En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaKontracyklisk kapitalbuffert
2024
FI-analys 47: Låg risk för en omfattande uttagsanstormning i det svenska banksystemet
Den svenska banksektorn har relativt hög motståndskraft avseende de faktorer som orsakade bankoron 2023, då ett flertal banker gick omkull. I de fall svenska banker uppvisar sårbarheter vägs dessa upp av motståndskraft inom andra områden.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2024:2): Bättre utsikter, men risk för bakslag
Läget för den finansiella stabiliteten har förbättrats något under det senaste halvåret. Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur men sjunkande räntor bidrar till en ökad framtidsoptimism. Samtidigt innebär det osäkra globala ekonomiska och säkerhetspolitiska läget ökade risker, bland annat i form av cyberangrepp. Det skriver FI i årets andra stabilitetsrapport.
Pressinbjudan: FI presenterar årets andra stabilitetsrapport
Onsdag den 20 november presenterar FI sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Metod för stresstest av fonders likviditetsrisker
FI redovisar metod för stresstest av fonders likviditetsrisker.
Bankernas marginaler på bolån fortsätter att öka
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade ytterligare under det tredje kvartalet 2024. FI uppmanar konsumenter att jämföra erbjudanden från olika banker för att få bättre villkor på sina lån.
FI-forum: Civil beredskap
FI bjuder in till ett forum om hur vi jobbar med vårt uppdrag som beredskapsmyndighet och som sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster. Du kan antingen delta på distans, via vår direktsändning, eller på plats i våra lokaler.
Översyn av buffertfonderna
FI avstår från att ta ställning till förslagen om möjliga sammanslagningar och tillgångsöverföringar av och mellan AP-fonderna. Vi bedömer att vägvalen har begränsade direkta konsekvenser för vårt uppdrag. Detta även om bristen på ett detaljerat genomförandeförslag gör det svårt för FI att bedöma de risker för de finansiella marknaderna som en eventuell förändring kan resultera i.
Hushållens skuldsättning utgör en risk för svensk ekonomi och svenska konsumenter
Svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i världen. Det gör såväl den svenska ekonomin som svenska hushåll sårbara, vilket många nationella och internationella bedömare är ense om. För att komma till rätta med hushållens höga bolån har FI infört bolånetak och amorteringskrav. Åtgärder har också vidtagits för att minska riskerna för överskuldsättning, men mer behöver göras för att komma till rätta med osunda lånesituationer. Det skriver FI:s generaldirektör Daniel Barr i en debattartikel i Dagens industri den 18 oktober 2024.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2025
I promemorian nedan presenterar vi resultatet av FI:s tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2025.
Två expertrapporter om makrotillsynsåtgärder
Amorteringskrav, skuldkvoter och tak för belåningsgrad är verktyg för makrotillsyn i Sverige och många andra länder. Men vilka är de potentiella effekterna av dessa låntagarbaserade åtgärder? För att hitta svar på frågan har Finansinspektionen beställt två expertrapporter i ämnet.
Nordisk-baltisk krissimuleringsövning 2024
För att testa beredskapen inför en potentiell krissituation genomförde myndigheter med ansvar för finansiell stabilitet i de nordisk-baltiska länderna under veckan en finansiell krissimuleringsövning i den nordisk-baltiska regionen, med tre fiktiva banker med gränsöverskridande verksamhet.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i tredje kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
FI tar in underlag till nästa års bolånerapport
Nu startar FI insamlingen av data för 2025 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
Bankernas marginaler på bolån ökar något
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade något under det andra kvartalet 2024. Samtidigt är bankernas inlåningsräntor jämförelsevis låga. FI uppmanar konsumenter att förhandla med sin bank för att få bättre villkor på lån och sparande.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2024
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2024.
Beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet
Finansinspektionen tillstyrker promemorians förslag. Den föreslagna tillämpningen av de nationella valen i EU:s tillsynsförordning bedöms inte påverka kreditinstitutens kapitalkrav i någon större utsträckning.
Beslut om makrotillsynsåtgärder i Danmark, Portugal, Tyskland och Italien
Finansinspektionen har fattat beslut som rör erkännande av makrotillsynsåtgärder i Danmark, Portugal, Tyskland och Italien.
FSB vill stärka regleringen av stablecoins
Rådet för finansiell stabilitet (FSB) har publicerat en rapport om reglering och tillsyn av stablecoins i tillväxt- och utvecklingsländer. Rådet menar att användningen av stablecoins kan leda till finansiell instabilitet i dessa länder.
FI i Almedalen med fokus på konsumentskydd, hållbarhet, finansiell stabilitet och säkerhet
Under Almedalsveckan 2024 medverkar FI i flera seminarier.
EU publicerar andra bankpaketet
Nu har EU:s andra bankpaket publicerats. Det innehåller nya kapitaltäckningsregler, som till stor del gäller från och med 1 januari 2025.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i andra kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 juni 2024
Den 4 juni 2024 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt.
Daniel Barr: Betydande samhällsnytta med ny statistik över hushållens tillgångar och skulder
Mer information om hushållens tillgångar och skulder skulle ge bättre beslutsunderlag för tillsynsåtgärder och den ekonomiska politiken. Därför vill FI se ny statistik över hushållens tillgångar och skulder. Det framförde FI:s generaldirektör Daniel Barr när han i dag medverkade i ett panelsamtal anordnat av SNS och forskningsinstitutet Swedish House of Finance.
Identifiering av övriga systemviktiga banker
SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga banker och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 juni
Tisdagen den 4 juni träffas företrädare för regeringen, Riksbanken, Finansinspektionen, samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
FI avser att förlänga riskviktsgolven för bolån och kommersiella fastigheter
Finansinspektionen bedömer i nuläget att riskerna med bolån och kommersiella fastigheter kommer kvarstå och inte täckas fullt ut när EU:s andra bankpaket börjar gälla den 1 januari 2025. FI avser därför att under nästa år påbörja arbetet med att förlänga riskviktsgolven för bankernas bolån och lån till kommersiella fastighetsföretag åtminstone till och med 2027.
En ny funktion för krishantering vid allvarliga driftstörningar i den finansiella sektorns digitala infrastruktur
Finansinspektionen tillstyrker i stora delar de förslag som lämnas i promemorian men har vissa synpunkter och efterfrågar några förtydliganden.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2024:1): Något bättre utsikter men osäker omvärld
Utsikterna för den finansiella stabiliteten har förbättrats något och osäkerheten har minskat. Samtidigt befinner vi oss i en lågkonjunktur. Högre kostnader för både räntebetalningar och andra varor och tjänster sätter fortsatt press på hushåll och företag. Det försämrade säkerhetsläget ställer också ökade krav på den operationella motståndskraften i den finansiella sektorn. Det skriver vi i årets första stabilitetsrapport.
Pressinbjudan: FI presenterar årets första stabilitetsrapport
Måndag den 27 maj presenterar FI sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2024
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2024.
FI-analys 45: Stora risker i små och medelstora fastighetsföretag
Många mindre, onoterade fastighetsföretag har en hög belåningsgrad och låg räntetäckningsgrad. Det gör dem sårbara i ett läge med höga räntor och lägre intäkter. I ett sådant scenario skulle de mindre fastighetsföretagen utgöra huvuddelen av bankernas kreditrisker kopplat till fastighetssektorn. Det framgår av en ny FI-analys.
Jämför och förhandla dina räntor på bolån och sparande
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade något under det första kvartalet 2024. Vid utgången av kvartalet var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,61 procentenheter vid slutet av det fjärde kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga. För kunder som förhandlar och jämför sina villkor kan det finnas pengar att spara.
Huvudbetänkandet Långtidsutredningen
Långtidsutredningen 2023 (SOU 2023:85) har temat finanspolitisk konjunkturstabilisering. FI har i uppdrag att arbeta för ett stabilt finansiellt system som är präglat av ett högt skydd för konsumenter och att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden. FI har därför val valt att avgränsa sitt svar till utredningens förslag i kapitel 6 Makrotillsynsregleringar och stabiliseringspolitik.
Promemorian En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar
Finansinspektionen tillstyrker i allt väsentligt förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (kompletteringslagen till Mica-förordningen).
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i första kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Internationella valutafondens rapport om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden (IMF) har publicerat sin slutliga rapport om Sveriges ekonomi.
Räntan pressar högt skuldsatta hushåll
Hushållen fortsatte att pressas av både högre räntor och andra kostnader. Det visar FI:s bolånerapport som släpps i dag. I den tittar vi på nya bolånetagare hösten 2023. Vi kan se att antalet nya bolånetagare var färre än tidigare år. Bostadsköparna köpte också billigare bostäder och lånade något mindre pengar. Den totala utlåningen till hushållen har stannat av, men trots detta är hushållens skuldsättning fortsatt hög.
FI vill att finansmarknaden växlar upp sitt hållbarhetsarbete
Mycket arbete återstår innan finansmarknaden fullt ut medverkar till en hållbar ekonomi. Företagen behöver bland annat bli bättre på att upptäcka och integrera hållbarhetsrisker och en förutsättning för det är att det finns rätt kompetens i hållbarhetsfrågor. Företagen har även ett ansvar för att förhindra att deras verksamheter utnyttjas för kriminella syften. Det är några av de slutsatser vi drar i vår hållbarhetsrapport som släpps i dag.
FI-forum: EU:s nya kryptoregelverk (Mica)
EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar, Mica-förordningen, börjar tillämpas i år. Den 11 april anordnade FI ett forum för att informera om det nya regelverket och vad det innebär för branschen.
Banker ger undantag från amorteringskrav vid köp av nyproducerad bostad
Bankerna kan ge undantag från amorteringskravet i samband med att låntagare köper en nyproducerad bostad. Sju av åtta banker använder undantaget och en fjärdedel av låntagare som köpte en nyproducerad bostad under åren 2017 – 2023 har fått undantag. Det visar en rapport vi lämnar till regeringen i dag.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2023
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2023.
Fortsatt viktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden
Under det fjärde kvartalet 2023 ökade skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen). Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,45 procentenheter vid slutet av det tredje kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Våra prioriteringar i tillsynen 2024
Erbjuds konsumenter rätt tjänster på finansmarknaden? Hur levererar sektorn samhällsviktiga tjänster i en osäker omvärld? Hur skyddar sig finansiella företag från att utnyttjas i kriminella syften? Det är några av de frågor som vi kommer att ha fokus på i vår tillsyn i år.
Internationella valutafonden om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
Daniel Barr: Finansiell stabilitet i en osäker omvärld – hur påverkas Sverige?
Här är det anförande som Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr höll i Finansutskottets offentliga sammanträde om finansiell stabilitet den 6 februari 2024. Det talade ordet gäller.
2023
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 6 december 2023
Den 6 december 2023 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se länk nedan).
FI-analys nr 43: d-SRI: En systemriskindikator för Sverige
I den här FI-analysen anpassar vi systemriskindikatorn d-SRI för svenska förhållanden. Indikatorn d-SRI är tänkt att fungera som en varningssignal innan kriser som härstammar från inhemska obalanser uppstår. Den indikerar riskuppbyggnad under åren innan 90-talskrisen, it-kraschen 2000 och finanskrisen 2008. I dagsläget − när vi ser en stramare kreditgivning och lägre tillgångspriser − uppvisar d-SRI tydligt strama finansiella förhållanden.
FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2023 till och med den 30 december 2025.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i fjärde kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Bankpaket nära att färdigställas
Den 6 december godkände EU:s medlemsstater ett bankpaket som bland annat implementerar de sista delarna av Basel 3-överenskommelsen inom EU. Även Europaparlamentet väntas godkänna de överenskomna reglerna inom kort.
Braconier: Kommersiella fastighetsföretag behöver minska sina skulder
Företag med höga skulder behöver minska dem nu, snarare än senare. Det var ett av de budskap som FI:s Henrik Braconier, områdeschef Bank, hade med sig när han deltog i en panel på Moodys fastighetskonferens tidigare i dag.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 6 december
Onsdagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
FI-analys nr 41: Fastighetsföretagen kan behöva minska sin skuldsättning
I den här analysen uppskattar vi hur stora behov de svenska börsnoterade och större privatägda fastighetsföretagen har av att minska sina skulder i ett läge där finansieringskostnaderna stiger och fastighetsvärdena faller. Vi beräknar hur mycket företagen behöver minska sina skulder för att behålla vissa antagna nivåer på räntetäckningsgrad och belåningsgrad.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2023:2): Anpassningen till ett högre ränteläge inte klar
Högre räntor innebär att hushåll och företag behöver anpassa sin ekonomi. Finansinspektionen ser nu att risktagandet har minskat. Men det förändrade ekonomiska läget med osäkerhet om hur länge de högre räntorna kommer att bestå innebär förhöjda risker för den finansiella stabiliteten. Kommersiella fastighetsbolag med hög skuldsättning är särskilt utsatta om räntorna skulle ligga kvar på höga nivåer. Det skriver vi i årets andra stabilitetsrapport.
Antalet amorteringsundantag har stabiliserats
Hushåll som drabbas hårt av den ekonomiska utvecklingen kan, om det finns särskilda skäl, få tillfälliga undantag från amorteringskraven på sina bolån. Under 2023 har antalet bolånetagare som beviljats amorteringsundantag avtagit något, men ligger kvar på högre nivåer jämfört med tidigare år. Låntagare med höga skuldkvoter och höga belåningsgrader beviljas oftare undantag.
Pressinbjudan: FI presenterar stabilitetsrapporten
Tisdag den 28 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2023
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2023.
Var aktiv för att få bättre villkor på bolån och sparande
Under tredje kvartalet 2023 var det små förändringar i skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering. Det som kallas för bruttomarginalen. Vid kvartalets utgång var den i princip oförändrad, 0,45 procentenheter, jämfört med 0,41 procentenheter vid slutet av det andra kvartalet 2023. Inlåningsräntorna är fortsatt jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Konsumenterna i fokus när Daniel Barr möter bankerna
Banker och andra finansföretag kan göra mer för konsumenterna och den största stabilitetsrisken är höga skulder i fastighetssektorn. Det var två budskap som Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr hade med sig när han i dag talade på Bankmötet i Stockholm.
FI samlar branschen till samtal om fastighetsvärdering i börsnoterade fastighetsföretag
Finansinspektionen genomför idag ett rundabordssamtal med berörda branschaktörer och myndigheter om hur värderingar av fastigheter sker hos börsnoterade fastighetsföretag.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2024
I en promemoria presenterar FI resultatet av vår tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2024.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI har underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år från och med den 31 december 2023, i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.
Identifiering av övriga systemviktiga företag
De svenska företagsgrupperna SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.
Fortsatt viktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det andra kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,41 procentenheter, jämfört med 0,56 procentenheter vid slutet av det första kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
FI tar in underlag till nästa års bolånerapport
Nu startar FI insamlingen av data för 2024 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2023
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2023.
Svenska storbanker visar motståndskraft i EU-stresstest
De fem största svenska bankerna visar motståndskraft och har förmåga att klara av ett kraftigt försämrat marknadsläge. Det visar det stresstest som har samordnats av Europeiska bankmyndigheten (EBA).
Rapport om fastighetsvärdering i börsnoterade fastighetsföretag
Finansinspektionen har beställt en rapport om hur värderingar av fastigheter sker hos fastighetsföretag som är noterade på en reglerad marknad i Sverige. FI publicerar nu en kortfattad redogörelse för några intressanta iakttagelser från den och för vårt fortsatta arbete, tillsammans med den fullständiga rapporten som gjorts av ett konsultföretag på FI:s uppdrag.
Konsumentskydd, finansiell stabilitet och hållbarhet i fokus för FI i Almedalen
Torsdag 29 juni arrangerar Finansinspektionen, tillsammans med Kronofogden och Konsumentverket, ett seminarium om överskuldsättning i Almedalen i Visby.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 9 juni 2023
Den 9 juni 2023 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se länk nedan).
FI erkänner norsk systemriskbuffert
Finansinspektionen har erkänt det norska finansdepartementets beslut att bibehålla systemriskbufferten på 4,5 procent för exponeringar i Norge. Beslutet gäller svenska instituts exponeringar i Norge.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2023:1)
Höga räntor och lägre risktagande för med sig en ekonomisk miljö där sårbarheter i det finansiella systemet snabbt kan blottas. Inte minst pressas fastighetsbolag och hushåll av högre räntor. Samtidigt konstaterar FI att svenska banker är välkapitaliserade och bör kunna stötta sina kunder. På sikt kan de anpassningar som nu sker innebära att sårbarheterna minskar.
Högre räntor tvingar hushåll och företag till anpassningar
Höga räntor och lägre risktagande för med sig en ekonomisk miljö där sårbarheter i det finansiella systemet snabbt kan blottas. Inte minst pressas fastighetsbolag och hushåll av högre räntor. Samtidigt konstaterar Finansinspektionen (FI) att svenska banker är välkapitaliserade och bör kunna stötta sina kunder. På sikt kan de anpassningar som nu sker innebära att sårbarheterna minskar.
Pressinbjudan: FI presenterar stabilitetsrapporten
Tisdag den 30 maj presenterar Finansinspektionen sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2023
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2023.
Viktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det första kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,56 procentenheter, jämfört med 0,81 procentenheter vid slutet av sista kvartalet 2022. Samtidigt är inlåningsräntorna låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
FI:s analys av statliga kreditgarantier till elproducenter
Att svenska staten i höstas garanterade elproducenter knutna till elderivatmarknaden att kunna låna sammanlagt på 250 miljarder kronor var en berättigad åtgärd – trots att ingen elproducent så här långt utnyttjat garantin. Det är en slutsats i den analys som FI gjort i efterhand. Däremot går det att hitta exempel på saker som kunde fungerat bättre i det arbete som föregick beslutet. Och det finns frågor om elderivatmarknaden, centrala motparter och de regler som styr sådan verksamhet som tål att funderas vidare över.
FI föreslår uppdaterad metod för att bedöma pelare 2-vägledning för svenska banker
Finansinspektionen presenterar här ett förslag på en uppdaterad metod för att bedöma storleken på pelare 2-vägledningen för svenska banker. Förslaget innebär bland annat nya intervall och en övre gräns för hur mycket utfallet från det känslighetsbaserade stresstestet kan bidra till den slutliga vägledningen. Synpunkter på förslaget lämnas till FI senast den 2 maj.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2023
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenterar vi siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Vi ger ut Bankbarometern en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2022.
Ökande räntekostnader pressar bolånetagare
Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.
Den svenska bolånemarknaden 2023
Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 21 mars 2023
Den 21 mars 2023 hade Finansiella stabilitetsrådet ett extrainsatt möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se länk nedan).
Extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet
Tisdagen den 21 mars träffas företrädare för regeringen, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.
IMF:s granskning av den finansiella sektorn i Sverige är klar
Under 2022 genomförde Internationella valutafonden (IMF) en granskning av den finansiella sektorn i Sverige, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). FSAP genomförs återkommande för medlemsländer med systemviktiga finansmarknader. Senast IMF genomförde en FSAP för Sverige var 2016.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Finansiella systemet är stabilt
Efter den senaste tidens problem för flera banker i USA har FI haft ett antal möten och avstämningar med företagen under tillsyn. FI:s bedömning är att varken stabiliteten i det svenska finansiella systemet eller framtida pensioner har påverkats nämnvärt.
Detta gör FI till följd av bankproblemen i USA
Efter den senaste tidens problem för flera banker i USA följer Finansinspektionen utvecklingen på de finansiella marknaderna extra noggrant. Bland annat har FI tagit kontakt med svenska försäkrings- och tjänstepensionsbolag samt banker för att få vetskap om de exponeringar som kan finnas mot de amerikanska bankerna som har problem.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2022
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2022.
Finansinspektionens årsredovisning 2022
FI:s styrelse har godkänt årsredovisningen för 2022.
Bankernas bruttomarginal på bolån fortsätter att minska
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det fjärde kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,81 procent, jämfört med 0,92 procent vid slutet av det tredje kvartalet.
Susanna Grufman: Ekonomiskt omslag i en orolig värld
Det ekonomiska läge vi har nu präglas av genuin osäkerhet. Ingen av oss vet exakt vad som kommer att hända. Men vi vet att mycket kan gå fel och att effekterna kan bli stora. I en sådan här verklighet är det viktigare än någonsin att ha marginaler. Det sa FI:s vikarierande generaldirektör Susanna Grufman när hon deltog i Finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet.
Förtydligande i PM om uppdaterad pelare 2-metod för bedömning av återflödesrisk vid värdepapperisering
FI har gjort ett förtydligande i den tidigare publicerade promemorian (2021-07-13) för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering för enskilda banker. Förtydligandet som nu görs finns på sidorna 15 och 16 i promemorian.
ESRB utfärdar rekommendation om sårbarheter i den kommersiella fastighetssektorn
Europeiska systemrisknämnden (ESRB), EU:s makrotillsynsorgan, utfärdar en generell rekommendation om risker kopplade till sårbarheter på de kommersiella fastighetsmarknaderna i EU och Island, Lichtenstein och Norge. Rekommendationen uppmanar till förbättrad övervakning av sådana risker för det finansiella systemet, och till åtgärder inom både mikro- och makrotillsynen för att hantera identifierade sårbarheter där så behövs.
Finansinspektionens prioriteringar i tillsynen 2023
Hur hanterar finanssektorn inflationen, de höga räntorna och den försvagade ekonomin? Hur tar bankerna hand om sina kunder som drabbas i dessa tuffa tider? Och hur rustar sig banker och företag för att alltjämt kunna erbjuda sina tjänster? Det är tre frågor som Finansinspektionen (FI) kommer att prioritera 2023.
2022
FI positiv till kartläggning av undantag från amorteringsregler
Regeringen gav i dag Finansinspektionen i uppdrag att undersöka hur undantag från amorteringsreglerna fungerar i praktiken under de kommande vintermånaderna. FI ställer sig positiv till detta.
FI-analys nr 39: Uppnår kapitalbuffertarna sitt syfte?
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) är utformat på ett sätt som gör att bankerna kan bryta mot det innan de bryter mot kapitalkraven. Detta kan leda till att kapitalbuffertarna blir mindre användbara. Det visar FI:s analys av hur kapitalbuffertarna påverkas när en bank ska uppfylla både MREL och kapitalkraven.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 6 december
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 6 december.
FI behåller nivån på systemriskbufferten för storbankerna
De tre storbankerna SEB, Handelsbanken och Swedbank ska även i fortsättningen hålla en systemriskbuffert på 3 procent på gruppnivå. Det är resultatet av den översyn av systemriskbufferten som FI gör vartannat år, i enlighet med EU:s kapitaltäckningsdirektiv.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Färdplan för en hållbar finansmarknad
FI har en naturlig roll i arbetet med hållbar finans. Sedan 2019 omfattar FI:s övergripande uppdrag också ett ansvar om att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. FI är därtill ansvarig tillsynsmyndighet för en rad nya regelverk inom hållbar finans, som följer av EU:s ambitiösa hållbarhetsagenda.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 6 december
Tisdagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
EU:s kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverk – några förtydliganden
Finansinspektionen tillstyrker promemorians förslag.
Stigande räntor och en svagare ekonomi ökar de finansiella stabilitetsriskerna
Stigande räntor, minskad vilja att ta risk och en allt svagare ekonomi innebär påfrestningar för högt skuldsatta fastighetsbolag och hushåll. Den snabba omställningen till ett högre ränteläge och en minskad riskvilja innebär att riskerna för den finansiella stabiliteten har ökat sedan i våras. Samtidigt kan denna omställning på sikt bidra till lägre risktagande och skuldsättning och därmed lägre stabilitetsrisker.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:2)
Den höga inflationen har lett till snabbt stigande räntor. De hastigt förändrade förutsättningarna innebär en snabb omställning för aktörer på de finansiella marknaderna och för låntagare. På kort sikt innebär det ökade risker och en förhöjd osäkerhet. En sektor som är sårbar i den här miljön är den kommersiella fastighetssektorn.
Makrobaserade stresstester av svenska banker: resultat och metod hösten 2022
Svenska storbanker visar betydande motståndskraft i det stresstest som Finansinspektionen genomförde under 2022. Testet belyser möjliga effekter på de fem största svenska bankernas finansiella ställning när räntorna och inflationen ökar. Den här promemorian beskriver metoden bakom och resultatet av stresstestet.
FI-analys 37: Stresstester av fonders likviditetsrisker
FI:s stresstester visar att en majoritet av de svenska fonderna verkar kunna hantera relativt stora utflöden på ett bra sätt. Men vissa företagsobligationsfonder samt en relativt stor andel av högriskobligationsfonderna kan få likviditetsproblem under stressade marknadsförhållanden.
Pressinbjudan: Finansiell stabilitet
Tisdagen den 29 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2022
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredjekvartalet 2022.
Bankernas bruttomarginal på bolån fortsätter minska
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det tredje kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,92 procent, jämfört med 1,07 procent vid slutet av det andra kvartalet.
Kartläggning av marknadsbaserad finansiering i Sverige
Svenska företag finansierar sig i allt högre grad utanför banksektorn. Även för hushåll finns nya möjligheter att ta lån utanför bankerna. Även om det kan finnas fördelar med tillgång till fler finansieringsmöjligheter innebär utvecklingen också nya risker.
Erkännande av norsk systemriskbuffert
FI har erkänt Norges systemriskbuffert.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2022
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2022.
FI tar in underlag till nästa års bolånerapport
Nu startar FI insamlingen av data för 2023 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
FI avslutar undersökning av Bankgirot
FI har genomfört en undersökning av hur Bankgirocentralens BGC AB hanterar incidenter som berör it- och informationssäkerhet. FI skriver av ärendet.
FI sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster
Sedan i lördags, den 1 oktober, gäller en ny ordning för det civila försvaret i Sverige som innebär att tio olika beredskapssektorer skapats. För FI:s del innebär det att vi numera är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster. Den nya strukturen för det civila försvaret innebär ett tydligare ansvar för FI att leda arbetet inom beredskapssektorn.
FI delrapporterar arbetet med it-risker till regeringen
Det säkerhetspolitiska läget har påverkat hur FI har arbetat med tillsynen av it-risker under året. Stort fokus har legat på att öka de finansiella företagens motståndskraft mot allvarliga cyberattacker och deras förmåga att hålla i gång kritiska tjänster. Det skriver FI i en delrapport till regeringen i dag.
Delredovisning av tillsynsuppdraget över it-risker
Finansinspektionen arbetar sedan länge med informations- och cybersäkerhetsrisker inom ramen för den löpande tillsynen av de finansiella företagen. Det säkerhetspolitiska läget har inskärpt allvaret i och vikten av detta arbete.
ESRB varnar för sårbarheter i det finansiella systemet inom EU
Europeiska systemrisknämnden (ESRB) utfärdar en formell varning om sårbarheter inom Europeiska Unionens (EU:s) finansiella system.
FI tillämpar nya metoder för att kategorisera kreditinstitut och klassificera filialer
Denna promemoria är en omarbetad version av FI Dnr 19-18524. Promemorian redogör för hur FI delar in svenska kreditinstitut i olika tillsynskategorier och för klassificeringen av svenska filialer till kreditinstitut i andra EES-länder. Promemorian beskriver även hur FI tillämpar proportionalitet i tillsynen.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2023
I en promemoria presenterar FI resultatet av vår tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2023.
Erik Thedéen: Anpassningar behövs på kommersiella fastighetsmarknaden
Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen (FI), talade på konferensen Öresundsmarknaden om FI:s syn på den kommersiella fastighetsmarknaden.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte 4 september
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 4 september.
Stabilitetsrådet enigt om åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten
Det finansiella stabilitetsrådet är enigt om åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten. Rådet träffades på söndagen den 4 september för ett extrainsatt möte mot bakgrund av likviditetsproblemen i marknaden för elderivat.
Skulder i kommersiella fastighetsbolag, icke-banker och finansiell stabilitet
Karin Lundberg, chef för verksamhetsområdet Bank på FI, höll i dag ett tal om skulder i kommersiella fastighetsbolag, icke-banker och finansiell stabilitet på UBS årliga konferens.
Remissvar: Startlån till förstagångsköpare av bostad
FI bedömer att det finns en risk att utredningens förslag till startlån inte på något märkbart sätt uppnår målet att hjälpa förstagångsköpare in på bostadsmarknaden.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2022
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2022.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskar
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade kraftigt under det andra kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 1,07 procent, jämfört med 1,35 procent vid slutet av det första kvartalet.
Erik Thedéen: Läget för finansiell stabilitet
Under måndagen deltog FI:s generaldirektör Erik Thedéen i en paneldebatt om möjligheter och risker med ökad användning av artificiell intelligens och maskininlärning inom kreditgivning och rådgivning mot hushåll. Innan Thedéen redogjorde för FI:s syn på området kommenterade han kort FI:s bedömning av läget för den finansiella stabiliteten. Talet hölls på engelska.
Nordea Hypotek AB påförs kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut (O-SII-buffert)
Finansinspektionen har sedan 2018 identifierat Nordea Hypotek AB som ett övrigt systemviktigt institut (O-SII). I år är det emellertid första gången som FI ställer krav på Nordea Hypotek AB att hålla en extra kapitalbuffert som övrigt systemviktigt institut.
Remissvar: Införande av avdrag för eget kapital och begränsning av avdrag för räntor
Finansinspektionen (FI) stödjer generellt EU-kommissionens förslag till EU-direktiv som kommer att minska företagens incitament för lånefinansiering och uppmuntra finansiering med eget kapital. Det kan därmed förväntas bidra positivt till den finansiella stabiliteten.
Beslut som rör erkännande av makrotillsynsåtgärder i tre EU-länder
FI har fattat beslut som rör erkännande (reciprocitet) av makrotillsynsåtgärder i Litauen, Belgien och Nederländerna.
Det kontracykliska buffertvärdet höjs
FI har beslutat att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent, vilket är dess neutrala nivå. Detta kommunicerades redan i stabilitetsrapporten. En genomförandeperiod på 12 månader innebär att nivån börjar gälla från slutet av juni 2023.
FI får nya cyberuppdrag av regeringen
FI får två nya uppdrag att stärka finansiella företags digitala motståndskraft. Uppdragen är en del i ett nytt cybersäkerhetspaket som regeringen presenterade i dag.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 1 juni
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 1 juni.
Identifiering av kapitalbuffertpåslag för systemviktiga företag
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när FI publicerar 2022 års lista med beräkningar av företags systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.
Stigande räntor pressar skuldsatta hushåll och företag
Räntorna stiger snabbt i spåren av den höga inflationen. Högre räntor och en lägre riskaptit har pressat ned risktagande och tillgångspriser. På lång sikt kan det dämpa skulderna och gynna den finansiella stabiliteten. De stora skulder som byggts upp under den långa perioden av låga räntor sätter dock press på högt skuldsatta hushåll och företag.
FI avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent
Finansinspektionen (FI) avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent under det andra kvartalet 2022.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:1)
Räntor och ränteförväntningar har stigit under 2022 på grund av en hög och stigande inflation. En sektor som är sårbar för stigande räntor är den kommersiella fastighetssektorn. FI ser även att marknadslikviditeten har minskat på obligationsmarknaderna och företagsobligationsmarknaden fungerar återigen sämre.
Pressinbjudan: Stigande räntor pressar skuldsatta hushåll och företag
Tisdagen den 31 maj presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 1 juni
Onsdagen den 1 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2022
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2022.
Remissvar: Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2015–2020
Finansinspektionen kommenterar i remissvaret de delar av utvärderarnas rekommendationer som har koppling till finansiell stabilitet.
FI blir sektorsansvarig myndighet för finanssektorn
Regeringen har beslutat om en ny struktur för myndigheter för att stärka Sveriges civila försvar och krisberedskap. Tio beredskapssektorer inrättas och Finansinspektionen blir sektorsansvarig myndighet för sektorn finansiella tjänster.
FI förordnar revisor efter it-incident i Swedbank
Finansinspektionen (FI) utser en revisor för att kartlägga den it-incident som inträffade hos Swedbank natten mellan 28 och 29 april och som medförde felaktiga saldon på kunders konton.
Karin Lundberg berättade om FI:s syn på kapitalkrav
Karin Lundberg, chef för verksamhetsområdet Bank på FI, talade på konferensen Di Bank om kapitalkravens utveckling över tid och om vad som är viktigt för FI vid tillämpning av regelverken.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskar
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån och vad det kostar dem att finansiera lånen (bruttomarginalen) minskade under det första kvartalet 2022. Vid utgången av det första kvartalet var bruttomarginalen 1,35 procent, jämfört med 1,45 procent vid slutet av det fjärde kvartalet.
Erik Thedéen: ”Gemensamma krafttag för bättre cybersäkerhet i finansiell sektor"
Banker och andra finansiella företag är i hög grad sårbara för it-angrepp, och måste skydda sig bättre. Samtidigt måste staten vara med och stärka den digitala motståndskraften. I en rapport till regeringen föreslår vi nu en rad konkreta åtgärder, till exempel att bank-id ska sättas under statlig tillsyn.
