FI har beslutat att de tre storbankerna ska hålla en systemriskbuffert om 3 procent och en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut om 1 procent.
Finansinspektionens uppdaterar de rättsliga förutsättningarna för metoden för bedömning av behov av särskilt kapitalbaskrav för pensionsrisk.
Finansinspektionen uppdaterar de rättsliga förutsättningarna för metoden för beräkning av kapitalpåslaget i pelare 2 för kreditrelaterad koncentrationsrisk.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat det första steget i den nya XBRL-taxonomin: version 3.0.
Från och med 1 januari 2021 kommer FI att införa nya rutiner för hur vi informerar om påbörjade och avslutade tillsynsundersökningar.
I ljuset av den ekonomiska osäkerhet som den pågående coronapandemin medför förväntar sig FI att bankerna inklusive kreditinstitut och andra finansiella företag som försäkringsbolag ska vara återhållsamma med aktieutdelning och aktieåterköp fram till den 30 september 2021. Summan av utdelning och återköp i bankerna under denna tid ska därför inte överstiga 25 procent av det sammanlagda nettoresultatet för de två räkenskapsåren 2019−2020.
FI har underrättat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi avser att tillämpa EBA:s uppdaterade riktlinjer (EBA/GL/2019/05) om harmoniserade definitioner och rapporteringsmallar för de finansieringsplaner som kreditinstitut ska rapportera till Finansinspektionen en gång per år.
År 2020 kommer gå till historien som ett av de tre varmaste åren som någonsin har uppmätts, ett år med rekordstora skogsbränder och rekordmånga orkaner. Att utvecklingen är ohållbar och måste brytas är ett faktum och en nödvändig omställning har påbörjats för att motverka klimatförändringarna.
Finansinspektionen presenterar här en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker i övrig verksamhet.
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med ett år, från den 30 december 2020 till och med den 30 december 2021.
FI konstaterar i en rapport till regeringen att svenska banker överlag infört rutiner för att leva upp till kraven i betaltjänstlagen på att konsumenter ska ha rätt att öppna ett konto med grundläggande funktioner. Samtidigt finns det tecken på brister när det gäller bankernas möten med de konsumenter som vill öppna sådana konton.
Europeiska Bankmyndigheten (EBA) har publicerat en uppdaterad analys av vilka konsekvenser slutförandet av Basel 3-regelverket kan få för banker när det införs i EU.
Finansinspektionen gör ändringar i ett antal föreskrifter för att anpassa dem till EU:s så kallade bankpaket.
Finansinspektionen har gjort ytterligare anpassningar till ett antal valideringsregler.
FI reder ut vad som gäller för det fall övergångstiden skulle löpa ut utan att ett avtal mellan EU och Storbritannien som reglerar frågorna har trätt i kraft.
Nu tas det första steget mot en gemensam digital ingång till Europa. Den nya EU-portalen Your Europe ska underlätta för privatpersoner och företagare att hitta information och utföra ärenden digitalt inom hela EU.
FI tillstyrker Post- och telestyrelsens förslag till föreskrifter om hur avvikelsen enligt 9 kap. 7 § 1 lagen (2010:1008) om betaltjänster ska fastställas.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat en uppdaterad lista med valideringsregler.
Europeiska bankmyndigheten (EBA) har publicerat en rapport om hur företag i Europa införlivat de gemensamma reglerna om produktgodkännande när det gäller bankprodukter som är riktade till konsumenter. I rapporten tar EBA upp goda exempel som företag kan använda som förebilder för sitt arbete.
Europeiska Bankmyndigheten (EBA) har den 2 december meddelat att EBA:s riktlinjer om moratorium återinförs. Riktlinjerna har justerats med vissa begränsningar för att minska risken att institut bygger upp balanser med problemlån utan att dessa identifieras korrekt. FI avser att följa EBA:s riktlinjer.
FI kommer att fokusera på ett antal tematiska kontroller i syfte att säkerställa att rapportering på dessa områden överensstämmer med gällande regelverk.
Den 20 november presenterade FI beslut om ändrad tillämpning av bankernas kapitalkrav. Vissa ändringar i bankernas kapitalkrav slår igenom först när FI genomfört en ny översyn och utvärdering (ÖUP). I en promemoria beskriver FI införandet av ändringar i pelare 2 under den övergångsperiod som varar fram till nästa översyn och utvärdering.
Finansinspektionen har gjort ytterligare anpassningar till ett antal valideringsregler.
En ökad smittspridning av coronaviruset kommer dämpa återhämtningen i europeiska ekonomier, och kan i förlängningen påverka den finansiella stabiliteten, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som publiceras i dag.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2020.
I denna promemoria redogör FI för ett stresstest av svenska banker som vi genomfört under hösten 2020. Resultaten tyder på att storbankerna har betydande motståndskraft mot en ytterligare fördjupning av den rådande ekonomiska krisen.
Finansinspektionen (FI) beslutade den 24 november att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 1,7 procent.
Pandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång, även om en viss återhämtning har inletts. Omfattande stödåtgärder har mildrat de ekonomiska konsekvenserna, och minskat oron på de finansiella marknaderna. Under hösten har smittspridningen ökat och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa den ekonomiska återhämtningen, även om det är osäkert hur mycket.
FI har beslutat om en ändrad tillämpning av kapitalkraven för svenska banker för att anpassa dessa krav till EU:s så kallade bankpaket.
Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, talade idag på Stockholms handelskammares seminarium.
Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.
Den europeiska bankmyndigheten, EBA, har nyligen publicerat en påminnelse riktad mot finansiella institutioner om att vidta förberedelser inför att övergångsperioden för brexit löper ut den 31 december i år.
Finansinspektionen (FI) avstyrker regeringens förslag att införa en riskskatt kopplad till skulderna i vissa banker.
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag.
Coronakrisen är en påminnelse om att det oväntade ibland inträffar och att förutsättningarna kan ändras snabbt. Ingen såg den här krisen komma. Från ett läge där utsikterna för ekonomin var ganska ljusa innebar coronaviruset och åtgärderna mot smittspridningen en kraftig ekonomisk inbromsning både i Sverige och globalt, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på konferensen Di Bank.
Fastighetsföretagen är känsliga för förändringar i räntekostnader och intäkter. Vid en störning kan sårbara fastighetsföretag leda till kreditförluster för bankerna.
När krisen kom med full kraft i våras krävdes snabba och extraordinära åtgärder. FI sänkte bland annat det kontracykliska buffertkravet för bankerna och uppmanade dem samtidigt att avvakta med utdelningar tills läget hade klarnat. Under hösten har FI upprepat budskapet till bankerna att inte göra några utdelningar under 2020.
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 18 punkter under det tredje kvartalet 2020. Vid utgången av det tredje kvartalet 202 låg marginalen på 1,44 procent, jämfört med 1,26 procent vid slutet av det andra kvartalet.
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har publicerat uppdaterade frågor och svar om EU:s förordning om referensvärden (BMR).
Finansinspektionen har gjort ytterligare anpassningar till ett antal valideringsregler.
Konsumenternas.se har fått en ny, mobilanpassad och mer lättanvänd webbplats. Bakom webbplatsen står Konsumenternas Bank- och finansbyrå och Konsumenternas Försäkringsbyrå, som drivs av Finansinspektionen, Konsumentverket och branschorganisationer inom de två områdena.
Från och med rapporteringsdag den 31 december 2020 ska LEI-kod användas som identifierare i XBRL-filen.
Finansinspektionen tillstyrker förslaget och lämnar svar på de särskilda remissfrågorna i bilaga 1.
Finansinspektionen har gjort ytterligare anpassningar till ett antal valideringsregler.
Henrik Braconier, FI:s chefsekonom, talade om risker kopplade till de låga räntorna på SNS/SHOF:s finanspanel. Talet hölls på engelska.
Riksgälden har kompletterat ett tidigare förslag till ändringar i de föreskrifter som styr vilka avgifter som banker (och vissa andra institut) måste betala till staten för insättningsgarantin. FI tillstyrker att beräkningsmetoder och grundläggande definitioner av riskindikatorerna i avgiftsmodellen ska framgå av föreskriften.
Icke-finansiella företags tillgång till krediter är centralt för den finansiella stabiliteten, särskilt under finansiella krisperioder. Under senare år har marknaden för företagsobligationer vuxit stadigt och spelar numera en viktig roll för företagens finansiering. Den här analysen visar att det inte har varit lättare att emittera företagsobligationer i svenska kronor under finansiella krisperioder än att ta banklån. Mönstret avviker från tidigare studier som gjorts om USA och euroområdet.
AK Nordic AB får en anmärkning och ska betala en sanktionsavgift på 20 miljoner kronor.
Finansinspektionen (FI) ger kreditmarknadsbolaget AK Nordic AB en anmärkning. Bolaget ska också betala en sanktionsavgift på 20 miljoner kronor.
Nu har det blivit lättare att hitta frågor och svar om den rapportering som företag gör till Finansinspektionen. Vi har också förbättrat strukturen för hur dessa frågor och svar presenteras för att göra informationen mer överskådlig.
Från och med referensdag 31 december 2020 försvinner möjligheten att ange ”Inget att rapportera” för vissa rapporter.
FI har svarat på en remiss från Finansdepartementet om ett förslag från EU-kommissionens på ett digitaliseringspaket för finansmarknaden, ”Digital Finance Package”. Remissvaret lägger fokus på ett förslag om hantering av cyberrisker.
Den rapportering som kreditinstitut och vissa värdepappersbolag lämnar till Finansinspektionen kommer från och med den 31 december 2020 att skickas vidare till Europeiska bankmyndigheten (EBA). Vilka mallar som är obligatoriska och vilka som inte är det styrs av olika regelverk.
I juni 2020 presenterade FI ett förslag på en ny metod för att bedöma kapitalpåslag inom pelare 2 för marknadsrisker utanför handelslagret. De företag som vill använda egna modeller i sina beräkningar av ränterisk, basisrisk och kreditspreadrisk i enlighet med förslaget behöver lämna in dokumentation om dem till FI. Sista datum är den 16 oktober 2020.
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör och ordförande för Ioscos (den internationella organisationen för värdepapperstillsyn) arbetsgrupp för hållbar finans talade vid konferensen Driving Global Standards on Sustainable Finance. Talet hölls på engelska och kommer att översättas till svenska i efterhand.
Efter att bestämmelserna för högkostnadskrediter ändrades 2018 – då bland annat ett räntetak och ett kostnadstak infördes − har sådana krediter minskat kraftigt i omfattning. Det är troligt att reformen inneburit att utbudet av högkostnadskrediter minskat. Det syns också i att flera bolag slutat ge sådana lån.
Konsumtionslånen växer kraftigt och spelar allt större roll för hushållens ekonomi. De utgör en femtedel av hushållens totala lån men står för över hälften av hushållens lånebetalningar i räntor och amorteringar. Stora lån växer men de minsta lånen växer snabbare. Flera låntagare får betalningsproblem kort efter att lånen beviljats och problemen är större bland unga än äldre, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.
Stora lån växer men de minsta lånen växer snabbare. Flera låntagare får betalningsproblem kort efter att lånen beviljats och problemen är större bland unga än äldre. Det är några av slutsatserna i Finansinspektionens konsumtionslånekartläggning 2020. Det pekar på att långivarnas kreditprövningar inte fungerar som de ska och därför ser FI nu över riktlinjerna.
I en promemoria presenterar FI resultatet av tillsynskategoriseringen för 2021 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
Europeiska Bankmyndigheten (EBA) har den 21 september meddelat att EBA:s riktlinjer om moratorium fasas ut från den 30 september.
FI föreslår ändringar i föreskrifter och ändrad tillämpning av kapitalkrav för svenska banker för att anpassa dem till EU:s så kallade bankpaket.
Karin Lundberg höll i dag en presentation på Sparbankernas Riksförbunds VD- och ordförandekonferens där hon redogjorde för det rådande läget med coronapandemins effekter på ekonomin samt hur detta påverkat FI:s tillsyn med mera.
Betaltjänstleverantörer ska använda ett nytt rapporteringsformat för att rapportera statistiska uppgifter om svikliga förfaranden vid nästa rapporteringstillfälle – den rapport som FI ska ha senast den 21 februari 2021.
Swedbank skriver i ett pressmeddelande att FI undersöker eventuella överträdelser av marknadsmissbruksförordningen. Mot bakgrund av att bolaget valt att offentliggöra uppgifter om undersökningen, bekräftar FI att uppgifterna stämmer. FI har inlett en undersökning.
Den 31 december 2020 kommer Europeiska bankmyndigheten (EBA) att sjösätta sin hittills största it-satsning: Euclid-plattformen − för insamling av uppgifter och finansiell rapportering för samtliga kreditinstitut och vissa värdepappersbolag verksamma inom EU.
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen, Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
Den internationella organisationen Financial Action Task Force (FATF) har publicerat en ny rapport som presenterar exempel på varningssignaler om penningtvätt eller finansiering av terrorism i handel med virtuella valutor.
Riksgälden har föreslagit ändringar i de föreskrifter som styr de avgifter som banker (och vissa andra institut) måste betala till staten för insättningsgarantin. FI anser att några av ändringarna går i rätt riktning, inte minst genom att ge ökad vikt åt de förväntade kostnaderna för insättningsgarantin. FI finner dock att underlaget i promemorian är otillräckligt för att bedöma om förslaget som helhet är ändamålsenligt och väl avvägt.
Finansinspektionen har gjort ytterligare anpassningar till ett antal valideringsregler.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat en uppdaterad lista med valideringsregler.
Finansinspektionen (FI) beslutade den 9 september att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 1,3 procent.
FI tillstyrker förslaget att höja det högsta ersättningsbeloppet i insättningsgarantin till 1 050 000 kronor.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att fortsätta följa de riktlinjer som gäller sedan tidigare även för årets översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP). FI kommer därmed inte att tillämpa den pragmatiska ÖUP för 2020 som möjliggjorts genom EBA:s nya riktlinje (EBA/GL/2020/10) med hänsyn till coronakrisen.
Trots positiva signaler råder det fortfarande stor osäkerhet om utvecklingen av coronapandemin framöver, både i Sverige och i omvärlden. För att säkra bankernas motståndskraft i ett fortsatt osäkert läge bör bankerna därför avstå från att dela ut medel till aktieägare under 2020. Det var budskapet när Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen talade på Fastighetsdagen i dag.
Coronakrisen är en viktig påminnelse om våra begränsade möjligheter att beräkna risker i förväg. Och krisen är inte över. Värna er motståndskraft, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på Fastighetsdagen 2020.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI följer EBA:s riktlinjer som förklarar tillämpningen av vissa justeringar i rapportering och offentliggörande i kapitaltäckningsförordningen (CRR) som en följd av covid-19.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 3 punkter under det andra kvartalet 2020. Vid utgången av det andra kvartalet 2020 uppgick marginalen till 1,26 procent, jämfört med 1,29 procent det första kvartalet.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI avser att följa EBA:s riktlinjer om kreditgivning och övervakning.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2020.
FI:s generaldirektör Erik Thedéen medverkade på seminariet "Consumer Behavior in Financial Markets", som arrangerades av Swedish House of Finance vid Handelshögskolan i Stockholm i dag. Här finns hans anförande på engelska (en svensk översättning kommer att publiceras senare).
FI har skickat ut ett brev till svenska kreditinstitut och värdepappersbolag om den årliga insamlingen av uppgifter om ersättningspraxis och högavlönade som samtliga tillsynsmyndigheter i EU ska göra.
Finansinspektionen har gjort ytterligare anpassningar till ett antal valideringsregler.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, vill få in synpunkter på och erfarenheter av att använda it- lösningar som stöd till regelefterlevnad (i enkäten kallat Regulatory Technology, RegTech). Enkätsvaren ska användas för en pågående analys av området.
Finansinspektionen har gjort ytterligare anpassningar till ett antal valideringsregler.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat en rättelse av det andra steget i XBRL-taxonomin: version 2.10.
FI tillstyrker Post- och telestyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om vilka uppgifter företag enligt 9 kap. 3 § första stycket lagen (2010:751) om betaltjänster ska lämna och till vilken myndighet uppgifterna ska lämnas.
Företag kan nu skicka in ansökningar till Finansinspektionen om tillstånd som förutsätter att Storbritannien är ett tredjeland. Bakgrunden till detta är att Storbritannien inte har ansökt om förlängning av övergångsperioden för utträdet ur EU före den 1 juli 2020.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat det andra steget i XBRL-taxonomin: version 2.10.
Finansinspektionen har inget att invända mot förslaget.
En ny broschyr om penningtvätt och finansiering av terrorism ska öka kunskapen hos valutaväxlare om risker och skyldigheter förknippade med deras verksamhet.
Inom ramen för januarisamarbetet har regeringen föreslagit att slopa det ränteuttag som idag finns på uppskovsbeloppet för kapitalvinstbeskattning vid bostadsförsäljning. FI tillstyrker förslaget.
EU har tillfälligt anpassat bankreglerna för att maximera bankernas kapacitet att låna ut pengar och hjälpa hushåll och företag att återhämta sig från coronakrisen.
Den pågående coronapandemin har fått stora konsekvenser för individer men även för den ekonomiska situationen och därmed den finansiella sektorn. För att den finansiella sektorn ska kunna bistå ekonomin under krisen och återhämtningen är det viktigt att de finansiella företagen upprätthåller eget kapital.
Den svenska räntemarknaden – som består av obligationsmarknaden, penningmarknaden och räntederivat – är viktig för att staten, kommuner, banker och företag ska kunna finansiera sina verksamheter och hantera risker. Det är därför centralt att förstå hur dessa viktiga marknader fungerar och mer specifikt hur likvida de är. Denna FI-analys presenterar en ny metod för att mäta marknadslikviditet, med fokus på statsobligationer och säkerställda obligationer.
FI har genomfört en undersökning av ett antal kreditinstituts exponering, riskmätning och hantering av motpartsrisker och kreditvärdighetsjusteringsrisker (CVA-risker) kopplade till positioner i finansiella derivat.
FI presenterar i dag en extra utgåva av Bankbarometern för att kunna ge en bild av bankmarknadens utveckling under coronakrisens första skede. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges vanligtvis ut en gång i halvåret men denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första kvartalet 2020.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI avser att följa EBA:s riktlinjer om lagstadgade och icke lagstadgade moratorier för lånebetalningar som tillämpas mot bakgrund av covid-19- krisen samt riktlinjer för rapportering och offentliggörande av exponeringar som berörs av ekonomiska åtgärder mot covid-19.
SEB får en anmärkning och ska betala en sanktionsavgift på 1 miljard kronor för brister i arbetet att motverka penningtvättsrisker.
SEB har inte identifierat risken för penningtvätt i den baltiska verksamheten tillräckligt bra och har haft brister i sin styrning och kontroll av de baltiska dotterbankernas åtgärder mot penningtvätt. SEB får därför en anmärkning och en sanktionsavgift på en miljard kronor.
Finansinspektionen (FI) håller pressträff torsdagen den 25 juni efter styrelsens beslut om undersökningen av SEB:s styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i bankens dotterbolag i de baltiska länderna.
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när Finansinspektionen (FI) publicerar 2020 års lista med beräkningar av företags och företagsgruppers systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer.
JAK Medlemsbank (JAK) har haft brister i sitt arbete att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Banken får därför en anmärkning och ska betala en sanktionsavgift på 1,6 miljoner kronor.
JAK Medlemsbank får en anmärkning och ska betala en sanktionsavgift på 1,6 miljoner kronor.
Finansinspektionen (FI) presenterar här ett förslag på en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker utanför handelslagret.
Finansinspektionen har gjort ytterligare anpassningar till ett antal valideringsregler. Detta för att möjliggöra rapportering från och med referensdagen den 30 juni 2020.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat en uppdaterad lista med valideringsregler.
Den 18 augusti 2020 inför FI en ny inloggningslösning för den periodiska rapportering som rapporteras via en applikation på datorn och där man hittills loggat in med kort och kortläsare. Den nya lösningen innebär inloggning med bank-id. Rapporteringskorten ska användas fram till dess att den nya lösningen är på plats.
Många banker arbetar aktivt med kontinuitetshantering och har genomfört viktiga åtgärder för att reducera risken för allvarliga avbrott. Samtidigt anser FI att bankerna behöver stärka sin kontinuitetshantering ytterligare. FI förväntar sig att bankerna fortsatt fokuserar på att stärka motståndskraften i sina kritiska funktioner. Denna tillsynsrapport beskriver områden där FI vill se förbättringar.
Europeiska bankmyndigheten (EBA) kommer att samla in data till sitt pågående arbete med att ta fram tekniska standarder (RTS) till det nya kapitaltäckningsregelverket för värdepappersbolag. Ett deltagande i denna frivilliga datainsamling ger värdepappersbolagen en möjlighet att ta del av den kommande periodiska kapitaltäckningsrapporteringen.
Som utlovats i tidigare kommunikation från FI kommer här datum för rapportering av exponeringar som berörs av ekonomiska åtgärder mot covid-19.
Finansinspektionen har gjort ytterligare anpassningar till ett antal valideringsregler. Detta för att möjliggöra rapportering från och med referensdagen den 30 juni 2020.
Coronapandemin har medfört en exceptionellt stor påfrestning för realekonomin. Regeringar, centralbanker och myndigheter har vidtagit kraftfulla åtgärder för att mildra krisen. Det har bidragit till att dämpa oron på finansiella marknader. Men vi befinner oss fortfarande mitt i krisen, och osäkerheten framöver är stor.
Regeringar, centralbanker och myndigheter världen över har vidtagit kraftfulla åtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Det har även bidragit till att dämpa oron på finansiella marknader. Genom att utnyttja tillgängliga buffertar och fortsätta låna ut till företag och hushåll kan den finansiella sektorn dämpa krisens följder. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den ekonomiska krisen inte är över och att osäkerheten därför är stor, skriver Finansinspektionen (FI) i den första stabilitetsrapporten för året.
Finansinspektionen (FI) beslutade den 3 juni att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,48 procent.
Europeiska bankmyndigheten (EBA) har den 2 juni publicerat riktlinjer om rapportering och offentliggörande när det gäller exponeringar som berörs av ekonomiska åtgärder mot effekterna av coronapandemin. Finansinspektionen kommer att tillämpa dessa riktlinjer, men utnyttja den flexibilitet som ges enligt punkt 20 i dem.
Torsdagen den 4 juni presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Finansinspektionen tillstyrker promemorians förslag och anser att det blir en förenkling av den associationsrättsliga regleringen om sparbankslagen upphävs.
Det globala hållbarhetsnätverket NGFS (Network for Greening the Financial System) publicerar i dag en rapport om hur banker världen över tar hänsyn till klimatrelaterade risker i sin utlåning. Rapporten visar att detta sker i allt större utsträckning, men det är samtidigt svårt att se vilka krediter som utgör en lägre risk. Detta har flera orsaker, bland annat att det saknas internationell klassificering och en gemensam uppfattning om vilka tillgångar som är "gröna" och "bruna".