Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 17 december.
Det finns utrymme för flera banker och kreditmarknadsbolag att förbättra sina ersättningspolicyer och tillämpningen av vissa andra bestämmelser i ersättningsföreskrifterna, visar en ny kartläggning från Finansinspektionen.
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2021 till och med den 30 december 2023.
I enlighet med bedömningen i senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 fortsätter därmed att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
”I grund och botten handlar detta om energieffektivisering. Energi är en bristvara och därför lägger samhället stora resurser på att effektivisera energianvändningen inom alla sektorer. Samma diskussion måste vi kunna ha om kryptotillgångar.”
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
Den ekonomiska återhämtningen har varit starkare än väntat i år, bland annat till följd av kraftfulla stödåtgärder under pandemin. Samtidigt byggs risker upp, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport. Den presenteras i dag på en pressträff av generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier.
Sveriges ekonomi har i hög grad återhämtat sig och tillgången till finansiering i det finansiella systemet är bra. En utfasning av Riksbankens tillgångsköp bör därför inledas för att undvika ytterligare riskuppbyggnad. FI ser bland annat ökade risker inom de kommersiella fastighetsföretagen.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2021.
Tisdagen den 23 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Internationella valutafonden (IMF) kommer under 2022 att genomföra en granskning av den finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). FSAP genomförs återkommande för länder med systemviktiga finansmarknader. I sin rapport kommer IMF att belysa eventuella brister och risker i systemet och föreslå åtgärder för att ta hand om dessa.
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 7 punkter under det tredje kvartalet 2021. Vid utgången av det tredje kvartalet 2021 var marginalen 1,49 procent, jämfört med 1,42 procent vid slutet av det andra kvartalet.
I samband med COP 26 publicerar The Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS), det globala nätverket för centralbanker och finansiella tillsynsmyndigheter, sin programförklaring ”Glasgow declaration”.
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, höll ett anförande i går på ett medlemsmöte i Nationalekonomiska Föreningen. Mötet hölls på Handelshögskolan i Stockholm. Nedan följer en sammanfattning samt en länk till ett längre skriftligt underlag till anförandet.
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2021.
I en promemoria presenterar FI resultatet tillsynskategoriseringen för 2022 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
Finansinspektionen (FI) har beslutat att höja det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent. Det nya buffertvärdet gäller från och med den 29 september 2022. Fram till dess är buffertvärdet fortsatt 0 procent.
Finansinspektionen (FI) anser att likviditetsrisker i fonder måste hanteras bättre för att den finansiella stabiliteten inte ska hotas.
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.
FI avstyrker Riksgäldens förslag att pelare 2-vägledningen i kapitalregelverket ska påverka nivån på MREL.
Det är viktigt för hushållen att ha buffertar när utvecklingen blir sämre än förväntat, det har vi inte minst sett under det senaste året. Ökat risktagande hos hushållen är inte lösningen på bostadsmarknadens problem. Det behövs i stället åtgärder som främjar ett långsiktigt sunt och stabilt byggande, utan att priser och skulder drar iväg. Det vore positivt både för bostadsmarknaden och för finansiell stabilitet, sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbinarium anordnat av Trä- och möbelföretagen.
Finansinspektionen (FI) avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent under det tredje kvartalet 2021.
Under hösten kommer EU-kommissionen att publicera ett förslag till uppdaterade kapitaltäckningsregler för banker i EU. Finansinspektionen uppmanar nu EU kommissionen att följa Basel 3-överenskommelsen.
"När den ekonomiska osäkerhet som följt av pandemin nu börjar lösas upp är det dags att ompröva de åtgärder som vi införde under den akuta fasen". Det sa Karin Lundberg, verksamhetsområdeschef på område Bank, när hon i dag talade på UBS årliga konferens för den Nordiska finanssektorn.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2021.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 2 punkter under det andra kvartalet 2021. Vid utgången av det andra kvartalet 2021 var marginalen 1,42 procent, jämfört med 1,44 procent vid slutet av det första kvartalet.
Efter den 31 augusti i år börjar reglerna för amortering att gälla som vanligt igen. Det tillfälliga undantaget som Finansinspektionen (FI) införde på grund av den exceptionella osäkerhet som rådde i ekonomin under våren 2020 upphör. Det innebär att hushåll med höga belåningsgrader och skuldkvoter ska amortera på sina bolån.
Osäkerheten minskar och ekonomin fortsätter att förbättras. Därför förlängs inte rekommendationen kring begränsningar av bankers utdelningar. Rekommendationen löper ut den 30 september 2021.
FI har uppdaterat metoden för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering för enskilda banker. Syftet är att, i tillämpliga fall, fatta beslut om ett särskilt kapitalbaskrav inom pelare 2 för återflödesrisker vid värdepapperisering. På detta sätt kan vi säkerställa att en bank i tillräcklig utsträckning täcker de återflödesrisker som den exponeras för.
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank samt Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag när FI publicerar 2021 års lista med beräkningar av företags systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.
Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.
Bolånetaket och amorteringskraven har haft avsedd effekt och dämpat hushållens skulder. De bromsar utvecklingen att nya bolånetagare lånar allt mer, tar större lån i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst. Det visar Finansinspektionens utvärdering av de makrotillsynsåtgärder som har införts i Sverige.
Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.
Finansinspektionen föreslår att myndighetens föreskrifter (FFFS 2014:33) om kontracykliskt buffertvärde upphävs och ersätts genom särskilda beslut som publiceras på fi.se.
Finansinspektionen har beslutat att erkänna det norska finansdepartementets beslut att införa genomsnittliga riskviktsgolv om 20 procent för hushållsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge och om 35 procent för företagsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge.
”Teknologin som ligger bakom kryptotillgångar har potential att skapa mervärde för samhället, men kryptotillgångar som Bitcoin medför också stora risker.” Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen när han i dag talade om utvecklingen av kryptotillgångar utifrån FI:s uppdrag som tillsynsmyndighet på ett seminarium anordnat av Sveriges finansanalytikers förening.
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 juni.
Finansinspektionen har lämnat ett remissvar på ett utkast till lagrådsremiss med ett delvis reviderat förslag att införa en så kallad riskskatt på kreditinstitut.
Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.
Obligationsmarknaden har vuxit snabbt i Sverige senaste åren. Både som finansieringskälla för svenskt näringsliv, inte minst för kommersiella fastighetsföretag, och som investering för svenska sparare via företagsobligationsfonder. När pandemin bröt ut våren 2020 hamnade den här marknaden i svår gungning.
Finansinspektionen tillstyrker huvuddragen i förslagen i det slutbetänkande som Utredningen om civilt försvar överlämnat.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 fortsätter därmed att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 1,6 procent.
Ekonomin fortsätter att återhämta sig. Stödåtgärder har varit nödvändiga för att påskynda återhämtningen. Men i takt med att ekonomin stärks behöver de successivt fasas ut. Det gäller i första hand stödåtgärder som riskerar att bygga upp stabilitetsrisker.
Stödåtgärderna har varit viktiga för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av krisen och för att påskynda återhämtningen. Samtidigt kan de bidra till ökade stabilitetsrisker på sikt, skriver Finansinspektionen (FI) i årets första stabilitetsrapport som publiceras i dag.
Fredagen den 4 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Tisdagen den 1 juni presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet. Slutsatserna i den första stabilitetsrapporten för året presenteras av FI:s generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier.
FI kommer att från och med referensdag den 30 juni 2021 att ta in rapportering om minimikravet på nedskrivningsbara skulder (FFFS 2019:1) – den så kallade MREL-rapporten – under ett nytt namn i Fidac.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2021.
Den vidare utvecklingen på den kommersiella fastighetsmarknaden är osäker och beroendet av den svenska marknaden för företagsobligationer som finansieringskälla har ökat. De fastighetsföretag som ger ut obligationer bör tänka långsiktigt kring diversifiering och vårda sin skuld. Tillsammans med andra marknadsaktörer måste fastighetsföretagen engagera sig för att förbättra obligationsmarknadens sätt att fungera. Det sa generaldirektör Erik Thedéen när han talade på Fastighetsägarnas storbolagsråd.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 6 punkter under det första kvartalet 2021. Vid utgången av det första kvartalet 2021 var marginalen 1,44 procent, jämfört med reviderade 1,50 procent vid slutet av det fjärde kvartalet.
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2020.
Den svenska marknaden för företagsobligationer måste bli bättre på att bära och omfördela risk. Det krävs både bättre transparens och en bredare uppsättning aktörer. Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen under SNS/SHOF Finanspanel ”Behöver Sverige en större marknad för företagsobligationer?”
Klimatförändringarna är ett existentiellt hot mot mänskligheten. För att möta dem behöver vi stora och omfattande politiska beslut. Inte minst behöver priset på koldioxid gå upp. Näringslivet och finansmarknaden kan bidra. Både genom att redan nu förbereda sig för att snabbt kunna redovisa i enlighet med en kommande internationell standard för företagens hållbarhetsredovisning och genom att frivilligt använda och redovisa ett internpris på koldioxid. Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen på konferensen Hållbara finanser 2021.
Baselkommittén för banktillsyn har publicerat två rapporter om klimatrelaterade finansiella risker. Den ena handlar om hur klimatrelaterade risker påverkar finansiella risker och den andra tar upp metoder för att hantera sådana risker.
Betänkandet innehåller förslag på en rad olika politikområden som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämlikheten. Finansinspektionens svar är begränsat till de delar av betänkandet som avser bostadsmarknaden och absolut preskription för konsumentfordringar.
Internationella valutafonden (IMF) har publicerat sin slutliga rapport om Sveriges ekonomi.
I dag släpper Finansinspektionen (FI) årets bolånerapport. Den visar att nya bolånetagare fortsätter att ta allt större lån i förhållande till inkomst och bostadens värde.
Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde, enligt årets bolånerapport som i dag presenteras av Finansinspektionen (FI). Samtidigt meddelar FI att det tillfälliga undantaget från amorteringskrav upphör den 31 augusti.
Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde. Samtidigt har de marginaler för att klara sina lånebetalningar om deras ekonomiska situation försämras.
FI har underrättat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi avser att tillämpa EBA:s riktlinjer för angivande och offentliggörande av systemviktiga indikatorer för banker i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 2020/14/EU.