En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaNyheter Finansiell stabilitet
2023
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 6 december 2023
Den 6 december 2023 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se länk nedan).
FI-analys nr 43: d-SRI: En systemriskindikator för Sverige
I den här FI-analysen anpassar vi systemriskindikatorn d-SRI för svenska förhållanden. Indikatorn d-SRI är tänkt att fungera som en varningssignal innan kriser som härstammar från inhemska obalanser uppstår. Den indikerar riskuppbyggnad under åren innan 90-talskrisen, it-kraschen 2000 och finanskrisen 2008. I dagsläget − när vi ser en stramare kreditgivning och lägre tillgångspriser − uppvisar d-SRI tydligt strama finansiella förhållanden.
FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2023 till och med den 30 december 2025.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i fjärde kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Bankpaket nära att färdigställas
Den 6 december godkände EU:s medlemsstater ett bankpaket som bland annat implementerar de sista delarna av Basel 3-överenskommelsen inom EU. Även Europaparlamentet väntas godkänna de överenskomna reglerna inom kort.
Braconier: Kommersiella fastighetsföretag behöver minska sina skulder
Företag med höga skulder behöver minska dem nu, snarare än senare. Det var ett av de budskap som FI:s Henrik Braconier, områdeschef Bank, hade med sig när han deltog i en panel på Moodys fastighetskonferens tidigare i dag.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 6 december
Onsdagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
FI-analys nr 41: Fastighetsföretagen kan behöva minska sin skuldsättning
I den här analysen uppskattar vi hur stora behov de svenska börsnoterade och större privatägda fastighetsföretagen har av att minska sina skulder i ett läge där finansieringskostnaderna stiger och fastighetsvärdena faller. Vi beräknar hur mycket företagen behöver minska sina skulder för att behålla vissa antagna nivåer på räntetäckningsgrad och belåningsgrad.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2023:2): Anpassningen till ett högre ränteläge inte klar
Högre räntor innebär att hushåll och företag behöver anpassa sin ekonomi. Finansinspektionen ser nu att risktagandet har minskat. Men det förändrade ekonomiska läget med osäkerhet om hur länge de högre räntorna kommer att bestå innebär förhöjda risker för den finansiella stabiliteten. Kommersiella fastighetsbolag med hög skuldsättning är särskilt utsatta om räntorna skulle ligga kvar på höga nivåer. Det skriver vi i årets andra stabilitetsrapport.
Antalet amorteringsundantag har stabiliserats
Hushåll som drabbas hårt av den ekonomiska utvecklingen kan, om det finns särskilda skäl, få tillfälliga undantag från amorteringskraven på sina bolån. Under 2023 har antalet bolånetagare som beviljats amorteringsundantag avtagit något, men ligger kvar på högre nivåer jämfört med tidigare år. Låntagare med höga skuldkvoter och höga belåningsgrader beviljas oftare undantag.
Pressinbjudan: FI presenterar stabilitetsrapporten
Tisdag den 28 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2023
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2023.
Var aktiv för att få bättre villkor på bolån och sparande
Under tredje kvartalet 2023 var det små förändringar i skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering. Det som kallas för bruttomarginalen. Vid kvartalets utgång var den i princip oförändrad, 0,45 procentenheter, jämfört med 0,41 procentenheter vid slutet av det andra kvartalet 2023. Inlåningsräntorna är fortsatt jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Konsumenterna i fokus när Daniel Barr möter bankerna
Banker och andra finansföretag kan göra mer för konsumenterna och den största stabilitetsrisken är höga skulder i fastighetssektorn. Det var två budskap som Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr hade med sig när han i dag talade på Bankmötet i Stockholm.
FI samlar branschen till samtal om fastighetsvärdering i börsnoterade fastighetsföretag
Finansinspektionen genomför idag ett rundabordssamtal med berörda branschaktörer och myndigheter om hur värderingar av fastigheter sker hos börsnoterade fastighetsföretag.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2024
I en promemoria presenterar FI resultatet av vår tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2024.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI har underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år från och med den 31 december 2023, i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.
Identifiering av övriga systemviktiga företag
De svenska företagsgrupperna SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.
Fortsatt viktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det andra kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,41 procentenheter, jämfört med 0,56 procentenheter vid slutet av det första kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
FI tar in underlag till nästa års bolånerapport
Nu startar FI insamlingen av data för 2024 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2023
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2023.
Svenska storbanker visar motståndskraft i EU-stresstest
De fem största svenska bankerna visar motståndskraft och har förmåga att klara av ett kraftigt försämrat marknadsläge. Det visar det stresstest som har samordnats av Europeiska bankmyndigheten (EBA).
Rapport om fastighetsvärdering i börsnoterade fastighetsföretag
Finansinspektionen har beställt en rapport om hur värderingar av fastigheter sker hos fastighetsföretag som är noterade på en reglerad marknad i Sverige. FI publicerar nu en kortfattad redogörelse för några intressanta iakttagelser från den och för vårt fortsatta arbete, tillsammans med den fullständiga rapporten som gjorts av ett konsultföretag på FI:s uppdrag.
Konsumentskydd, finansiell stabilitet och hållbarhet i fokus för FI i Almedalen
Torsdag 29 juni arrangerar Finansinspektionen, tillsammans med Kronofogden och Konsumentverket, ett seminarium om överskuldsättning i Almedalen i Visby.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 9 juni 2023
Den 9 juni 2023 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se länk nedan).
FI erkänner norsk systemriskbuffert
Finansinspektionen har erkänt det norska finansdepartementets beslut att bibehålla systemriskbufferten på 4,5 procent för exponeringar i Norge. Beslutet gäller svenska instituts exponeringar i Norge.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2023:1)
Höga räntor och lägre risktagande för med sig en ekonomisk miljö där sårbarheter i det finansiella systemet snabbt kan blottas. Inte minst pressas fastighetsbolag och hushåll av högre räntor. Samtidigt konstaterar FI att svenska banker är välkapitaliserade och bör kunna stötta sina kunder. På sikt kan de anpassningar som nu sker innebära att sårbarheterna minskar.
Högre räntor tvingar hushåll och företag till anpassningar
Höga räntor och lägre risktagande för med sig en ekonomisk miljö där sårbarheter i det finansiella systemet snabbt kan blottas. Inte minst pressas fastighetsbolag och hushåll av högre räntor. Samtidigt konstaterar Finansinspektionen (FI) att svenska banker är välkapitaliserade och bör kunna stötta sina kunder. På sikt kan de anpassningar som nu sker innebära att sårbarheterna minskar.
Pressinbjudan: FI presenterar stabilitetsrapporten
Tisdag den 30 maj presenterar Finansinspektionen sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2023
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2023.
Viktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det första kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,56 procentenheter, jämfört med 0,81 procentenheter vid slutet av sista kvartalet 2022. Samtidigt är inlåningsräntorna låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
FI:s analys av statliga kreditgarantier till elproducenter
Att svenska staten i höstas garanterade elproducenter knutna till elderivatmarknaden att kunna låna sammanlagt på 250 miljarder kronor var en berättigad åtgärd – trots att ingen elproducent så här långt utnyttjat garantin. Det är en slutsats i den analys som FI gjort i efterhand. Däremot går det att hitta exempel på saker som kunde fungerat bättre i det arbete som föregick beslutet. Och det finns frågor om elderivatmarknaden, centrala motparter och de regler som styr sådan verksamhet som tål att funderas vidare över.
FI föreslår uppdaterad metod för att bedöma pelare 2-vägledning för svenska banker
Finansinspektionen presenterar här ett förslag på en uppdaterad metod för att bedöma storleken på pelare 2-vägledningen för svenska banker. Förslaget innebär bland annat nya intervall och en övre gräns för hur mycket utfallet från det känslighetsbaserade stresstestet kan bidra till den slutliga vägledningen. Synpunkter på förslaget lämnas till FI senast den 2 maj.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2023
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenterar vi siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Vi ger ut Bankbarometern en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2022.
Ökande räntekostnader pressar bolånetagare
Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.
Den svenska bolånemarknaden 2023
Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 21 mars 2023
Den 21 mars 2023 hade Finansiella stabilitetsrådet ett extrainsatt möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se länk nedan).
Extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet
Tisdagen den 21 mars träffas företrädare för regeringen, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.
IMF:s granskning av den finansiella sektorn i Sverige är klar
Under 2022 genomförde Internationella valutafonden (IMF) en granskning av den finansiella sektorn i Sverige, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). FSAP genomförs återkommande för medlemsländer med systemviktiga finansmarknader. Senast IMF genomförde en FSAP för Sverige var 2016.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Finansiella systemet är stabilt
Efter den senaste tidens problem för flera banker i USA har FI haft ett antal möten och avstämningar med företagen under tillsyn. FI:s bedömning är att varken stabiliteten i det svenska finansiella systemet eller framtida pensioner har påverkats nämnvärt.
Detta gör FI till följd av bankproblemen i USA
Efter den senaste tidens problem för flera banker i USA följer Finansinspektionen utvecklingen på de finansiella marknaderna extra noggrant. Bland annat har FI tagit kontakt med svenska försäkrings- och tjänstepensionsbolag samt banker för att få vetskap om de exponeringar som kan finnas mot de amerikanska bankerna som har problem.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2022
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2022.
Finansinspektionens årsredovisning 2022
FI:s styrelse har godkänt årsredovisningen för 2022.
Bankernas bruttomarginal på bolån fortsätter att minska
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det fjärde kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,81 procent, jämfört med 0,92 procent vid slutet av det tredje kvartalet.
Susanna Grufman: Ekonomiskt omslag i en orolig värld
Det ekonomiska läge vi har nu präglas av genuin osäkerhet. Ingen av oss vet exakt vad som kommer att hända. Men vi vet att mycket kan gå fel och att effekterna kan bli stora. I en sådan här verklighet är det viktigare än någonsin att ha marginaler. Det sa FI:s vikarierande generaldirektör Susanna Grufman när hon deltog i Finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet.
Förtydligande i PM om uppdaterad pelare 2-metod för bedömning av återflödesrisk vid värdepapperisering
FI har gjort ett förtydligande i den tidigare publicerade promemorian (2021-07-13) för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering för enskilda banker. Förtydligandet som nu görs finns på sidorna 15 och 16 i promemorian.
ESRB utfärdar rekommendation om sårbarheter i den kommersiella fastighetssektorn
Europeiska systemrisknämnden (ESRB), EU:s makrotillsynsorgan, utfärdar en generell rekommendation om risker kopplade till sårbarheter på de kommersiella fastighetsmarknaderna i EU och Island, Lichtenstein och Norge. Rekommendationen uppmanar till förbättrad övervakning av sådana risker för det finansiella systemet, och till åtgärder inom både mikro- och makrotillsynen för att hantera identifierade sårbarheter där så behövs.
Finansinspektionens prioriteringar i tillsynen 2023
Hur hanterar finanssektorn inflationen, de höga räntorna och den försvagade ekonomin? Hur tar bankerna hand om sina kunder som drabbas i dessa tuffa tider? Och hur rustar sig banker och företag för att alltjämt kunna erbjuda sina tjänster? Det är tre frågor som Finansinspektionen (FI) kommer att prioritera 2023.
2022
FI positiv till kartläggning av undantag från amorteringsregler
Regeringen gav i dag Finansinspektionen i uppdrag att undersöka hur undantag från amorteringsreglerna fungerar i praktiken under de kommande vintermånaderna. FI ställer sig positiv till detta.
FI-analys nr 39: Uppnår kapitalbuffertarna sitt syfte?
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) är utformat på ett sätt som gör att bankerna kan bryta mot det innan de bryter mot kapitalkraven. Detta kan leda till att kapitalbuffertarna blir mindre användbara. Det visar FI:s analys av hur kapitalbuffertarna påverkas när en bank ska uppfylla både MREL och kapitalkraven.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 6 december
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 6 december.
FI behåller nivån på systemriskbufferten för storbankerna
De tre storbankerna SEB, Handelsbanken och Swedbank ska även i fortsättningen hålla en systemriskbuffert på 3 procent på gruppnivå. Det är resultatet av den översyn av systemriskbufferten som FI gör vartannat år, i enlighet med EU:s kapitaltäckningsdirektiv.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Färdplan för en hållbar finansmarknad
FI har en naturlig roll i arbetet med hållbar finans. Sedan 2019 omfattar FI:s övergripande uppdrag också ett ansvar om att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. FI är därtill ansvarig tillsynsmyndighet för en rad nya regelverk inom hållbar finans, som följer av EU:s ambitiösa hållbarhetsagenda.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 6 december
Tisdagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
EU:s kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverk – några förtydliganden
Finansinspektionen tillstyrker promemorians förslag.
Stigande räntor och en svagare ekonomi ökar de finansiella stabilitetsriskerna
Stigande räntor, minskad vilja att ta risk och en allt svagare ekonomi innebär påfrestningar för högt skuldsatta fastighetsbolag och hushåll. Den snabba omställningen till ett högre ränteläge och en minskad riskvilja innebär att riskerna för den finansiella stabiliteten har ökat sedan i våras. Samtidigt kan denna omställning på sikt bidra till lägre risktagande och skuldsättning och därmed lägre stabilitetsrisker.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:2)
Den höga inflationen har lett till snabbt stigande räntor. De hastigt förändrade förutsättningarna innebär en snabb omställning för aktörer på de finansiella marknaderna och för låntagare. På kort sikt innebär det ökade risker och en förhöjd osäkerhet. En sektor som är sårbar i den här miljön är den kommersiella fastighetssektorn.
Makrobaserade stresstester av svenska banker: resultat och metod hösten 2022
Svenska storbanker visar betydande motståndskraft i det stresstest som Finansinspektionen genomförde under 2022. Testet belyser möjliga effekter på de fem största svenska bankernas finansiella ställning när räntorna och inflationen ökar. Den här promemorian beskriver metoden bakom och resultatet av stresstestet.
FI-analys 37: Stresstester av fonders likviditetsrisker
FI:s stresstester visar att en majoritet av de svenska fonderna verkar kunna hantera relativt stora utflöden på ett bra sätt. Men vissa företagsobligationsfonder samt en relativt stor andel av högriskobligationsfonderna kan få likviditetsproblem under stressade marknadsförhållanden.
Pressinbjudan: Finansiell stabilitet
Tisdagen den 29 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2022
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredjekvartalet 2022.
Bankernas bruttomarginal på bolån fortsätter minska
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det tredje kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,92 procent, jämfört med 1,07 procent vid slutet av det andra kvartalet.
Kartläggning av marknadsbaserad finansiering i Sverige
Svenska företag finansierar sig i allt högre grad utanför banksektorn. Även för hushåll finns nya möjligheter att ta lån utanför bankerna. Även om det kan finnas fördelar med tillgång till fler finansieringsmöjligheter innebär utvecklingen också nya risker.
Erkännande av norsk systemriskbuffert
FI har erkänt Norges systemriskbuffert.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2022
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2022.
FI tar in underlag till nästa års bolånerapport
Nu startar FI insamlingen av data för 2023 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
FI avslutar undersökning av Bankgirot
FI har genomfört en undersökning av hur Bankgirocentralens BGC AB hanterar incidenter som berör it- och informationssäkerhet. FI skriver av ärendet.
FI sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster
Sedan i lördags, den 1 oktober, gäller en ny ordning för det civila försvaret i Sverige som innebär att tio olika beredskapssektorer skapats. För FI:s del innebär det att vi numera är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster. Den nya strukturen för det civila försvaret innebär ett tydligare ansvar för FI att leda arbetet inom beredskapssektorn.
FI delrapporterar arbetet med it-risker till regeringen
Det säkerhetspolitiska läget har påverkat hur FI har arbetat med tillsynen av it-risker under året. Stort fokus har legat på att öka de finansiella företagens motståndskraft mot allvarliga cyberattacker och deras förmåga att hålla i gång kritiska tjänster. Det skriver FI i en delrapport till regeringen i dag.
Delredovisning av tillsynsuppdraget över it-risker
Finansinspektionen arbetar sedan länge med informations- och cybersäkerhetsrisker inom ramen för den löpande tillsynen av de finansiella företagen. Det säkerhetspolitiska läget har inskärpt allvaret i och vikten av detta arbete.
ESRB varnar för sårbarheter i det finansiella systemet inom EU
Europeiska systemrisknämnden (ESRB) utfärdar en formell varning om sårbarheter inom Europeiska Unionens (EU:s) finansiella system.
FI tillämpar nya metoder för att kategorisera kreditinstitut och klassificera filialer
Denna promemoria är en omarbetad version av FI Dnr 19-18524. Promemorian redogör för hur FI delar in svenska kreditinstitut i olika tillsynskategorier och för klassificeringen av svenska filialer till kreditinstitut i andra EES-länder. Promemorian beskriver även hur FI tillämpar proportionalitet i tillsynen.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2023
I en promemoria presenterar FI resultatet av vår tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2023.
Erik Thedéen: Anpassningar behövs på kommersiella fastighetsmarknaden
Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen (FI), talade på konferensen Öresundsmarknaden om FI:s syn på den kommersiella fastighetsmarknaden.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte 4 september
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 4 september.
Stabilitetsrådet enigt om åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten
Det finansiella stabilitetsrådet är enigt om åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten. Rådet träffades på söndagen den 4 september för ett extrainsatt möte mot bakgrund av likviditetsproblemen i marknaden för elderivat.
Skulder i kommersiella fastighetsbolag, icke-banker och finansiell stabilitet
Karin Lundberg, chef för verksamhetsområdet Bank på FI, höll i dag ett tal om skulder i kommersiella fastighetsbolag, icke-banker och finansiell stabilitet på UBS årliga konferens.
Remissvar: Startlån till förstagångsköpare av bostad
FI bedömer att det finns en risk att utredningens förslag till startlån inte på något märkbart sätt uppnår målet att hjälpa förstagångsköpare in på bostadsmarknaden.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2022
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2022.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskar
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade kraftigt under det andra kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 1,07 procent, jämfört med 1,35 procent vid slutet av det första kvartalet.
Erik Thedéen: Läget för finansiell stabilitet
Under måndagen deltog FI:s generaldirektör Erik Thedéen i en paneldebatt om möjligheter och risker med ökad användning av artificiell intelligens och maskininlärning inom kreditgivning och rådgivning mot hushåll. Innan Thedéen redogjorde för FI:s syn på området kommenterade han kort FI:s bedömning av läget för den finansiella stabiliteten. Talet hölls på engelska.
Nordea Hypotek AB påförs kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut (O-SII-buffert)
Finansinspektionen har sedan 2018 identifierat Nordea Hypotek AB som ett övrigt systemviktigt institut (O-SII). I år är det emellertid första gången som FI ställer krav på Nordea Hypotek AB att hålla en extra kapitalbuffert som övrigt systemviktigt institut.
Remissvar: Införande av avdrag för eget kapital och begränsning av avdrag för räntor
Finansinspektionen (FI) stödjer generellt EU-kommissionens förslag till EU-direktiv som kommer att minska företagens incitament för lånefinansiering och uppmuntra finansiering med eget kapital. Det kan därmed förväntas bidra positivt till den finansiella stabiliteten.
Beslut som rör erkännande av makrotillsynsåtgärder i tre EU-länder
FI har fattat beslut som rör erkännande (reciprocitet) av makrotillsynsåtgärder i Litauen, Belgien och Nederländerna.
Det kontracykliska buffertvärdet höjs
FI har beslutat att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent, vilket är dess neutrala nivå. Detta kommunicerades redan i stabilitetsrapporten. En genomförandeperiod på 12 månader innebär att nivån börjar gälla från slutet av juni 2023.
FI får nya cyberuppdrag av regeringen
FI får två nya uppdrag att stärka finansiella företags digitala motståndskraft. Uppdragen är en del i ett nytt cybersäkerhetspaket som regeringen presenterade i dag.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 1 juni
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 1 juni.
Identifiering av kapitalbuffertpåslag för systemviktiga företag
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när FI publicerar 2022 års lista med beräkningar av företags systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.
Stigande räntor pressar skuldsatta hushåll och företag
Räntorna stiger snabbt i spåren av den höga inflationen. Högre räntor och en lägre riskaptit har pressat ned risktagande och tillgångspriser. På lång sikt kan det dämpa skulderna och gynna den finansiella stabiliteten. De stora skulder som byggts upp under den långa perioden av låga räntor sätter dock press på högt skuldsatta hushåll och företag.
FI avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent
Finansinspektionen (FI) avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent under det andra kvartalet 2022.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:1)
Räntor och ränteförväntningar har stigit under 2022 på grund av en hög och stigande inflation. En sektor som är sårbar för stigande räntor är den kommersiella fastighetssektorn. FI ser även att marknadslikviditeten har minskat på obligationsmarknaderna och företagsobligationsmarknaden fungerar återigen sämre.
Pressinbjudan: Stigande räntor pressar skuldsatta hushåll och företag
Tisdagen den 31 maj presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 1 juni
Onsdagen den 1 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2022
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2022.
Remissvar: Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2015–2020
Finansinspektionen kommenterar i remissvaret de delar av utvärderarnas rekommendationer som har koppling till finansiell stabilitet.
