En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaResultat
2024
Bankernas marginaler på bolån fortsätter att öka
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade ytterligare under det tredje kvartalet 2024. FI uppmanar konsumenter att jämföra erbjudanden från olika banker för att få bättre villkor på sina lån.
Två expertrapporter om makrotillsynsåtgärder
Amorteringskrav, skuldkvoter och tak för belåningsgrad är verktyg för makrotillsyn i Sverige och många andra länder. Men vilka är de potentiella effekterna av dessa låntagarbaserade åtgärder? För att hitta svar på frågan har Finansinspektionen beställt två expertrapporter i ämnet.
Nu blir det lättare att byta bank
Nu måste bankerna ge sina bolånekunder amorteringsunderlag i digitalt format utan dröjsmål. Det gör det smidigare att byta bank.
FI tar in underlag till nästa års bolånerapport
Nu startar FI insamlingen av data för 2025 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
Bankernas marginaler på bolån ökar något
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade något under det andra kvartalet 2024. Samtidigt är bankernas inlåningsräntor jämförelsevis låga. FI uppmanar konsumenter att förhandla med sin bank för att få bättre villkor på lån och sparande.
Tydligare information från bankerna ska göra att fler förhandlar om boräntan
Många konsumenter tycker att det är svårt att förstå och jämföra olika ränteerbjudanden från bankerna. FI föreslår nu att konsumenterna ska få tydligare information om bankens genomsnittsränta och information inför att ränterabatter löper ut. Detta kommer göra det enklare för konsumenter att förhandla och jämföra sina ränteerbjudanden och därmed också stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden.
Jämför och förhandla dina räntor på bolån och sparande
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade något under det första kvartalet 2024. Vid utgången av kvartalet var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,61 procentenheter vid slutet av det fjärde kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga. För kunder som förhandlar och jämför sina villkor kan det finnas pengar att spara.
Få koll på ekonomin inför sommaren
Sommarsemestern närmar sig och fler resor, restaurangbesök, inträden och hotellövernattningar ska ofta trängas in i en, för många, redan hårt pressad budget. För att kunna njuta av dina planer i sommar och slippa att ha pengaångest har FI tagit fram fem tips på vad du kan göra redan nu för att få ordning på ekonomin.
Räntan pressar högt skuldsatta hushåll
Hushållen fortsatte att pressas av både högre räntor och andra kostnader. Det visar FI:s bolånerapport som släpps i dag. I den tittar vi på nya bolånetagare hösten 2023. Vi kan se att antalet nya bolånetagare var färre än tidigare år. Bostadsköparna köpte också billigare bostäder och lånade något mindre pengar. Den totala utlåningen till hushållen har stannat av, men trots detta är hushållens skuldsättning fortsatt hög.
Pressinbjudan: FI presenterar årets bolånerapport
FI presenterar den årliga bolånerapporten på en pressträff torsdagen den 7 mars kl. 10.00. Rapporten analyserar utvecklingen på bolånemarknaden. På pressträffen medverkar Daniel Barr, generaldirektör och Karin Lindell, senior analytiker.
Viktigt med en helhetssyn vid förändring av villkoren på bostadsmarknaden
FI har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 procent till 90 procent. Samtidigt föreslår regeringen att avdragsrätten för lån utan säkerhet, så kallade blancolån, ska fasas ut. Vi bedömer att en höjning av bolånetaket skulle leda till en högre skuldsättning hos hushållen och en ökning av de risker som hög skuldsättning medför. Det gäller även om ränteavdragen för blancolån tas bort. Vi anser också att det är lämpligt att invänta den pågående utredningen av både bolånetaket och amorteringskravet och ta ställning till eventuella förändringar av åtgärderna som en helhet.
FI ställer krav på digitala amorteringsunderlag
Från och med september måste banker och andra bolåneföretag lämna amorteringsunderlag digitalt och snabbt. Det gör det enklare för kunderna att ta del av amorteringsunderlaget och kan öka rörligheten på bolånemarknaden.
Fortsatt viktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden
Under det fjärde kvartalet 2023 ökade skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen). Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,45 procentenheter vid slutet av det tredje kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Daniel Barr: Finansiell stabilitet i en osäker omvärld – hur påverkas Sverige?
Här är det anförande som Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr höll i Finansutskottets offentliga sammanträde om finansiell stabilitet den 6 februari 2024. Det talade ordet gäller.
En rättvis ränteskillnadsersättning som minskar hindren mot längre räntebindningstider
Nuvarande regler för ränteskillnadsersättning gynnar bankerna genom att ersättningen oftast blir högre än de direkta kostnader bankerna har. Det förslag till ändrade regler som regeringen skickat på remiss löser detta och ökar attraktiviteten för kunder att välja bundna bolån. Det skriver vi i vårt remissvar.
2023
FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2023 till och med den 30 december 2025.
Var aktiv för att få bättre villkor på bolån och sparande
Under tredje kvartalet 2023 var det små förändringar i skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering. Det som kallas för bruttomarginalen. Vid kvartalets utgång var den i princip oförändrad, 0,45 procentenheter, jämfört med 0,41 procentenheter vid slutet av det andra kvartalet 2023. Inlåningsräntorna är fortsatt jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Konsumenternas ställning på bankmarknaden kan stärkas
För att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden vill Finansinspektionen se att alla banker erbjuder digitala amorteringsunderlag. FI kommer också fortsatt att utreda hur konsumenterna kan få enklare och mer jämförbar information samt hur de ytterligare kan påverka sina villkor. Det skriver vi i en rapport till regeringen i dag och skickar samtidigt ett förslag om digitala amorteringsunderlag på remiss.
FI föreslår enklare och snabbare hantering av amorteringsunderlag
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad.
Konsumenternas ställning på bankmarknaden kan stärkas
För att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden vill Finansinspektionen se att alla banker erbjuder digitala amorteringsunderlag. FI kommer också fortsatt att utreda hur konsumenterna kan få enklare och mer jämförbar information samt hur de ytterligare kan påverka sina villkor. Det skriver vi i en rapport till regeringen i dag och skickar samtidigt ett förslag om digitala amorteringsunderlag på remiss.
FI ger Simplex en varning
Finansinspektionen varnar Simplex AB för att det inte drivit bostadskreditverksamhet enligt tillståndet.
FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI har underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år från och med den 31 december 2023, i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.
Fortsatt viktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det andra kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,41 procentenheter, jämfört med 0,56 procentenheter vid slutet av det första kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
FI tar in underlag till nästa års bolånerapport
Nu startar FI insamlingen av data för 2024 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
Rapport: Bankernas hantering av undantag från amorteringskraven
Finansinspektionen har haft regeringens uppdrag att kartlägga bankernas hantering av undantag från amorteringskraven. Kartläggningen visar att bankerna har i huvudsak hanterat undantagen från amorteringskraven på ett bra sätt. Bankerna har förbättrat sina processer för att hantera undantagen, som har blivit allt fler. Ökningen förklaras av att pressen på hushållens ekonomi har ökat och att informationen om möjligheten till undantag har spridits i samhället. Bankernas förbättrade processer är en anpassning till detta.
Ventilen i amorteringsreglerna fungerar
Amorteringsreglerna ger banker möjlighet att bevilja låntagare tillfällig amorteringspaus, den så kallade ventilen. Finansinspektionen har nu på regeringens uppdrag kartlagt hur bankernas hantering av amorteringsundantag fungerar i praktiken. FI konstaterar att ventilen fungerar och att bankerna gör individuella bedömningar.
Pressinbjudan: FI redovisar regeringsuppdraget om bankernas hantering av undantag från amorteringskraven
Fredag den 16 juni redovisar Finansinspektionen resultaten av regeringsuppdraget bankernas hantering av undantag från amorteringskraven och kartläggning av den så kallade ventilen.
Viktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det första kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,56 procentenheter, jämfört med 0,81 procentenheter vid slutet av sista kvartalet 2022. Samtidigt är inlåningsräntorna låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
FI välkomnar utredning om makrotillsyn
Finansinspektionen (FI) har sedan 2010 vidtagit flera åtgärder för att minska riskerna förknippade med hushållens stora lån. Det har bland annat handlat om amorteringskrav och bolånetak. Att regeringen i dag presenterar en utredning för att titta närmare på hur dessa åtgärder har fungerat är välkommet.
Ökande räntekostnader pressar bolånetagare
Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.
Den svenska bolånemarknaden 2023
Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.
Pressinbjudan: Finansinspektionen presenterar årets bolånerapport
Finansinspektionen presenterar den årliga bolånerapporten på en pressträff tisdagen den 28 mars kl. 10.00. Medverkar gör generaldirektör Daniel Barr och chefsekonom Henrik Braconier.
Remissvar: En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder
Finansinspektionen tillstyrker utredningens förslag att samla in uppgifter om hushållens tillgångar och skulder. Dessa uppgifter kommer att förbättra FI:s möjligheter att fullgöra våra uppdrag inom såväl makro- och mikrotillsyn som konsumentskydd.
Bankernas bruttomarginal på bolån fortsätter att minska
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det fjärde kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,81 procent, jämfört med 0,92 procent vid slutet av det tredje kvartalet.
2022
FI positiv till kartläggning av undantag från amorteringsregler
Regeringen gav i dag Finansinspektionen i uppdrag att undersöka hur undantag från amorteringsreglerna fungerar i praktiken under de kommande vintermånaderna. FI ställer sig positiv till detta.
Bankernas bruttomarginal på bolån fortsätter minska
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det tredje kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,92 procent, jämfört med 1,07 procent vid slutet av det andra kvartalet.
FI tar in underlag till nästa års bolånerapport
Nu startar FI insamlingen av data för 2023 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
Inte rätt läge att lätta på amorteringskrav
Att ändra eller pausa amorteringskraven är inte en träffsäker eller ändamålsenlig åtgärd för att hjälpa just de hushåll som är i mest behov av stöd på grund av ökade kostnader för mat, el, bensin och annat. Det är slutsatsen i vår utvärdering av hur amorteringskraven påverkar hushåll med lägre inkomster och små marginaler i dagens pressade ekonomiska läge och som lämnas till regeringen i dag.
Låntagarbaserade åtgärder vid hög inflation och stigande räntor
Att ändra eller pausa amorteringskraven är inte en träffsäker eller ändamålsenlig åtgärd för att hjälpa de hushåll som är i mest behov av ekonomiskt stöd för att klara av ökade kostnader. Det är slutsatsen i FI:s utvärdering av hur amorteringskraven påverkar hushåll med lägre inkomster och små marginaler i dagens pressade ekonomiska läge.
Om undantag från amorteringskrav
Frågor och svar om undantag från amorteringskrav.
Remissvar: Startlån till förstagångsköpare av bostad
FI bedömer att det finns en risk att utredningens förslag till startlån inte på något märkbart sätt uppnår målet att hjälpa förstagångsköpare in på bostadsmarknaden.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskar
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade kraftigt under det andra kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 1,07 procent, jämfört med 1,35 procent vid slutet av det första kvartalet.
Erik Thedéen: Läget för finansiell stabilitet
Under måndagen deltog FI:s generaldirektör Erik Thedéen i en paneldebatt om möjligheter och risker med ökad användning av artificiell intelligens och maskininlärning inom kreditgivning och rådgivning mot hushåll. Innan Thedéen redogjorde för FI:s syn på området kommenterade han kort FI:s bedömning av läget för den finansiella stabiliteten. Talet hölls på engelska.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskar
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån och vad det kostar dem att finansiera lånen (bruttomarginalen) minskade under det första kvartalet 2022. Vid utgången av det första kvartalet var bruttomarginalen 1,35 procent, jämfört med 1,45 procent vid slutet av det fjärde kvartalet.
Den svenska bolånemarknaden 2022
De svenska hushållen fortsätter att ta allt större lån. Fler nya bolånetagare än tidigare år hade 2021 både hög skuldkvot och hög belåningsgrad. Högre inflation och stigande räntor, leder till att bolånetagare får mindre marginaler i sin ekonomi. Därmed minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som bolånetagares återbetalningsförmåga försämras.
Många hushåll känsliga för högre ränta
Nya bolånetagare tog 12 procent större lån i fjol jämfört med 2020. Den genomsnittliga bruttoskuldkvoten för nya bolånetagare steg från 307 till 327 procent. Det är den högsta nivån sedan FI:s bolånekartläggning startade. Det skärpta amorteringskravet har fungerat som en broms mot stigande skuldkvoter. De stora skulderna innebär att låntagarnas privatekonomi blir mer ansträngd när räntorna nu stiger.
Debattartikel i Expressen 28/2: Bankerna ersätts för kostnader de inte har
Det är bra att hushåll som vill minska sin ränterisk binder räntan. Men dagens regler gör att det blir dyrt att säga upp bolån med bunden ränta. Låntagare tvingas betala en oskäligt hög ränteskillnadsersättning.
Bankernas marginal på bolån ökar
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån och vad det kostar dem att finansiera lånen ökade under det fjärde kvartalet 2021. Vid utgången av det fjärde kvartalet var bruttomarginalen 1,45 procent, jämfört med 1,38 procent vid slutet av det tredje kvartalet.
2021
FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2021 till och med den 30 december 2023.
EU-kommissionen ger klartecken till förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 7 punkter under det tredje kvartalet 2021. Vid utgången av det tredje kvartalet 2021 var marginalen 1,49 procent, jämfört med 1,42 procent vid slutet av det andra kvartalet.
Temaundersökning om utbetalda lån mot säkerhet i bostad
FI har avslutat en undersökning av utbetalda lån mot säkerhet i bostad och bolåneportföljen hos de åtta största bolåneaktörerna, även kallad Bolåneundersökningen.
FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.
Erik Thedéen: En väl fungerande bostadsmarknad förebygger riskuppbyggnad
Det är viktigt för hushållen att ha buffertar när utvecklingen blir sämre än förväntat, det har vi inte minst sett under det senaste året. Ökat risktagande hos hushållen är inte lösningen på bostadsmarknadens problem. Det behövs i stället åtgärder som främjar ett långsiktigt sunt och stabilt byggande, utan att priser och skulder drar iväg. Det vore positivt både för bostadsmarknaden och för finansiell stabilitet, sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbinarium anordnat av Trä- och möbelföretagen.
Frågor och svar om amorteringskrav som börjar gälla igen från och med i morgon
Bankernas utökade möjligheter att ge undantag från kravet på amortering upphör att gälla 1 september 2021. Här är frågor och svar om vad det innebär.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 2 punkter under det andra kvartalet 2021. Vid utgången av det andra kvartalet 2021 var marginalen 1,42 procent, jämfört med 1,44 procent vid slutet av det första kvartalet.
Bolån ska amorteras igen
Efter den 31 augusti i år börjar reglerna för amortering att gälla som vanligt igen. Det tillfälliga undantaget som Finansinspektionen (FI) införde på grund av den exceptionella osäkerhet som rådde i ekonomin under våren 2020 upphör. Det innebär att hushåll med höga belåningsgrader och skuldkvoter ska amortera på sina bolån.
FI-analys nr 34: Tillfälligt amorteringsundantag fick nya bolånetagare att låna mer
Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.
Makrotillsynsåtgärder dämpar hushållens lån och minskar riskerna med hushållens skulder
Bolånetaket och amorteringskraven har haft avsedd effekt och dämpat hushållens skulder. De bromsar utvecklingen att nya bolånetagare lånar allt mer, tar större lån i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst. Det visar Finansinspektionens utvärdering av de makrotillsynsåtgärder som har införts i Sverige.
Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder
Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.
FI-analys 33: Hushållens skulder och motståndskraft i kriser
Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 6 punkter under det första kvartalet 2021. Vid utgången av det första kvartalet 2021 var marginalen 1,44 procent, jämfört med reviderade 1,50 procent vid slutet av det fjärde kvartalet.
Remissvar: Jämlikhetskommissionens betänkande En gemensam angelägenhet
Betänkandet innehåller förslag på en rad olika politikområden som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämlikheten. Finansinspektionens svar är begränsat till de delar av betänkandet som avser bostadsmarknaden och absolut preskription för konsumentfordringar.
Debattartikel i Dagens Nyheter 24/3: Dags att bromsa bolånen – amorteringskrav återinförs
I dag släpper Finansinspektionen (FI) årets bolånerapport. Den visar att nya bolånetagare fortsätter att ta allt större lån i förhållande till inkomst och bostadens värde.
Nya låntagare tar allt större bolån
Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde, enligt årets bolånerapport som i dag presenteras av Finansinspektionen (FI). Samtidigt meddelar FI att det tillfälliga undantaget från amorteringskrav upphör den 31 augusti.
Den svenska bolånemarknaden (2021)
Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde. Samtidigt har de marginaler för att klara sina lånebetalningar om deras ekonomiska situation försämras.
Pressinbjudan: FI presenterar årets bolånerapport
Finansinspektionen (FI) presenterar årets bolånerapport onsdagen den 24 mars. Rapporten presenteras av FI:s generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier i en webbsändning på fi.se. Efter presentationen bjuds media in till en digital frågestund.
Effektivare delning av information vid byte av bolåneföretag behövs
Konsumenter måste enkelt kunna flytta sina bolån. En förutsättning är enkel tillgång till amorteringsunderlag. Det finns inte i dag och här behöver bolåneföretagen göra mer. Därför har Finansinspektionen (FI) begärt in de största företagens planer att åtgärda problemen. Förbättras inte situationen kan FI komma att skärpa reglerna.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 4 punkter under det fjärde kvartalet 2020. Vid utgången av det fjärde kvartalet 2020 var marginalen till 1,40 procent, jämfört med 1,44 procent vid slutet av det tredje kvartalet.
FI-analys 28: Svenska hushålls likvida tillgångar
Aggregerad statistik indikerar att svenska hushåll har betydande likvida tillgångar i form av kontanter, banksparande, fondandelar och värdepapper. Det sammanlagda värdet motsvarar i dag i genomsnitt nästan 1 miljon kronor per hushåll. Men eftersom sådana ekonomiska buffertar är ojämnt fördelade mellan hushållen är genomsnittet ett dåligt mått för att bedöma risken för större konsumtionsbortfall vid en ekonomisk störning.
2020
FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med ett år, från den 30 december 2020 till och med den 30 december 2021.
FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell
Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.
EU-kommissionen ger klartecken till förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
Erik Thedéen: Amorteringar i goda tider ger motståndskraft i kriser
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, talade idag på Stockholms handelskammares seminarium.
FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån
Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 18 punkter under det tredje kvartalet 2020. Vid utgången av det tredje kvartalet 202 låg marginalen på 1,44 procent, jämfört med 1,26 procent vid slutet av det andra kvartalet.
FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen, Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
Erik Thedéen: Buffertar behövs för motståndskraft i kristider
Coronakrisen är en viktig påminnelse om våra begränsade möjligheter att beräkna risker i förväg. Och krisen är inte över. Värna er motståndskraft, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på Fastighetsdagen 2020.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 3 punkter under det andra kvartalet 2020. Vid utgången av det andra kvartalet 2020 uppgick marginalen till 1,26 procent, jämfört med 1,29 procent det första kvartalet.
Remissvar: Långtidsutredningen
FI anser att det hade varit värdefullt om utredningen närmare analyserat olika aspekter av bostadsfrågan, som har betydande fördelningspolitiska konsekvenser.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas marginal på bolån minskade med 8 punkter under det första kvartalet 2020. Från 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019 till 1,29 procent vid utgången av det första kvartalet 2020.
Banker har nu möjlighet att ge undantag från amortering
FI:s styrelse har beslutat att det förslag om amorteringsundantag som kommunicerades den 2 april ska börja gälla från och med i dag. Det innebär att banker nu har möjlighet att ge både nya och befintliga bolånetagare undantag från kravet på amortering. Undantaget ger bolånetagarna ökat ekonomiskt handlingsutrymme i den osäkra tid som spridningen av coronaviruset medför.
Förslag till allmänna råd om undantag från amorteringskrav på grund av särskilda skäl
Bolåneföretag ska få möjlighet att ge alla nya och befintliga bolånetagare ett tillfälligt undantag från amorteringskrav. Undantagsmöjligheten gäller vid en mycket kraftig nedgång i svensk ekonomi. Den rådande situationen till följd av coronavirusets spridning är ett tydligt exempel där undantaget kan medges till alla bolånetagare som amorterar enligt amorteringsföreskrifterna.
Frågor och svar om nytt undantag från amorteringskrav
Banker ska få möjlighet att ge alla nya och befintliga bolånetagare ett undantag från kravet på amortering. Här är frågor och svar om de nya reglerna, som ska gälla till och med 31 augusti 2021.
Den svenska bolånemarknaden (2020)
En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.
Banker får ge alla bolånetagare undantag från amortering
Banker ska få möjlighet att ge alla nya och befintliga bolånetagare ett undantag från amorteringskrav med hänvisning till spridningen av coronaviruset och dess effekter på svensk ekonomi. Undantaget gäller till och med juni 2021. På så sätt vill Finansinspektionen ge bolånetagarna ökat handlingsutrymme i denna osäkra tid.
Erik Thedéen: De ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset
Få kunde förutse coronakrisen, men det finansiella regelverket är flexibelt och tänkt att klara av även oväntade påfrestningar. Robusta kapitalkrav gör att svenska finansiella företag har god motståndskraft. De har därmed möjlighet att bidra till att värna samhällsekonomin genom att fortsätta erbjuda lån och andra tjänster till hushåll och företag. Tiden att använda den möjligheten är nu, sa generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbseminarium anordnat av Nationalekonomiska föreningen.
Inkomstbortfall kopplat till coronaviruset skäl till undantag från amortering
Spridningen av coronaviruset gör att många hushåll och företag kan möta ekonomiska påfrestningar. Även om krisen förväntas vara övergående så kan effekterna bli betydande. När det finns särskilda skäl kan banker och låntagare komma överens om att tillfälligt minska eller pausa amorteringarna. FI ser inkomstbortfall kopplat till coronaviruset som ett sådant särskilt skäl.
Henrik Braconier: Svenska banker och de låga räntorna
De låga räntorna medför risker. Tillgångsvärdena är höga och skulderna växer snabbt. Bland annat har de kommersiella fastighetsföretagens skulder vuxit mycket och bankernas utlåning till sektorn är stor. Därför beslöt Finansinspektionen (FI) nyligen att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Det är viktigt för FI att verka för ett robust och stabilt system där bankerna upprätthåller en tillfredsställande motståndskraft.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 5 punkter under det fjärde kvartalet 2019. Från 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2019 till 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019.
2019
FI-analys 20: Tilläggslånen minskar efter amorteringskrav
Hushållens benägenhet att använda bolån för andra ändamål än bostadsköp har minskat till följd av amorteringskraven.
Debattartikel i SvD 18/11: Amorteringskrav stänger inte ute unga
Det finns strukturella problem på den svenska bostadsmarknaden. Men lösningen kan inte vara ständigt högre skuldsättning.
FI-analys 19: Unga vuxnas ställning på bostadsmarknaden
Denna FI-analys visar att den huvudsakliga orsaken till att unga har svårare att köpa en bostad är de stigande bostadspriserna.
Bankernas marginal på bolån
Det var små förändringar i bankernas bruttomarginal på bolån under det tredje kvartalet 2019. Marginalen sjönk från 1,44 procent vid utgången av andra kvartalet 2019 till 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet.
ESRB ger rekommendation till Sverige för sårbarheter på bostadsmarknaden
Europeiska systemrisknämnden (ESRB), EU:s makrotillsynsorgan, har utfärdat varningar till fem EES-länder och rekommendationer till sex EU-länder för sårbarheter på medellångsikt på deras respektive bostadsmarknader. Sverige är ett av de länder som får en rekommendation. Rekommendationen föreslår lämpliga åtgärder för att hantera de identifierade sårbarheterna. 2016 varnade ESRB Sverige om sårbarheterna på bostadsmarknaden.
Bankernas marginal på bolån
Det var små förändringar i bankernas bruttomarginal på bolån under det andra kvartalet 2019. Marginalen sjönk från 1,46 procent vid utgången av det första kvartalet 2019 till 1,44 procent vid utgången av det andra kvartalet.
EBA ändrar tidplan för genomförandet av nya krav för interna modeller
Banker och myndigheter kommer att få längre tid på sig att genomföra nya krav för interna modeller (IRK). Det meddelar Europeiska bankmyndigheten (EBA) i ett pressmeddelande den 9 juli 2019. Skälet är att vissa riktlinjer och tekniska standarder från EBA blivit försenade.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 4 punkter under det första kvartalet 2019. Från 1,50 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2018 till 1,46 procent vid utgången av det första kvartalet 2019.
Erik Thedéen: Sund mångfald på bolånemarknaden
FI:s generaldirektör medverkade på seminariet Evolution of Mortgage Finance som anordnades av Stabelo för en bred grupp av institutionella investerare.
FI-analys 17: Färre sårbara hushåll efter skärpt amorteringskrav
Det skärpta amorteringskravet har fått hushåll som tar nya bolån att ändra sitt beteende och att effekterna går i den riktning som FI avsett, det framgår av denna FI-analys.
Allt fler amorterar, men hushållen har fortsatt stora skulder
Nya bolånetagare amorterar, lånar mindre och köper billigare bostäder, men många har fortsatt stora skulder. Det konstaterar FI i årets bolånerapport. Samtidigt presenteras en FI-analys som visar att det skärpta amorteringskravet har minskat andelen låntagare med stora skulder i förhållande till sin inkomst.
Den svenska bolånemarknaden (2019)
Stora skulder kan innebära risker för såväl enskilda hushåll och banker, den finansiella stabiliteten som den makroekonomiska utvecklingen. Bolåneundersökningen är ett viktigt underlag för bedömningen av riskerna kopplade till hushållens skulder.
Pressinbjudan - FI presenterar årets bolånerapport
Finansinspektionens årliga bolånerapport presenteras på en pressträff onsdagen den 27 mars kl. 10.00.
FI-analys 16: Hur fungerar säkerställda obligationer?
Denna FI-analys beskriver hur svenska säkerställda obligationer fungerar, hur regelverket för säkerhetsmassan är utformat och hur säkerhetsmassan påverkas av ett bostadsprisfall.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 5 punkter under det fjärde kvartalet 2018. Från 1,55 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2018 till 1,50 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2018. Bruttomarginalen är fortsatt på en hög nivå.
FI:s syn på förutsättningar för verksamhet med bostadskrediter
Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån är på väg att kompletteras av modeller där bolån finansieras på nytt sätt, till exempel via bolånefonder.
2018
Finansinspektionen justerar amorteringskravet
FI:s styrelse har beslutat om två förändringar i amorteringsföreskrifterna. För det första ska företag som har tillstånd att lämna bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter också omfattas av amorteringskravet. Det införs även en möjlighet att göra undantag för vissa krediter.
Erik Thedéen: Hushållens skulder och makrotillsynens roll
FI:s generaldirektör Erik Thedéen diskuterade på vilket sätt hushållens höga skulder kan påverka den ekonomiska stabiliteten och en hållbar tillväxt likväl som makrotillsynens roll på konferensen 7th FIN-FSA conference on EU Regulation and Supervision. Talet hölls på engelska och har översätts till svenska i efterhand.
Erik Thedéen: Makrotillsyn och en sund bostadsmarknad
Bostäder till överkomliga priser och hushållens skulder hamnar alltmer i fokus i den offentliga debatten i många länder. Erik Thedéen deltog i en paneldebatt tillsammans med deltagare från Australien, Irland och Kanada för att diskutera vad som kan göras för att hantera systemrisker och upprätthålla en sund bostadsmarknad. Debatten hölls på engelska och referatet är översatt till svenska i efterhand.
Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Finansinspektionen (FI) presenterar sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet på en pressträff tisdagen den 27 november.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 2 punkter under det tredje kvartalet 2018. Från 1,57 procent vid utgången av det andra kvartalet 2018 till 1,55 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2018. Bruttomarginalen är fortsatt på en hög nivå.
FI vill att regeringen godkänner justeringar i amorteringskravet
Finansinspektionen föreslår två förändringar i FI:s föreskrifter om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. För det första ska företag som har tillstånd att lämna bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter också omfattas av amorteringskravet. Det ska också bli möjligt att göra undantag för vissa krediter.
Erik Thedéen om FI:s agenda och framtida utmaningar
Aktörerna på de finansiella marknaderna har en benägenhet att bete sig procykliskt, vilket förstärker konjunktursvängningar och kan förvandla en kraftig konjunkturnedgång till en finanskris. Ett av FI:s uppdrag är motverka den typen av procyklikalitet.
Erik Thedéen: Konsumtionslån står för drygt hälften av hushållens skuldbetalningar
”Trots att konsumtionslånen enbart utgör 18 procent av de totala skulderna så är dess andel av hushållens skuldbetalningar betydligt högre, närmare 60 procent”, sa Erik Thedéen, generaldirektör på FI, i ett anförande på Terminsstart Pension.
Erik Thedéen: Högre kontracyklisk kapitalbuffert?
Erik Thedéens tal i dag på konferensen UBS Annual Nordic Financial Services Conference i Stockholm. Talet hölls på engelska och kommer att översättas till svenska i efterhand.
Förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI:s styrelse har beslutat att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med motsvarande krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen träder i kraft från och med 31 december 2018.
EU-kommissionens beslut om riskviktsgolvet för svenska bolån
EU-kommissionen har beslutat om att inte föreslå EU-rådet att avvisa FI:s förslag att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att åtgärden får införas i Sverige.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 7 punkter under det andra kvartalet 2018. Från 1,64 procent vid utgången av det första kvartalet 2018 till 1,57 procent vid utgången av det andra kvartalet 2018. Trots nedgången under det andra kvartalet fortsätter bruttomarginalen att vara på en hög nivå.
Förutsättningar för nya bolåneaktörer
Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån utmanas av aktörer med alternativa finansieringsmodeller.
Yttranden från ESRB och EBA om förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån
Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) har överlämnat sina yttranden till EU-rådet, EU-kommissionen och FI om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
Svenska lån till konsumtion
De flesta lån till konsumtion är små, har hög effektiv ränta och kort löptid. Men det är hushåll med stora lån som står för den största delen av nyutlåningen och dessa lån växer snabbast. Hushåll med högst inkomster tar också de största lånen. Låntagare med bolån tar vanligen ett större konsumtionslån än dem som inte har ett bolån. Det visar FI:s kartläggning av konsumtionslån Svenska konsumtionslån 2018.
Erik Thedéen: Bolånefonder och kundrörlighet på bankmarknaden
Bolånemarknaden i Sverige är under förändring. Förändringarna handlar både om den traditionella finansieringsmodellen och om vilka aktörer som är med i värdekedjan för bolån. Förändringen innebär möjligheter, utmaningar och potentiella risker som Finansinspektionen (FI) för närvarande analyserar.
EU-underrättelse om förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, EU-rådet, EU-kommissionen, ESRB och EBA om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 7 punkter det första kvartalet 2018. Från 1,71 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2017 till 1,64 procent vid utgången av det första kvartalet 2018. Trots nedgången under de första kvartalet fortsätter bruttomarginalen att vara på en historiskt hög nivå.
Erik Thedéen: Nya aktörer på bolånemarknaden – konsekvenser för stabilitet och konsumentskydd
För de flesta hushåll är de största affärerna i livet bostadsköp med därtill kopplade bolån. Detta faktum har stärkts i Sverige under de senaste 15 åren då bostadspriserna och hushållens skulder har ökat kraftigt. Samtidigt utgör bolån den största posten på bankernas tillgångssida. De utgör även säkerheter för en av bankernas viktigaste finansieringskällor i form av säkerställda obligationer. Hur bolån finansieras är därför centralt för både konsumentskyddet och den finansiella stabiliteten. Under den senaste tiden har bolånemarknaden i Sverige och i en del andra länder börjat förändras. Förändringarna handlar både om den traditionella finansieringsmodellen och vilka aktörer som är med i värdekedjan för bolån. Jag kommer att prata om vilka möjligheter, utmaningar och potentiella risker som FI ser med sådana förändringar.
Förslag till amorteringskrav för bostadskreditinstitut samt undantag för vissa krediter
FI föreslår ändringar i föreskrifterna om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Forslaget innebär att amorteringsföreskrifternas tillämpningsområde utvidgas, så att de även gäller för företag som har tillstånd att lämna bostadskrediter enligt lagen om verksamhet med bostadskrediter.
FI-analys 12: Bolånetaket har dämpat hushållens skulder
De som omfattas av bolånetaket lånar mindre och köper billigare bostäder. Det visar utvärderingen av det svenska bolånetaket i FI-analys 12.
Hushållen tar fortsatt stora bolån
Hushållens skulder fortsätter att öka. Det är fortsatt många nya bolånetagare som har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller till bostadens värde. Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i årets bolåneundersökning som presenteras i dag. FI lyfter också fram hur bostadsrättsföreningars skulder ökar risker för hushållen.
Den svenska bolånemarknaden (2018)
För hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion.
Pressinbjudan: FI presenterar årets bolåneundersökning
Finansinspektionens årliga bolåneundersökning presenteras på en pressträff onsdagen den 4 april kl. 10.00.
Förslag till förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI föreslår att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med ett krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen föreslås träda i kraft från och med den 31 december 2018.
Kommentar om FI:s arbete med amorteringskrav för lån hos bostadskreditinstitut
FI arbetar för närvarande med att utvidga amorteringskravet till att även omfatta bostadskreditinstitut.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 4 punkter det fjärde kvartalet 2017. Från 1,67 procent vid utgången av det tredje kvartalet till 1,71 procent vid utgången av det fjärde kvartalet. Nivån för bruttomarginalen det fjärde kvartalet 2017 var den högsta som FI har uppmätt under den period, sedan 2002, som FI har beräknat marginalen
Erik Thedéen: Regler förebygger kriser
Finansinspektionen ansvarar för makrotillsynen i Sverige, vilket innefattar både att verka för finansiell stabilitet och att motverka finansiella obalanser. Dessutom ska vi verka för att det finns ett högt konsumentskydd på finansmarknaderna. Att vi har fått ansvaret för makrotillsynen beror bland annat på att finanskriser har visat sig vara mycket kostsamma.
Nytt poddavsnitt: ditt amorteringskrav
Nu är det sjätte avsnittet av podden Privatekonomi med Finansinspektionen ute. Ämnet denna gång är det skärpta amorteringskravet på bostadslån.
2017
FI erkänner riskviktsgolv för finska bolåneexponeringar
Finansinspektionen har beslutat att erkänna den finska tillsynsmyndighetens beslut att införa ett genomsnittligt företagsspecifikt riskviktsgolv om 15 procent för finska bolåneexponeringar.
Räkna ut om du berörs av skärpt amorteringskrav
FI har tagit fram en enkel räknesnurra där du själv kan kolla om du berörs av det skärpta amorteringskravet genom att fylla i dina egna uppgifter. Exemplet är schablonberäknat. För en korrekt kreditprövning krävs kännedom om varje situation för varje hushåll. Det säger alltså inte hur banker kommer att behandla enskilda låneansökningar och kan därför inte ses som ett lånelöfte eller någon garanti för att lånet beviljas.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade något under det tredje kvartalet jämfört med det andra. I slutet av september var marginalen 1,71 procent jämfört mot 1,73 procent i slutet av juni. Bruttomarginalen är fortsatt på en historiskt hög nivå.
Förslag till skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.
Debattartikel i DN 23 oktober 2017: Amorteringskravet behöver skärpas
Innan sommaren skickade Finansinspektionen (FI) ett förslag till skärpt amorteringskrav på remiss. Sedan dess har bostadsmarknaden gått in i en lugnare fas. Det finns till och med tecken på fallande priser på vissa typer av bostäder i några områden. Detta används nu som argumentför att stoppa FI:s förslag. Det är inte oväntat.
Skärpt amorteringskrav föreslås gälla från mars 2018
Finansinspektionens förslag till ett skärpt amorteringskrav har varit på remiss. Flera remissinstanser har anfört att bolåneföretagen behöver tid för att utbilda sin personal, bygga upp systemstöd och ta fram nödvändig dokumentation. Därför kommer ikraftträdandet att vara senarelagt till den 1 mars 2018, i det förslag som generaldirektören lämnar till FI:s styrelse.
Thedéen: Makrotillsynens roll i Sverige
”Finanskrisen 2008-09 visade hur sårbart det internationella finansiella systemet var och fick enorma konsekvenser för västvärldens ekonomier. Även om traditionella stabiliseringspolitiska verktyg som penning- och finanspolitik kunde mildra krisen, så hade de inte lyckats förhindra den riskuppbyggnad som skedde under den långa perioden dessförinnan. Krisen blev därför startskottet för att utveckla makrotillsynen, som syftar till att minska riskerna för och konsekvenserna av finansiella kriser.” Så inledde Erik Thedéen sitt tal på Finansdagen i Stockholm.
Erik Thedéen: Makroekonomisk stabilitet och hushållens skulder
”Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt. Både i ett historiskt perspektiv och i jämförelse med andra länder. Samtidigt kvarstår obalanserna på bostadsmarknaden. Tillsammans med det globalt låga ränteläget bidrar det till ett drivhus för ökade skulder. Hushållens skulder har ökat snabbt under en längre tid och det är fortsatt många nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sin inkomst.” Det sa Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen (FI), när han talade vid Swedbanks Finansfrukost i Karlstad i dag.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade något under det andra kvartalet jämfört med det första. Under det andra kvartalet var marginalen 1,73 procent jämfört med 1,72 procent under det första kvartalet. Det är en del i längre trend med stigande bruttomarginal på boräntor sedan 2011. Bruttomarginalen är i dag på en historiskt hög nivå.
Förslag till ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.
FI:s syn på den finansiella stabiliteten och riskerna för finansiella obalanser
Sverige har ett unikt ekonomiskt läge. Det sa Erik Thedéen vid en utfrågning i Finansutskottet i dag.
Debattartikel i DN 31 maj 2017: Skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter
Svensk ekonomi befinner sig i ett unikt läge. I Finansinspektionens (FI:s) stabilitetsrapport som presenteras i dag framgår det att inkomsterna och sysselsättningen stiger, räntorna är rekordlåga och värdet på hushållens tillgångar växer. Framför allt har bostadspriserna ökat. Under de senaste tre åren har bostadspriserna ökat med drygt 40 procent.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Svensk ekonomi går bra. Men högkonjunktur och låga räntor har lett till att tillgångspriserna är höga och att hushållens skulder ökar snabbt.
FI-analys 11: Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav
Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor eftersom deras månatliga utgifter påverkas mer än hushåll med lägre skuldkvoter. De är dessutom något mer känsliga för inkomstbortfall, t.ex. om de blir arbetslösa.
Bankernas marginal på bolån
FI publicerar bankernas marginal på bolån varje kvartal. I mars 2017 var marginalen 1,72 procentenheter. Förra kvartalet (december 2016) var marginalen 1,73 procentenheter.
Ytterligare verktyg för makrotillsyn
FI tillstyrker promemorians lagförslag om ytterligare verktyg för makrotillsyn. Förslagen utökar FI:s möjligheter att vidta åtgärder.
FI-analys 10: Amorteringskravet har minskat hushållens skulder
Denna FI-analys visar att amorteringskravet har fått hushåll med nya bolån att ändra beteende. Nya bolåntagare tar mindre bolån än vad de skulle ha gjort om FI inte hade infört amorteringskravet. Dessutom köper dessa hushåll billigare bostäder.
Den svenska bolånemarknaden (2017)
Generellt har nya bolånetagare goda marginaler att klara sina betalningar och de senaste årens utveckling med större marginaler fortsatte 2016. Hushållen har fått en bättre finansiell motståndskraft mot störningar enligt FI:s stresstester. Fler hushåll klarar stigande räntor och ökad arbetslöshet utan att få underskott i sina månadsbetalningar jämfört mot tidigare år.
FI-analys 9: Hushållens räntebindningstid – en ekonomisk sårbarhet?
Svenska hushåll har stora skulder till rörlig ränta. Det gör dem räntekänsliga eftersom stigande räntor kan minska deras månatliga marginaler märkbart. Svensk ekonomi befinner dessutom sig i ett ovanligt läge med mycket låga räntor och låga kostnader för att binda räntan. Många hushåll skulle därför kunna tjäna på att binda en större del av sina lån.
Bankernas marginal på bolån
FI publicerar bankernas marginal på bolån varje kvartal. I december 2016 var marginalen 1,73 procent. Förra kvartalet (september 2016) var marginalen 1,67 procent.
2016
ESRB varnar åtta länder för sårbarheter på fastighetsmarknaden
Europeiska systemrisknämnden, ESRB, har publicerat en varning till åtta länder, däribland Sverige, om sårbarheter på fastighetsmarknaden relaterade till hushållens skulder och fastighetsprisutvecklingen.
IMF klar med sin utvärdering av den svenska finansiella sektorn
Internationella valutafonden (IMF) har under 2016 genomfört en granskning, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program) av den svenska finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet. IMF beskriver brister och risker som har identifierats och ett antal rekommendationer om åtgärder för att ta hand om dessa.
Bankernas marginal på bolån
FI publicerar bankernas marginal på bolån varje kvartal. I september 2016 var marginalen 1,67 procent. Förra kvartalet (juni 2016) var marginalen 1,57 procent.
Bankernas marginal på bolån
FI publicerar bankernas marginal på bolån varje kvartal. I juni 2016 var marginalen 1,57 procent. Förra kvartalet (mars 2016) var marginalen 1,48 procent.
FI-analys 5: Makroekonomiska effekter av skuldkvotstak
I takt med att huspriserna har ökat har hushållens skulder i förhållande till deras inkomster – de så kallade skuldkvoterna – också ökat. Ett skuldkvotstak kan bromsa denna utveckling.
Amorteringskrav vid föräldraledighet
FI:s föreskrifter medger undantag från amorteringskravet under en begränsad tid, om det skulle uppstå särskilda skäl.
Bankernas marginal på bolån
FI publicerar bankernas marginal på bolån varje kvartal. I mars 2016 var marginalen 1,48 procent. Förra kvartalet (december 2015) var marginalen 1,47 procent.
Den svenska bolånemarknaden 2016
Den genomsnittliga skuldkvoten för hushåll med nya bolån ökade från 387 till 406 procent mellan 2014 och 2015, visar FI:s bolånerapport.
Tidsplan för amorteringskrav
I dag enades Finansutskottet om hur amorteringskravet för nya bolån ska se ut. Det blir ett undantag för nyproduktion av bostäder, men med en tidsgräns på fem år.
Bankernas marginal på bolån
FI publicerar bankernas marginal på bolån varje kvartal. I december 2015 var marginalen 1,62 procent. Förra kvartalet (september) var marginalen 1,62 procent.
2015
EU-riktlinjer om bolån
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten, Eba, att FI avser att följa Ebas riktlinjer om bedömning av kreditvärdighet och riktlinjer om försenad betalning och utmätning kopplade till bolån.
EU-riktlinjer om underrättelse av gränsöverskridande verksamhet för kreditförmedlare
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten, Eba, att FI avser att följa Ebas riktlinjer om underrättelse av gränsöverskridande verksamhet för kreditförmedlare enligt bolånedirektivet.
Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning
Sammanfattning av det tal Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen gav på SNS seminarium om det ekonomiska läget den 19 november 2015.
Bankernas marginal på bolån
FI publicerar bankernas marginal på bolån varje kvartal. I september 2015 var marginalen 1,62 procent. Förra kvartalet (juni) var marginalen 1,65 procent.
Hushållens skulder oroar
Debattartikel av Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen, i Dagens Nyheters DN debatt 2015-11-05.
Remissvar: Promemorian amorteringskrav, Fi2015/4235
Finansinspektionen välkomnar att de rättsliga förutsättningarna för ett amorteringskrav förtydligas.
Martin Noréus: Amorteringskrav och riskvikter – två aktuella frågor för makrotillsynen
FI:s vikarierande generaldirektör Martin Noréus höll talet ”Amorteringskrav och riskvikter – två aktuella frågor för makrotillsynen ” på UBS årliga Nordic Financial Services Conference den 10 september 2015.
Bankernas marginal på bolån
FI publicerar bankernas marginal på bolån varje kvartal. I juni 2015 var marginalen 1,65 procent. Förra kvartalet (mars) var marginalen 1,63 procent.
Drivkrafter bakom hushållens skuldsättning
I den här rapporten ger Finansinspektionen, tillsammans med Sveriges riksbank och Riksgälden, en övergripande bild av drivkrafterna bakom uppgången i hushållens skuldsättning. En central slutsats i rapporten är att skuldsättningen i stor utsträckning hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden.
Den svenska bolånemarknaden 2015
FI följer utvecklingen på bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning noga och bolåneundersökningen utgör en viktig del av detta arbete. Årets undersökning visar att den genomsnittliga belåningsgraden och skuldkvoten för hushåll med nya bolån var oförändrad mellan 2013 och 2014, trots snabbt stigande bostadspriser.
Bankernas marginal på bolån
Nu publicerar FI bankernas marginal på bolån varje kvartal. Det är led i att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden. Ökad insyn minskar det informations- och kunskapsunderläge som alltför många bolånekunder befinner sig i.
2014
Åtgärder mot hushållens skuldsättning – amorteringskrav
FI bedömer att ett amorteringskrav som tillämpas på ett flexibelt sätt på sikt stärker hushållens motståndskraft mot störningar. Dels dämpar det bostadspriserna och bidrar till en långsammare skuldtillväxt, dels innebär högre amorteringar att hushållen minskar sina skulder och därmed räntekostnader.
Stabilitetsrisker kopplade till hushållens skuldsättning
FI bedömer att riskerna med hushållens skulder inte är alarmerande i dagsläget. Däremot finns det makroekonomiska risker med den ökande skuldsättningen bland hushållen.
Bolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner
Nya bolånetagare amorterar i större utsträckning efter att bankerna från och med den 1 juli 2014 infört individuellt anpassade amorteringsplaner. Den pågående mediedebatten om amorteringar och att Svenska Bankföreningen har skärpt sina rekommendationer kring amorteringar kan även ha bidragit till de ökade amorteringarna.
Finansinspektionens syn på ett amorteringskrav
Hushållens skulder utgör inget hot mot den finansiella stabiliteten men däremot ökar de makroekonomiska riskerna. Ett amorteringskrav kan, om det är utformat på ett flexibelt sätt, minska dessa risker.
2013
Så kan FI minska riskerna med hushållens skuldsättning
Försiktighetsskäl talar för att det är motiverat att överväga ytterligare åtgärder relativt snabbt om vi ser att skuldökningstakten är fortsatt hög. FI bedömer att en höjning av riskviktsgolvet för bolån bör prioriteras framför en fullt påslagen kontracyklisk buffert. Det är däremot viktigt att ha realistiska förväntningar om vad FI kan åstadkomma för att minska hushållens skuldsättning givet de verktyg FI förfogar över.
PM 3 – Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige
Sammantaget visar analysen att en lägre andel av hushållen tar nya lån med höga belåningsgrader och att amorteringsbeteendet har förbättrats bland hushåll med höga belåningsgrader.
PM 5 – Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden
Enskilda hushåll visar på god motståndskraft, i alla fall på längre sikt. På kort sikt finns däremot risker för individuella hushåll i stressade situationer.
PM 2 – Analys av spridningen av hushållens skuldsättning
Riskerna med hushållens aggregerade skuldsättning i samhället kan se olika ut beroende på hur skulderna är fördelade. En analys av spridningen i hushållens skuldsättning visar att skuldkvoten har ökat trendmässigt för alla inkomstgrupper och att vissa hushållsgrupper är mycket sårbara. Risken för större kreditförluster på bostadslån bedöms däremot vara liten.
Risker för den finansiella stabiliteten och för enskilda hushåll i Sverige relaterade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden
På uppdrag av Samverkansrådet har en av Finansinspektionen och Riksbanken gemensam analysgrupp tillsatts för att analysera risker kopplade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden. Slutsatser kring analysarbetet motiverar till att överväga ytterligare åtgärder för att hantera riskerna med hushållens höga skuldkvot.
FI redo att agera om skulderna ökar
Om hushållens skulder fortsätter att öka kommer FI att agera. Men att sänka bolånetaket är inte den bästa åtgärden. I stället måste amortering uppmuntras och ytterst kan det bli ett krav på amortering. Det sa Martin Andersson i Finansutskottets utfrågning om makrotillsyn.
