet är att analysera om riskviktsgolvet har påverkat bankernas räntemarginal och risken i utlåningen. Vi undersöker även hur volymen banklån respektive obligationer till fastighetsföretag har utvecklats före och efter införandet av riskviktsgolvet.
Mer jämställt sparande
Jämställdhet är en spegling av förhållanden i samhället i stort. Faktorer som fördelning av inkomster och tillgångar mellan män och kvinnor ligger utanför detta uppdrag, som handlar om ett mer jämställt sparande. Vad som är ett lämpligt sparande för en viss person beror på en rad faktorer, varav många är individuella. Vad som bör eftersträvas i det här sammanhanget är jämställda förutsättningar att fatta väl övervägda och ändamålsenliga beslut om sparande utifrån den egna situationen. Grundläggande kunskaper behöver ges i grundskolan så att alla fårsamma förutsättningar. Senare i livet behöver kunskaperna byggas på och tillgångtill information och utbildningsmaterial finnas tillgängligt för dem som vill och behöver öka sina kunskaper.
2021
Uppföljning av de nya reglerna om försäkringsdistribution för försäkringsföretag
Finansinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att redovisa de effekter som de nya reglerna om försäkringsdistribution hittills har haft.
Uppföljning av de nya reglerna om provision och oberoende rådgivning
Sedan 2018 gäller nya och utökade krav på värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare som tar emot provisioner eller tillhandahåller oberoende rådgivning eller rådgivning grundad på opartisk och personlig analys. För att studera effekter av de nya reglerna har Finansinspektionen kartlagt hur värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare hanterar provisioner som de tar emot i samband med rådgivning.
FI-tillsyn 25: Flera banker och kreditmarknadsbolag bör se över sina ersättningssystem
Det finns utrymme för flera banker och kreditmarknadsbolag att förbättra sina ersättningspolicyer och tillämpningen av vissa andra bestämmelser i ersättningsföreskrifterna, visar en ny kartläggning från Finansinspektionen.
FI-analys 35: Långivarens betydelse för betalningsproblem och skuld hos Kronofogden
Det finns olika typer av långivare. De erbjuder olika typer av lån och har olika hög risktolerans. Risktoleransen syns i deras affärsmodell, som bland annat består av hur de gör sina kreditprövningar. Det finns även olika typer av låntagare. Vissa efterfrågar små lån och andra efterfrågar stora lån. Både långivarens kreditprövning och låntagarens återbetalningsförmåga är ofta bättre vid stora lån. De små lånen står för en hög andel av tidiga betalningsproblem – påminnelser och inkassokrav. Men små lån kan låntagaren ofta betala tillbaka innan de blir en skuld hos Kronofogden.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:2)
Sveriges ekonomi har i hög grad återhämtat sig och tillgången till finansiering i det finansiella systemet är bra. En utfasning av Riksbankens tillgångsköp bör därför inledas för att undvika ytterligare riskuppbyggnad. FI ser bland annat ökade risker inom de kommersiella fastighetsföretagen.
Svenska konsumtionslån
Ett av Finansinspektionens (FI) uppdrag är att verka för ett högt skydd för konsumenter på de finansiella marknaderna. Därför gör FI bland annat en årlig kartläggning av nya konsumtionslån. Kartläggningen bidrar till att öka vår förståelse för konsumtionslånen och de risker de innebär för låntagarna. Lån och lånebetalningar har stor betydelse för hushållens ekonomi. För en låntagare med en genomsnittlig inkomst som tar ett större konsumtionslån kan månadsbetalningen för räntan och amorteringen motsvara betalningen för ett betydligt större bolån.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2021
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2021.
FI-tillsyn 24: Försäkringsföretagens klagomålshantering
FI har genomfört en kartläggning av klagomålshanteringen hos 20 försäkringsföretag. Försäkringsföretagen hanterar överlag klagomål väl, men det finns utrymme för förbättringar. Flera av de brister som kartläggningen visar bör kunna åtgärdas omgående.
Konsekvenser av ett utsträckt prospektansvar för juridiska personer
Finansinspektionen har på regeringens uppdrag kartlagt klagomål på fel och brister i prospekt som ska offentliggöras enligt EU:s prospektförordning. Vi har också sammanställt vilka konsekvenser det skulle kunna få för den svenska finansmarknaden om det skadeståndsrättsliga ansvaret för innehållet i prospekt skulle utsträckas till att även omfatta juridiska personer.
Marknadsföring av betaltjänster online
Den 1 juli 2020 trädde en ny bestämmelse i lagen (2010:751) om betaltjänster i kraft som innebär att kreditalternativ inte ska visas först, eller vara förvalda, när konsumenter ska betala för varor på nätet. FI bedömer att flertalet av aktörerna på marknaden har anpassat sig till lagen och tillämpar den på sina kassalösningar. Bestämmelsen har funnits en för kort tid för att göra en uttömmande utvärdering. Men FI:s rapport visar att lagen bidrar till att minska riskerna för att konsumenter lockas till oöverlagda krediter vid e-handel.
FI-analys nr 34: Tillfälligt amorteringsundantag fick nya bolånetagare att låna mer
Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.
Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder
Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.
FI-tillsyn 23: Erfarenheter från penningtvättsrapporteringen
Finansinspektionen har analyserat den rapportering som de företag som står under FI:s tillsyn är skyldiga att lämna till myndigheten varje år. FI kan konstatera att förbättringar har skett över de fyra år som rapporteringen har funnits, men att det fortfarande finns områden som kräver ökat fokus.
FI-analys 33: Hushållens skulder och motståndskraft i kriser
Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.
FI-tillsyn 22: Likviditetsriskhantering i fonder
Fondförvaltarna behöver bli bättre på att hantera fondernas likviditetsrisker. I vissa fonder kan likviditeten i fondens tillgångar eller inlösenvillkoren behöva anpassas. Det visar den granskning som Finansinspektionen har gjort av fondförvaltarnas likviditetsriskhantering. Samtliga fondförvaltares styrelser bör skyndsamt påbörja arbetet med att se över om förvaltaren uppfyller FI:s krav och rekommendationer och vilka åtgärder som annars bör vidtas.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:1)
Ekonomin fortsätter att återhämta sig. Stödåtgärder har varit nödvändiga för att påskynda återhämtningen. Men i takt med att ekonomin stärks behöver de successivt fasas ut. Det gäller i första hand stödåtgärder som riskerar att bygga upp stabilitetsrisker.
Likviditetsverktyg i värdepappersfonder och specialfonder
Fondförvaltare behöver ytterligare verktyg för att hantera likviditetsrisker i värdepappersfonder och specialfonder, konstaterar FI i en ny rapport. En viss form av ”swing pricing” bedömer vi redan möjlig att använda. Förslag på hur detta och vissa andra likviditetsverktyg kan regleras i lag och föreskrifter framöver lämnas i rapporten. I dag, bedömer FI, behöver värdepappersfonder vara öppna för inlösen minst en gång i veckan. Vi föreslår att de i stället bara ska behöva vara öppna för inlösen två gånger i månaden.
FI-analys 32: Lån, betalningsproblem och skuld hos Kronofogden
Lån och andra skulder har betydelse för betalningsproblem. Denna analys fokuserar på lånens betydelse för enskilda personers betalningsproblem. Personer med låg inkomst utgör en hög andel av de som har betalningsproblem. Det gäller både skulder som har sitt ursprung i lån och andra skulder. Och betalningsproblem börjar ofta med livshändelser, som arbetslöshet eller sjukdom.
FI-analys 31: Storbankernas finansieringsstruktur – historiska trender
Den här FI-analysen redogör för de svenska storbankernas finansieringsstruktur under perioden 2002–2019. Analysperioden omfattar således inte den pågående pandemin och dess påverkan på finansmarknaderna via centralbankers och tillsynsmyndigheters olika stödprogram.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2021
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2020.
Den svenska bolånemarknaden (2021)
Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde. Samtidigt har de marginaler för att klara sina lånebetalningar om deras ekonomiska situation försämras.
FI-analys 30: Internpris på koldioxid – vad och varför?
För att nå klimatmålen i Parisavtalet behöver utsläppen av koldioxid minska. Det mest effektiva sättet att uppnå detta är att höja kostnaden för att släppa ut jämfört med vad som gäller i dag på många håll i världen.
Hållbarhetsrapport 2021 – klimatet i fokus
Finansinspektionen har i uppdrag att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Hållbarhetsrapporten ger en beskrivning av aktuella frågor inom hållbarhetsområdet som berör den finansiella sektorn och ger exempel på vad FI arbetar med inom området.
Cyberhot och finansiell stabilitet – FI:s roll och uppgifter
På senare tid har ett flertal olika lagförslag och andra initiativ presenterats för att stärka den finansiella sektorns motståndskraft mot cyberattacker. Mot den bakgrunden har Finansinspektionen tagit fram en promemoria som beskriver vilken roll FI har när det gäller att bidra till en hög cybersäkerhet samt hur arbetet för att motverka cyberhot mot den svenska finansiella sektorn ser ut.
FI-analys 29: Varför får vissa konsumtionslånetagare betalningsproblem?
Unga låntagare och de med låg inkomst löper högre risk att få betalningsproblem när de tar konsumtionslån. Samtidigt minskar risken om långivarna gör ordentliga kreditprövningar. Det visar en ny analys från Finansinspektionen (FI).
Konsumentskyddsrapport 2021
Betalning med faktura eller andra krediterbjudanden är en integrerad del av att handla på nätet. Unga utmärker sig med små marginaler och många påminnelser och inkassokrav. De riskerar tidigt i livet hamna i en besvärlig ekonomisk situation som följer dem en stor del av livet. Osund kreditgivning är en prioriterad konsumentrisk i årets rapport.
FI-tillsyn 21: Finansiella instrument med kryptotillgångar som underliggande tillgång
FI har genomfört en kartläggning av marknaden för finansiella instrument med kryptotillgångar som underliggande tillgång. FI anser bland annat att det saknas en tillräcklig konsumentskyddande reglering för de underliggande kryptotillgångarna. Det är även svårt att att värdera dem och instrumenten är volatila. Det gör produkterna olämpliga för de flesta, om inte alla konsumenter.
FI-analys 28: Svenska hushålls likvida tillgångar
Aggregerad statistik indikerar att svenska hushåll har betydande likvida tillgångar i form av kontanter, banksparande, fondandelar och värdepapper. Det sammanlagda värdet motsvarar i dag i genomsnitt nästan 1 miljon kronor per hushåll. Men eftersom sådana ekonomiska buffertar är ojämnt fördelade mellan hushållen är genomsnittet ett dåligt mått för att bedöma risken för större konsumtionsbortfall vid en ekonomisk störning.
FI-analys 27: Icke-finansiella företag och finansiell stabilitet: En beskrivning av sårbarheter
Denna FI-analys beskriver hur sårbarheter från utlåningen till icke-finansiella företag uppstår och varför FI behöver följa dessa för att uppfylla sitt stabilitetsuppdrag.
2020
Hållbarhetsrapportering och behoven av ökad transparens och jämförbarhet
Omställningen till en fossilfri ekonomi kommer att kräva stora investeringar både i infrastruktur och teknologi. Här har marknaden en viktig roll att fylla genom att fördela kapital, hantera risker och stimulera innovation för nya kreativa lösningar. För att det ska bli möjligt måste företagen lämna mer och bättre information till investerarna om sina klimatrisker och sitt klimatarbete.
Redovisning av betalkontodirektivets införande i Sverige
FI konstaterar i en rapport till regeringen att svenska banker överlag infört rutiner för att leva upp till kraven i betaltjänstlagen på att konsumenter ska ha rätt att öppna ett konto med grundläggande funktioner. Samtidigt finns det tecken på brister när det gäller bankernas möten med de konsumenter som vill öppna sådana konton.
Konsekvenser av en utvidgad rätt till återköp och överföringar
FI har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa tänkbara konsekvenser av att det införs en ovillkorlig rätt till återköp av och överföring av värdet i individuella fond- och depåförsäkringar tecknade före den 1 januari 2006 (återköp) respektive den 1 juli 2007 (överföring). FI redovisar nu resultatet av vår kartläggning.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:2)
Pandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång, även om en viss återhämtning har inletts. Omfattande stödåtgärder har mildrat de ekonomiska konsekvenserna, och minskat oron på de finansiella marknaderna. Under hösten har smittspridningen ökat och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa den ekonomiska återhämtningen, även om det är osäkert hur mycket.
FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell
Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.
FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån
Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.
FI publicerar den tredje Bankbarometern för 2020
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag.
FI-analys 24: Stresstest av bankernas utlåning till fastighetsföretag
Fastighetsföretagen är känsliga för förändringar i räntekostnader och intäkter. Vid en störning kan sårbara fastighetsföretag leda till kreditförluster för bankerna.
FI-tillsyn 20: Distribution av livförsäkringar
Merparten av distributionen av livförsäkringar sker genom externa distributionskanaler. Det är därför viktigt att försäkringsföretagen tar sitt ansvar för att välja lämpliga distributionskanaler för den målmarknad de definierat och följer upp att försäkringsprodukterna distribueras till rätt målgrupp.
FI-analys 23: Kan obligationsmarknaden dämpa kreditcykeln?
Icke-finansiella företags tillgång till krediter är centralt för den finansiella stabiliteten, särskilt under finansiella krisperioder. Under senare år har marknaden för företagsobligationer vuxit stadigt och spelar numera en viktig roll för företagens finansiering. Den här analysen visar att det inte har varit lättare att emittera företagsobligationer i svenska kronor under finansiella krisperioder än att ta banklån. Mönstret avviker från tidigare studier som gjorts om USA och euroområdet.
FI-analys 22: Färre högkostnadskrediter efter nya regler
Efter att bestämmelserna för högkostnadskrediter ändrades 2018 – då bland annat ett räntetak och ett kostnadstak infördes − har sådana krediter minskat kraftigt i omfattning. Det är troligt att reformen inneburit att utbudet av högkostnadskrediter minskat. Det syns också i att flera bolag slutat ge sådana lån.
Svenska lån till konsumtion
Konsumtionslånen växer kraftigt och spelar allt större roll för hushållens ekonomi. De utgör en femtedel av hushållens totala lån men står för över hälften av hushållens lånebetalningar i räntor och amorteringar. Stora lån växer men de minsta lånen växer snabbare. Flera låntagare får betalningsproblem kort efter att lånen beviljats och problemen är större bland unga än äldre, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.
FI-analys 21: Nya likviditetsindikatorer för räntemarknaden
Den svenska räntemarknaden – som består av obligationsmarknaden, penningmarknaden och räntederivat – är viktig för att staten, kommuner, banker och företag ska kunna finansiera sina verksamheter och hantera risker. Det är därför centralt att förstå hur dessa viktiga marknader fungerar och mer specifikt hur likvida de är. Denna FI-analys presenterar en ny metod för att mäta marknadslikviditet, med fokus på statsobligationer och säkerställda obligationer.
FI-tillsyn 19: Kreditinstitutens hantering av motpartsrisk och CVA
FI har genomfört en undersökning av ett antal kreditinstituts exponering, riskmätning och hantering av motpartsrisker och kreditvärdighetsjusteringsrisker (CVA-risker) kopplade till positioner i finansiella derivat.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2020
FI presenterar i dag en extra utgåva av Bankbarometern för att kunna ge en bild av bankmarknadens utveckling under coronakrisens första skede. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges vanligtvis ut en gång i halvåret men denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första kvartalet 2020.
FI-tillsyn 18: Bankernas kontinuitetshantering
Många banker arbetar aktivt med kontinuitetshantering och har genomfört viktiga åtgärder för att reducera risken för allvarliga avbrott. Samtidigt anser FI att bankerna behöver stärka sin kontinuitetshantering ytterligare. FI förväntar sig att bankerna fortsatt fokuserar på att stärka motståndskraften i sina kritiska funktioner. Denna tillsynsrapport beskriver områden där FI vill se förbättringar.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:1)
Coronapandemin har medfört en exceptionellt stor påfrestning för realekonomin. Regeringar, centralbanker och myndigheter har vidtagit kraftfulla åtgärder för att mildra krisen. Det har bidragit till att dämpa oron på finansiella marknader. Men vi befinner oss fortfarande mitt i krisen, och osäkerheten framöver är stor.
FI-tillsyn 17: Marknadsmissbruk 2018-2019
Storleken på de sanktionsavgifter som FI tillämpar i sanktionsförelägganden vid marknadsmissbruk har i stora drag bekräftats i svenska domstolar. Det visar denna rapport, där vi redogör för de senaste årens erfarenheter från arbetet med marknadsmissbruk, med utgångspunkt i de nya regler om tillsyn över marknadsmissbruk som trädde i kraft 2017.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2020
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret och denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2019. Det innebär att konsekvenserna av coronaviruset för bankerna inte syns i denna rapport.
Den svenska bolånemarknaden (2020)
En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.
Konsumentskyddsrapport 2020
Kreditgivare måste kunna se låntagares alla skulder innan de beviljar nya lån.
FI-tillsyn 16: Insiderförteckningar – verktyg för emittenter och myndigheter
FI har i tillsynen identifierat att det finns stora variationer i insiderförteckningarnas kvalitet. Syftet med denna rapport är att förtydliga vissa av reglerna för emittenterna men även att belysa hur viktigt det är att de lagstadgade uppgifterna finns med i insiderförteckningen.
2019
FI-analys 20: Tilläggslånen minskar efter amorteringskrav
Hushållens benägenhet att använda bolån för andra ändamål än bostadsköp har minskat till följd av amorteringskraven.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:2)
De låga räntorna väntas förbli låga under en längre tid framöver. Det kan leda till ett ökat risktagande bland olika aktörer, och växande utmaningar för svenska försäkringsföretag.
FI-analys 19: Unga vuxnas ställning på bostadsmarknaden
Denna FI-analys visar att den huvudsakliga orsaken till att unga har svårare att köpa en bostad är de stigande bostadspriserna.
FI:s arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Under 2019 har Finansinspektionen stärkt penningtvättstillsynen och bland annat satsat stora resurser på att granska svenska storbankers styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i baltiska dotterbolag.
FI-tillsyn 15: minskad transparens i handel med obligationer
Transparensen på de svenska obligationsmarknaderna har minskat. Det visar Finansinspektionens (FI) analys av effekterna av de transparensregler som infördes när direktivet och förordningen om värdepappersmarknaden började tillämpas 2018.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2019
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
FI-analys 18: Svenska riskpremier och penningpolitik
En oordnad och abrupt ökning av internationella marknadsräntor kan leda till signifikant högre löptids- och aktieriskpremier i Sverige. Det visar en analys som FI gjort.
Styrelsens samlade kompetens i försäkringsföretag
FI har sett att det är stora skillnader när det gäller styrelseledamöternas kvalifikationer, kompetenser och yrkeserfarenheter mellan försäkringsföretag som har liknande verksamhet, storlek och komplexitet. FI befarar att inte alla företag lever upp till de krav som finns.
