Finansinspektionen genomför en fördjupad analys om ersättningar, provisioner och intressekonflikter för försäkringsförmedlare som distribuerar sparförsäkringar.
Finansinspektionen ska genomföra en fördjupad analys om hur ersättningar från produktbolag, försäkringsföretag och den egna koncernen fördelas i förhållande till den rådgivning som lämnas till kund, samt hur fördelningen ser ut mellan olika produktbolag. Dessutom inhämtar FI uppgifter om ersättningar till anställda försäkringsförmedlare för att ge en bättre bild av drivkrafterna bakom distributionen.
De tre europeiska tillsynsmyndigheterna Esma, Eiopa och EBA har gemensamt publicerat uppdaterade frågor och svar om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2014/1286 (Priip-förordningen).
Det finns en rad nationella och internationella rapporter och publikationer som handlar om finansiering av terrorism.
Den svenska sparmarknaden ska präglas av ett högt konsumentskydd. I dag finns risk att konsumenter erbjuds olämpliga sparprodukter som är för dyra, eller som av andra skäl inte passar konsumentens behov. Därför vill FI se en utredning av den svenska sparmarknaden.
Det senaste året har vi sett en ökad användning av artificiell intelligens (AI) i samhället. I det är finanssektorn inget undantag. Med AI följer särskilda risker som aktörer i finanssektorn behöver hantera, men det kommer också med stor nytta, exempelvis när AI används för att motverka att kriminella aktörer utnyttjar det finansiella systemet. Det var ett av budskapen från FI:s Malin Alpen, områdeschef för Betalningar, på konferensen Banktech tidigare i dag.
Digitaliseringen innebär både möjligheter och risker på finansmarknaden. Bredare reglering för hur kundinformation kan delas med tredjepartsleverantörer kan göra det enklare för konsumenter att jämföra finansiella produkter så som tjänstepension och bolån. Det konstaterar Finansinspektionen i en ny kartläggning.
Avtal som tecknas mellan företag som ger konsumtionslån och företag som förmedlar dem har visat sig innehålla villkor som förhindrar långivarna att kontakta kunden. Det gör att långivare i dessa fall hindras från att hämta in ytterligare information som är nödvändig för en ordentlig kreditprövning. Det är ett av flera problem på marknaden för låneförmedling som Finansinspektionen (FI) har upptäckt och som presenteras i en analys i årets konsumentskyddsrapport.
FI:s högst prioriterade risker inom konsumentskyddsarbetet för 2023 är osund kreditgivning, olämpliga investeringsprodukter och investeringsbedrägerier.
Finansinspektionen tillstyrker utredningens förslag att samla in uppgifter om hushållens tillgångar och skulder. Dessa uppgifter kommer att förbättra FI:s möjligheter att fullgöra våra uppdrag inom såväl makro- och mikrotillsyn som konsumentskydd.
FI:s styrelse har godkänt årsredovisningen för 2022.
Hur hanterar finanssektorn inflationen, de höga räntorna och den försvagade ekonomin? Hur tar bankerna hand om sina kunder som drabbas i dessa tuffa tider? Och hur rustar sig banker och företag för att alltjämt kunna erbjuda sina tjänster? Det är tre frågor som Finansinspektionen (FI) kommer att prioritera 2023.
FI tillstyrker EU-kommissionens förslag, men efterfrågar vissa förtydliganden.
Nya regler för Priip-faktablad, som ursprungligen var tänkta att börja gälla i juli i år, senareläggs och kommer att börja gälla den 1 januari 2023. Övergångsregler gäller fram till 31 december 2022.
Finansinspektionen tillstyrker utredningens förslag.
Banker och andra finansiella företag är i hög grad sårbara för it-angrepp, och måste skydda sig bättre. Samtidigt måste staten vara med och stärka den digitala motståndskraften. I en rapport till regeringen föreslår vi nu en rad konkreta åtgärder, till exempel att bank-id ska sättas under statlig tillsyn.
Den finansiella sektorn måste snabbt bli bättre på att förebygga och hantera cyberhot. Kunder och samhället i stort måste kunna lita på att de finansiella företagens samhällsviktiga tjänster fungerar, även i tider av större osäkerhet och hot. På uppdrag av regeringen har Finansinspektionen (FI) därför föreslagit ett antal åtgärder för att öka motståndskraften mot cyberattacker i den finansiella sektorn.
Osund kreditgivning och provisioner vid försäljning av finansiella instrument. Det är de högst prioriterade riskerna för Finansinspektionens (FI) konsumentskyddsuppdrag 2022.
Gör banker rätt när de nekar vissa konsumenter att öppna konton? Och vilken roll spelar låneförmedlare för att många konsumenter tar stora blancolån? Det är två frågor som Finansinspektionen (FI) kommer att titta närmare på under 2022 och som vi presenterar i årets konsumentskyddsrapport.
FI:s styrelse har godkänt årsredovisningen för 2021.
Provisionsintäkterna vid investeringsrådgivning har minskat och bolagen betalar inte längre ut så kallade up front-provisioner till distributörer. Färre bolag säljer också strukturerade produkter, samtidigt som fler konsumenter köper indexfonder. Däremot finns många intressekonflikter kvar, särskilt kring fondprovisioner. Det är några av Finansinspektionens slutsatser efter att ha utvärderat effekterna av de nya reglerna om provisioner på försäkrings- och värdepappersmarknaden.
Sedan 2018 gäller nya och utökade krav på värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare som tar emot provisioner eller tillhandahåller oberoende rådgivning eller rådgivning grundad på opartisk och personlig analys. För att studera effekter av de nya reglerna har Finansinspektionen kartlagt hur värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare hanterar provisioner som de tar emot i samband med rådgivning.
”I grund och botten handlar detta om energieffektivisering. Energi är en bristvara och därför lägger samhället stora resurser på att effektivisera energianvändningen inom alla sektorer. Samma diskussion måste vi kunna ha om kryptotillgångar.”
Finansinspektionen (FI) anser att likviditetsrisker i fonder måste hanteras bättre för att den finansiella stabiliteten inte ska hotas.
”Teknologin som ligger bakom kryptotillgångar har potential att skapa mervärde för samhället, men kryptotillgångar som Bitcoin medför också stora risker.” Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen när han i dag talade om utvecklingen av kryptotillgångar utifrån FI:s uppdrag som tillsynsmyndighet på ett seminarium anordnat av Sveriges finansanalytikers förening.
Finansinspektionens innovationscenter arrangerade i onsdags ett rundabordssamtal om kryptotillgångar med inbjudna aktörer på marknaden. På agendan stod EU-kommissionens förslag på ny reglering av kryptotillgångar, de konsumentrisker som FI kommunicerat under våren samt ett fortsatt stort fokus på att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.
Finansinspektionen har tidigare varnat konsumenter för riskerna med handel av kryptotillgångar. Vi anser även att köp av finansiella instrument med kryptotillgångar som underliggande tillgång är olämplig för de flesta, om inte alla, konsumenter. Nu upprepar även de europeiska tillsynsmyndigheterna sina varningar kring kryptotillgångar.
Finansinspektionen har i uppdrag att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Hållbarhetsrapporten ger en beskrivning av aktuella frågor inom hållbarhetsområdet som berör den finansiella sektorn och ger exempel på vad FI arbetar med inom området.
Betalning med faktura eller andra krediterbjudanden är en integrerad del av att handla på nätet. Unga utmärker sig med små marginaler och många påminnelser och inkassokrav. De riskerar tidigt i livet hamna i en besvärlig ekonomisk situation som följer dem en stor del av livet. Osund kreditgivning är en prioriterad konsumentrisk i årets rapport.
Unga låntagare och de med låg inkomst löper högre risk att få betalningsproblem när de tar konsumtionslån. Även om de bara lånar små belopp. Samtidigt minskar risken att konsumenter hamnar i skuldfällan om långivarna gör ordentliga kreditprövningar. Det visar en ny analys från Finansinspektionen (FI) som presenteras i samband med årets Konsumentskyddsrapport.
Gör bankerna ordentliga kreditprövningar när kunder tar konsumtionslån? Jobbar mindre banker och betaltjänstföretag tillräckligt bra för att motverka penningtvätt? Och vilka risker innebär coronapandemin för framtiden? Det är tre områden som Finansinspektionen (FI) kommer att granska särskilt under 2021.
Konsumentskydd, penningtvätt och framtida risker till följd av coronapandemin är tre områden som FI kommer att granska särskilt under 2021.
FI har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa tänkbara konsekvenser av att det införs en ovillkorlig rätt till återköp av och överföring av värdet i individuella fond- och depåförsäkringar tecknade före den 1 januari 2006 (återköp) respektive den 1 juli 2007 (överföring). FI redovisar nu resultatet av vår kartläggning.
Konsumenternas.se har fått en ny, mobilanpassad och mer lättanvänd webbplats. Bakom webbplatsen står Konsumenternas Bank- och finansbyrå och Konsumenternas Försäkringsbyrå, som drivs av Finansinspektionen, Konsumentverket och branschorganisationer inom de två områdena.
FI:s generaldirektör Erik Thedéen medverkade på seminariet "Consumer Behavior in Financial Markets", som arrangerades av Swedish House of Finance vid Handelshögskolan i Stockholm i dag. Här finns hans anförande på engelska (en svensk översättning kommer att publiceras senare).
Hur kan konsumenter och investerare förstå hur ett företag hanterar klimatförändringar eller hur ett företags verksamhet bidrar till en hållbar utveckling? Och hur ska vi se till att den informationen går att jämföra mellan företagen? Det är frågor som en internationell arbetsgrupp inom den globala tillsynsorganisationen för värdepapper Iosco ska arbeta med. Och som Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen ska leda.
På webbplatsen konsumenternas.se finns nu vanliga frågor och svar som Konsumenternas Bank- och finansbyrå och Konsumenternas Försäkringsbyrå fått till följd av spridningen av det nya coronaviruset.
Sveriges digitala utveckling har gått snabbt, skapat många möjligheter för nya bolag att konkurrera och nya konsumentvänliga produkter och tjänster. Men med en snabb förändring av marknaden uppstår även risker för bolag och konsumenter. FI kommer att titta noga på huruvida bolag uppfyller sin omsorgsplikt gentemot kunder och vid försäljningen av produkter som vi anser är speciellt riskfyllda – såsom produkter kopplade till kryptotillgångar. Det sa Malin Omberg, verksamhetsområdeschef för Marknader på Swedish FinTech Associations årsmöte.
Dagens fondtorg inom premiepensionssystemet bör göras om i grunden och enbart bestå av 10–15 fonder för att erbjuda bättre skydd till pensionsspararna. Det skriver FI i sitt remissvar om utredningen Ett bättre premiepensionssystem. FI välkomnar utredningens förslag i stort som viktiga steg i rätt riktning men utbudet av fonder behöver minska markant för att uppfylla de högt ställda krav på konsumentskydd som bör ställas i premiepensionssystemet.
Kreditgivare måste kunna se låntagares alla skulder innan de beviljar nya lån.
Hushållens skulder har vuxit långsammare de senaste tre åren. De två amorteringskrav som FI har infört har bidragit till dämpningen. Men de låga räntorna medför risker. Skulderna hos kommersiella fastighetsföretag har vuxit snabbt, och bankernas utlåning till sektorn är stor. FI har i dag beslutat om att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Dessutom konstaterade Erik Thedéen att cyberhot är en utmaning för hela samhället där det krävs samarbete på ett brett plan.
Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp.
De låga räntorna väntas förbli låga under en längre tid framöver. Det kan leda till ett ökat risktagande bland olika aktörer, och växande utmaningar för svenska försäkringsföretag.
Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) har publicerat ett gemensamt förslag på ändringar i faktabladet för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter (Priip-produkter).
Den globala och den svenska ekonomin tycks gå in i en mer dämpad fas. De låga räntorna – som har medfört ett högt risktagande och ökande tillgångspriser – väntas förbli låga under en längre tid framöver. Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är överlag tillfredsställande. Men även om bankernas motståndskraft är tillfredsställande på ett övergripande plan bedömer FI att de behöver mer kapital för att täcka riskerna med sin utlåning till kommersiella fastighetsföretag.
Rådgivningsmarknaden domineras fortfarande av bolag som ger råd om egna produkter eller tar emot provisioner i sin rådgivning. Nya regelverk och ändrade distributionssätt – främst i form av ett större inslag av digitaliserade tjänster – gör dock att antalet oberoende rådgivare kan komma att öka framöver.
Låga räntor och svårigheter att få avkastning på sparande gör att en del konsumenter tar större risker med sitt sparande än vad som är lämpligt. Samtidigt är det fortfarande risk för att konsumenter får placeringsråd som snarare styrs av vad som ger provisioner till rådgivaren än vad som är lämpligt för konsumenten.
Låga räntor har bidragit till ett högt risktagande, stigande tillgångspriser och ökande skulder. Högre räntor framöver kan minska risktagandet och därmed dämpa riskuppbyggnaden. Men oväntat stora ränterörelser och en osäker omvärld kan också testa den finansiella sektorns motståndskraft, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras på en pressträff i dag.
Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.
FI publicerar i dag tre rapporter på temat hållbarhet. Rapporterna visar att arbetet med hållbarhet går framåt på olika fronter och att branschens egna initiativ – där sådana förekommer – fungerar. Men det finns en hel del arbete kvar att göra. Samtidigt publicerar FI en återrapportering till regeringen om hur FI arbetat med hållbarhetsfrågor under 2018.
Finansinspektionen tillstyrker i huvudsak promemorians förslag.
Finansinspektionen är på plats under årets almedalsvecka i Visby. Vi arrangerar inga egna seminarier, men deltar i flera evenemang som andra arrangerar.
Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder både globalt, hos svenska hushåll och på den kommersiella fastighetsmarknaden. Den höga skuldsättningen gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar och FI kommer om det behövs vidta ytterligare åtgärder för att stärka motståndskraften.
Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder. Det gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar, skriver Finansinspektionen (FI) i årets första stabilitetsrapport som presenteras i dag.
Användning av storskalig dataanalys (big data) inom finanssektorn kan innebära risker för konsumenter – men fördelarna med utvecklingen överväger. Den slutsatsen dras i en färsk rapport från den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna för finanssektorn.
"2018 tar vi flera viktiga steg för att stärka konsumentskyddet på finansmarknaden när omfattande regelpaket – som täcker en stor del av de finansiella produkter och tjänster som når konsumenter – träder i kraft”, berättade Malin Omberg, verksamhetsområdeschef för Konsumentskydd, vid Terminsstart Pension i dag.
Virtuella valutor är av flera skäl inte någon lämplig investering för konsumenter – varken på kort eller lång sikt. Nu varnar FI och de europeiska tillsynsmyndigheterna för sådana investeringar.
Den 1 januari 2018 börjar EU:s nya förordning om faktablad för paketerade försäkrings- och investeringsprodukter för icke-professionella investerare, ”Priip-produkter”, att gälla. FI bjöd därför in till ett forum för att informera om de nya reglerna och ge möjlighet till berörda att ställa frågor.
Den svenska ekonomin går fortsatt starkt och räntorna är extremt låga, vilket bidragit till höga tillgångspriser och låga riskpremier. I takt med att räntorna globalt stiger framöver finns en risk för att riskpremierna ökar och att tillgångspriserna faller, vilket kan leda till stress för det finansiella systemet.
FI välkomnar lagförslaget om fonders information om hållbarhet. FI vill ha en branschstandard så att fondernas information om hållbarhet utformas och presenteras så att den enkelt kan förstås och jämföras. Det är viktigt att fondsparare kan välja rätt fond utifrån sina preferenser om fondens hållbarhetsarbete.
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Eiopa, har publicerat ett förslag till tekniska standarder för genomförande av regler om produktfaktablad för försäkringsprodukter.
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Eiopa, har publicerat ett samrådsdokument med förslag till riktlinjer om komplexa försäkringsbaserade investeringsprodukter.
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Eiopa, har publicerat slutliga tekniska råd som gäller innehållet i framtida delegerade akter, förordningar eller direktiv, som ska komplettera direktivet om försäkringsdistribution, IDD (2016/97/EU).
Det är sannolikt att automatiserade tjänster kommer att spela en allt större roll på finansmarknaden. FI ser en webbaserad marknad med förenklad rådgivning som ett steg i rätt riktning mot en oberoende rådgivningsmarknad som når en bred kundkrets.
Den gemensamma kommittén (Joint Committee) för de europeiska tillsynsmyndigheterna (Eba, Esma och Eiopa) har publicerat ett diskussionsunderlag om datanvändning (big data) inom finansbranschen.
Utveckling och innovation på finansmarknaden är i grunden positiv. Det ger företagen större möjligheter att utveckla mer kundanpassade produkter och tjänster. Därmed får konsumenter enklare att utföra olika tjänster på finansmarknaden. Samtidigt medför den snabba utvecklingen både utmaningar och risker för konsumenterna.
Finansinspektionen har bjudit in ett antal fintech-bolag till ett rundabordssamtal som äger rum i dag. Vid mötet kommer fintech att diskuteras ur ett konsumentskyddsperspektiv.
Det nya försäkringsdistributionsdirektivet (IDD, 2016/97/EU) träder i kraft den 23 februari 2018. Det övergripande syftet med IDD är att stärka konsumentskyddet och harmonisera de nationella reglerna kring försäkringsdistribution.
FI förelägger Victory Life & Pensions Assurance Company Limited, registrerat i Brittiska Jungfruöarna att omedelbart upphöra med att bedriva försäkringsverksamhet i Sverige.
För konsumenter innebär ökad rörlighet och alltmer av komplexa finansiella produkter ökade möjligheter, men också ökade risker. Det skapar risker som FI behöver uppmärksamma och åtgärda.
Fortsatt arbete med att ta fram högre krav på kapital och likviditet för svenska banker, fortsatt fokus på livbolagens anpassning till det nya ränte- och marknadsläget och krafttag mot oseriös finansiell rådgivning. Detta är några av de ämnen som tas upp i årets rapport till regeringen.
Större fokus på intern styrning och kontroll, regler som möjliggör att banker kan gå omkull på ett kontrollerat sätt och krafttag mot problem med finansiell rådgivning. Det är viktiga lärdomar i årets Tillsynsrapport.
I tillsynsrapporten redovisas några av FI:s viktigaste erfarenheter av tillsyns- och regelarbetet det senaste året. Förhoppningen är att detta ska leda till en ökad förståelse för FI:s verksamhet och prioriteringar.
It-avbrotten minskar hos en del företag men ökar hos andra. Antalet ligger därför på en konstant hög nivå. FI ser allvarligt på att det är samma företag som återkommande har ett stort antal it-avbrott.
Finansinspektionen (FI) har undersökt hur väl företagen följer FI:s föreskrifter och allmänna råd om klagomålshantering. Undersökningen har omfattat 196 företag inom områdena bank, fond, värdepapper och försäkring.
Finansinspektionen har i sin nuvarande allmänna tillsynsuppgift att tillämpa skälighetsprincipen. Detta innefattar även tillsyn över ett försäkringsbolags omkostnader och effektivitet.