När allt fler lånar pengar för att klara av vardagsutgifter får fler också problem med skulder. Det skriver FI:s generaldirektör Daniel Barr och konsumentombudsmannen Cecilia Tisell i en gemensam debattartikel i Aftonbladet den 23 december 2023.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget ökar risken för att svenska intressen utsätts för olika angrepp. Flera finansiella företag arbetar i dag med säkerhetsskydd i sin verksamhet, men de behöver stärka arbetet ytterligare. Det visar en analys som Finansinspektionen har gjort.
I november upphävde förvaltningsrätten i Stockholm två sanktionsbeslut som FI fattade i juni förra året. Vi överklagar nu förvaltningsrättens domar till kammarrätten i Stockholm. Vi anser att konsumentskyddet måste väga tyngre.
Antalet bankkunder som får sina betalkonton avslutade av bankerna har ökat på senare år. Bankerna nekar också konsumenter att öppna bankkonto i viss utsträckning, vilket innebär stora problem för de som berörs. I stället för att helt neka kunden ett konto, borde bankerna pröva om andra åtgärder kan vidtas i syfte att inte i onödan begränsa privatpersoners tillgång till finansiella tjänster. Det visar en ny rapport från Finansinspektionen.
Banker ska inte slentrianmässigt stänga ute privatpersoner från att ha ett konto. Det skriver Malin Alpen, chef för verksamhetsområde Betalningar, i dag på SvD Debatt.
Europeiska bankmyndigheten (EBA) har publicerat förslag till ändrade regler om offentliggörande enligt pelare 3 och krav för rapportering.
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2023 till och med den 30 december 2025.
Redan vid tre års ålder börjar vuxna spara mer ofta i aktier till pojkar än till flickor. Dessa skillnader växer sen över tid och bidrar till en ojämställd aktiemarknad. Det visar en ny analys från Finansinspektionen (FI) som undersöker skillnader i kvinnor och mäns investeringsbeteende på börsen.
FI har undersökt om Aros Kapital har följt reglerna på flera olika områden. Det har bland annat handlat om Aros kreditriskhantering, bolagets arbete mot penningtvätt och hur bolaget har följt regelverket om styrning, riskhantering och kontroll.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i fjärde kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Finansinspektionen har beslutat att ge Aros Kapital en varning och en sanktionsavgift på 45 miljoner kronor.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat en uppdaterad lista med valideringsregler.
Vissa företag och personer får betala högre tillsynsavgifter till Finansinspektionen nästa år. Störst procentuell ökning blir det för de som sysslar med valutaväxling och annan finansiell verksamhet. De kommer att få betala upp till fyra gånger så hög årlig tillsynsavgift 2024, jämfört med i år.
FI föreslår nya föreskrifter och allmänna råd om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal. Bakgrunden är den nya lagen (2023:714) om förvärv och fövaltning av nödlidande kreditavtal (kreditförvaltningslagen) med tillhörande förordning.
Finansinspektionen har bara lagtekniska synpunkter utifrån de utgångspunkter som vi har att beakta.
Den 6 december godkände EU:s medlemsstater ett bankpaket som bland annat implementerar de sista delarna av Basel 3-överenskommelsen inom EU. Även Europaparlamentet väntas godkänna de överenskomna reglerna inom kort.
Från 1 januari 2024 är det nya rutiner som gäller för den periodiska rapporteringen för penningtvätt.
Det senaste året har vi sett en ökad användning av artificiell intelligens (AI) i samhället. I det är finanssektorn inget undantag. Med AI följer särskilda risker som aktörer i finanssektorn behöver hantera, men det kommer också med stor nytta, exempelvis när AI används för att motverka att kriminella aktörer utnyttjar det finansiella systemet. Det var ett av budskapen från FI:s Malin Alpen, områdeschef för Betalningar, på konferensen Banktech tidigare i dag.
Klimatomställningen kan medföra risker för bankerna. För att få en bättre uppfattning om dessa risker har Finansinspektionen (FI) påbörjat ett arbete med att identifiera och analysera potentiella omställningsrisker i bankernas låneportföljer.
Europeiska försäkringsmyndigheten, Eiopa, har tagit fram och publicerat en datapunktsmodell och taxonomi (2.8.1) för rapportering av betydande riskkoncentrationer och betydande interna transaktioner som ska lämnas av finansiella konglomerat.
I den här analysen uppskattar vi hur stora behov de svenska börsnoterade och större privatägda fastighetsföretagen har av att minska sina skulder i ett läge där finansieringskostnaderna stiger och fastighetsvärdena faller. Vi beräknar hur mycket företagen behöver minska sina skulder för att behålla vissa antagna nivåer på räntetäckningsgrad och belåningsgrad.
Högre räntor innebär att hushåll och företag behöver anpassa sin ekonomi. Finansinspektionen ser nu att risktagandet har minskat. Men det förändrade ekonomiska läget med osäkerhet om hur länge de högre räntorna kommer att bestå innebär förhöjda risker för den finansiella stabiliteten. Kommersiella fastighetsbolag med hög skuldsättning är särskilt utsatta om räntorna skulle ligga kvar på höga nivåer. Det skriver vi i årets andra stabilitetsrapport.
Hushåll som drabbas hårt av den ekonomiska utvecklingen kan, om det finns särskilda skäl, få tillfälliga undantag från amorteringskraven på sina bolån. Under 2023 har antalet bolånetagare som beviljats amorteringsundantag avtagit något, men ligger kvar på högre nivåer jämfört med tidigare år. Låntagare med höga skuldkvoter och höga belåningsgrader beviljas oftare undantag.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2023.
FI ska genomföra en fördjupad analys för att granska betaltjänstleverantörernas tillämpning av bestämmelserna om motverkande av bedrägerier i betaltjänstlagen.
Från och med i dag gäller nya lagregler om undantag från aktiebolagslagens bestämmelser om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet.
Under tredje kvartalet 2023 var det små förändringar i skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering. Det som kallas för bruttomarginalen. Vid kvartalets utgång var den i princip oförändrad, 0,45 procentenheter, jämfört med 0,41 procentenheter vid slutet av det andra kvartalet 2023. Inlåningsräntorna är fortsatt jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
FI föreslår att Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:14) om skyldighet för vissa finansiella företag att lämna uppgifter till balansstatistik ska upphävas och ersättas av nya föreskrifter om skyldighet för vissa finansiella företag att lämna uppgifter till den officiella statistiken. Förslaget innebär endast mindre ändringar i förhållande till vad som gäller i dag.
Banker och andra finansföretag kan göra mer för konsumenterna och den största stabilitetsrisken är höga skulder i fastighetssektorn. Det var två budskap som Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr hade med sig när han i dag talade på Bankmötet i Stockholm.
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
FI ska genomföra en fördjupad analys som syftar till att öka vår förståelse för hur motståndskraften i bankernas likviditetsreserver och säkerhetsmassor kan påverkas under stress, i ett osäkert makroläge.
Finansinspektionen ska undersöka hur neobanker, institut som tillhandahåller bankliknande tjänster helt digitalt, följer penningtvättsregelverket. Undersökningen omfattar företagens allmänna riskbedömning, rutiner för kundkännedom, riskbedömning av kunder, kundkännedomsåtgärder och rapportering av misstänkta aktiviteter och/eller transaktioner till Polismyndigheten.
Företag som erbjuder bankliknande tjänster helt digitalt kan beskrivas som en neobank. Finansinspektionen ska nu undersöka hur de tre neobankerna Northmill Bank, Rocker och Juni Technology arbetar för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat det tredje och sista steget i i DPM-paketet: version 3.3.
Onsdagen den 15 november finns en möjlighet för alla att lära sig mer om arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism genom en öppen digital heldagskonferens. Ingen föranmälan behövs och det går att delta under hela dagen eller i de delar som intresserar en mest.
Konsumenters tillgång till betalkonto begränsas mer än nödvändigt. Därför vill FI se skärpta krav på att banker ska göra individuella prövningar av kunder i förhållande till penningtvättsregelverken. Banker bör också kunna erbjuda betalkonton med ett begränsat tjänsteutbud i stället för att stänga kunder ute från grundläggande banktjänster. Det skriver FI i ett remissvar på Betalningsutredningen.
Helgen 11-12 november sker omfattande systemunderhåll i vår it-miljö. Detta påverkar fi.se och alla våra externa tjänster.
Finansinspektionen (FI) ska undersöka hur Viaconto Sweden och Cashbuddy tagit hänsyn till konsumenters intressen i sin kreditprövning.
För att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden vill Finansinspektionen se att alla banker erbjuder digitala amorteringsunderlag. FI kommer också fortsatt att utreda hur konsumenterna kan få enklare och mer jämförbar information samt hur de ytterligare kan påverka sina villkor. Det skriver vi i en rapport till regeringen i dag och skickar samtidigt ett förslag om digitala amorteringsunderlag på remiss.
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad.
För att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden vill Finansinspektionen se att alla banker erbjuder digitala amorteringsunderlag. FI kommer också fortsatt att utreda hur konsumenterna kan få enklare och mer jämförbar information samt hur de ytterligare kan påverka sina villkor. Det skriver vi i en rapport till regeringen i dag och skickar samtidigt ett förslag om digitala amorteringsunderlag på remiss.
FI ska genomföra en fördjupad analys för att ta reda på hur företag som bedriver värdepappersrörelse motverkar risker för penningtvätt och finansiering av terrorism.
De svenska bankernas lönsamhet var fortsatt hög under det första halvåret 2023. Den genomsnittliga räntenettomarginalen har fortsatt att stiga över det senaste året, även om det inte gäller för alla kategorier av banker som nämns i denna rapport. Det visar den andra Bankbarometern för 2023.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s riktlinjer om ändring av riktlinjerna EBA/2021/02 om åtgärder för kundkännedom och de faktorer som kreditinstitut och finansiella institut bör beakta vid bedömning av den risk för penningtvätt och finansiering av terrorism som förknippas med enskilda affärsförbindelser och enstaka transaktioner (riktlinjer för riskfaktorer avseende penningtvätt och finansiering av terrorism) enligt artiklarna 17 och 18.4 i direktiv (EU) 2015/849 (ändringen av riktlinjerna om riskfaktorer). FI kommer också att följa riktlinjer om kontroller och riktlinjer för en effektiv hantering av risker för penningtvätt och finansiering av terrorism vid tillhandahållande av finansiella tjänster (Riktlinjerna för effektiv riskhantering och finansiell inkludering).
I en promemoria presenterar FI resultatet av vår tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2024.
Finansinspektionen varnar Simplex AB för att det inte drivit bostadskreditverksamhet enligt tillståndet.
Finansinspektionen har beslutat att införa riskviktsgolv för exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn enligt artikel 458 i tillsynsförordningen. Samtidigt tas de nuvarande riskviktsgolven som i dag tillämpas inom ramen för pelare 2 bort. De nya riskviktsgolven träder i kraft den 30 september 2023.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Finansinspektionen har beslutat att införa riskviktsgolv för exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn enligt artikel 458 i tillsynsförordningen. Samtidigt tas de nuvarande riskviktsgolven som i dag tillämpas inom ramen för pelare 2 bort. De nya riskviktsgolven träder i kraft den 30 september 2023.
FI har underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år från och med den 31 december 2023, i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.
Finansinspektionen återkallar Bofink AB:s tillstånd att ge ut bostadskrediter.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat en uppdaterad lista med valideringsregler.
De svenska företagsgrupperna SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.
Nu går det att se webb-tv från det FI-forum som hölls den 31 augusti 2023 om Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden.
Från och med den 1 september 2023 kommer konsumentkreditinstituten, tidigare kallade snabblåneföretag, att omfattas av Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden. Företagen har tidigare omfattas av Konsumentverkets allmänna råd.
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det andra kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,41 procentenheter, jämfört med 0,56 procentenheter vid slutet av det första kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Nu startar FI insamlingen av data för 2024 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2023.
FI vill uppmärksamma aktörer inom finansbranschen som bedriver säkerhetskänslig verksamhet att den höjda terrorhotnivån i Sverige kan ha påverkan på deras arbete med säkerhetsskydd.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat det andra steget i det nya DPM-paketet: version 3.3.
De fem största svenska bankerna visar motståndskraft och har förmåga att klara av ett kraftigt försämrat marknadsläge. Det visar det stresstest som har samordnats av Europeiska bankmyndigheten (EBA).
Finansinspektionen har publicerat uppdaterade upplysningar enligt kapitaltäckningsdirektivet (CRD), (EU) 2013/36.
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att införa riskviktsgolv för banklån till kommersiella fastigheter. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
Regeringen har utsett FI till behörig myndighet att pröva begäran om undantag från frysning när det gäller vissa rutinmässiga förvaltningskostnader samt att ta emot uppgifter och underrätta kommissionen om den information som tagits emot enligt
Digitaliseringen innebär både möjligheter och risker på finansmarknaden. Bredare reglering för hur kundinformation kan delas med tredjepartsleverantörer kan göra det enklare för konsumenter att jämföra finansiella produkter så som tjänstepension och bolån. Det konstaterar Finansinspektionen i en ny kartläggning.
FI ska granska om finansiella företags hållbarhetsredovisning följer kraven i taxonomiförordningen. Denna granskning är ett led i FI:s arbete att motverka grönmålning.
Finansinspektionens styrelse beslutade den 20 juni om ett antal nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s nya riktlinjer för hantering av ränterisk och kreditspreadrisk i verksamhet utanför handelslagret.
Finansinspektionen har haft regeringens uppdrag att kartlägga bankernas hantering av undantag från amorteringskraven. Kartläggningen visar att bankerna har i huvudsak hanterat undantagen från amorteringskraven på ett bra sätt. Bankerna har förbättrat sina processer för att hantera undantagen, som har blivit allt fler. Ökningen förklaras av att pressen på hushållens ekonomi har ökat och att informationen om möjligheten till undantag har spridits i samhället. Bankernas förbättrade processer är en anpassning till detta.
Amorteringsreglerna ger banker möjlighet att bevilja låntagare tillfällig amorteringspaus, den så kallade ventilen. Finansinspektionen har nu på regeringens uppdrag kartlagt hur bankernas hantering av amorteringsundantag fungerar i praktiken. FI konstaterar att ventilen fungerar och att bankerna gör individuella bedömningar.