En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaResultat
2024
FI-analys 47: Låg risk för en omfattande uttagsanstormning i det svenska banksystemet
Den svenska banksektorn har relativt hög motståndskraft avseende de faktorer som orsakade bankoron 2023, då ett flertal banker gick omkull. I de fall svenska banker uppvisar sårbarheter vägs dessa upp av motståndskraft inom andra områden.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2024:2): Bättre utsikter, men risk för bakslag
Läget för den finansiella stabiliteten har förbättrats något under det senaste halvåret. Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur men sjunkande räntor bidrar till en ökad framtidsoptimism. Samtidigt innebär det osäkra globala ekonomiska och säkerhetspolitiska läget ökade risker, bland annat i form av cyberangrepp. Det skriver FI i årets andra stabilitetsrapport.
FI-analys 46: Autocalls lönar sig dåligt för konsumenter
FI har i flera rapporter pekat på att många strukturerade produkter är olämpliga för de flesta konsumenter. I en ny analys har FI kartlagt konsumenters investeringar i en typ av strukturerad produkt som kallas autocalls. Analysen visar att autocalls ofta är dyra, förknippade med höga risker och svåra att förstå. I många fall är produkterna också olönsamma för konsumenter.
Svenska banker har god motståndskraft i sina likviditetsreserver och säkerhetsmassor
Svenska banker har en god motståndskraft mot såväl stora värdeminskningar i sina likviditetsreserver som större prisfall på tillgångar i sina säkerhetsmassor. Det visar en ny analys från FI.
FI-tillsyn 30: Bankerna kan stärka sin sanktionsscreening
FI har testat träffsäkerheten i 19 bankers system som används för att göra kontroller gentemot internationella sanktionslistor, så kallad sanktionsscreening. Resultatet visar att träffsäkerheten i de system som bankerna använder skulle kunna öka och att det finns utrymme för vissa banker att förbättra sitt arbete på området.
FI lämnar rapport till regeringen om tillsynen enligt taxonomiförordningen
Taxonomitillsynen är redan etablerad och bedrivs inom ramen för dagens tillsyn av företagens hållbarhetsrapportering samt de finansiella företagens hållbarhetsupplysningar. I takt med en ökande taxonomiredovisning under de kommande åren behöver FI utökade resurser och tillgång till expertis för att kunna utöva en ändamålsenlig tillsyn. Detta framför FI i en rapport till regeringen.
FI föreslår stärkt förebyggande arbete i kampen mot investeringsbedrägerier
Allt fler konsumenter utsätts för investeringsbedrägerier. I en rapport till regeringen föreslår FI bland annat ett stärkt förebyggande arbete för att motverka investeringsbedrägerier.
Årets andra bankbarometer: så utvecklades banksektorn första halvåret 2024
De svenska bankernas utlåning till allmänheten växte med 0,4 procent mellan det andra kvartalet 2024 och motsvarande kvartal 2023. Det är en betydande avmattning jämfört med året innan, då tillväxten var 4,9 procent. Lönsamheten för svenska banker var dock fortsatt hög med en genomsnittlig avkastning på eget kapital på 14 procent. Det visar bankbarometern hösten 2024.
Rättsligt ställningstagande: Så ska regler tolkas vid inlåning via digitala plattformar
Allt fler banker och andra kreditinstitut erbjuder sparande via digitala inlåningsplattformar. Detta gör dem mer sårbara, eftersom volymen av inlåning snabbt kan sjunka. FI konstaterar i en rapport att en del institut inte tar tillräcklig höjd för riskerna, bland annat när de beräknar vilken likviditetsbuffert som krävs vid sådan inlåning. I ett rättsligt ställningstagande visar vi hur reglerna ska tolkas.
Tillsyn över institut som ger ut säkerställda obligationer
Företag som ger ut säkerställda obligationer har en god motståndskraft kopplad till sina säkerställda obligationer, även om marknadsvärdena av underliggande säkerheter skulle sjunka. Det visar en rapport som Finansinspektionen har gjort.
Två expertrapporter om makrotillsynsåtgärder
Amorteringskrav, skuldkvoter och tak för belåningsgrad är verktyg för makrotillsyn i Sverige och många andra länder. Men vilka är de potentiella effekterna av dessa låntagarbaserade åtgärder? För att hitta svar på frågan har Finansinspektionen beställt två expertrapporter i ämnet.
FI:s enkät visar hur företagen förbereder sig inför Dora-förordningen
Dora-förordningen ställer nya krav på företagen att hantera it-risker. FI har skickat ut en enkät för att ta reda på hur företagen förbereder sig inför de nya reglerna. De allra flesta företag som svarat på enkäten har påbörjat sina förberedelser – men mycket arbete återstår.
FI uppmuntrar företagen till tydlig information till efterlevande
När en anhörig avlider kan det vara svårt för efterlevande att veta om de har rätt till ett så kallat efterlevandeskydd eller inte. Det är därför viktigt att den information som efterlevande får är tydlig och lättförståelig. Informationen ser olika ut men det finns många goda exempel. Det visar en ny analys från FI.
FI ska stärka vägledningen i innovationsfrågorna – men utan en regulatorisk sandlåda
FI ska utvärdera hur myndighetens innovationscenter ytterligare kan bidra till att förenkla för företagen och stärka arbetet med vägledning i innovationsfrågorna. Däremot ser inte FI tillräckliga motiv för att inrätta en så kallad regulatorisk sandlåda.
Mer och tydligare information behövs vid fastighetstransaktioner
FI publicerar idag en kortrapport om insiderinformation och fastighetstransaktioner. Rapporten är ett led i den tillsyn som vi bedriver om emittenters skyldighet att offentliggöra insiderinformation. Tidigare i våras publicerade FI ett frågeformulär till marknadens aktörer där vi efterfrågade vilken information de ansåg som minst nödvändig för att kunna göra en fullständig och korrekt bedömning av en fastighetstransaktion.
FI identifierar omställningsrisker i bankernas låneportföljer
Det finns klimatrelaterade omställningsrisker i svenska bankers låneportföljer. Det visar en analys som FI har gjort genom att matcha bankernas utlåning till enskilda företag med utsläppsdata från företag som ingår i EU:s utsläppshandel.
Mer behöver göras för att skydda konsumenter från bedrägerier
Bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som göder den organiserade brottsligheten. Det är samtidigt konsumenter som står för den övervägande delen av förlusterna och det drabbar främst de äldre. FI konstaterar i en ny rapport att mer behöver göras för att stoppa bedrägerierna och för att skydda konsumenterna på finansmarknaden. FI välkomnar också de viktiga åtgärder som Bankföreningen har aviserat liksom de förslag till nya regelverk som förhandlas inom EU.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2024:1): Något bättre utsikter men osäker omvärld
Utsikterna för den finansiella stabiliteten har förbättrats något och osäkerheten har minskat. Samtidigt befinner vi oss i en lågkonjunktur. Högre kostnader för både räntebetalningar och andra varor och tjänster sätter fortsatt press på hushåll och företag. Det försämrade säkerhetsläget ställer också ökade krav på den operationella motståndskraften i den finansiella sektorn. Det skriver vi i årets första stabilitetsrapport.
Tydligare information från bankerna ska göra att fler förhandlar om boräntan
Många konsumenter tycker att det är svårt att förstå och jämföra olika ränteerbjudanden från bankerna. FI föreslår nu att konsumenterna ska få tydligare information om bankens genomsnittsränta och information inför att ränterabatter löper ut. Detta kommer göra det enklare för konsumenter att förhandla och jämföra sina ränteerbjudanden och därmed också stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden.
FI-analys 45: Stora risker i små och medelstora fastighetsföretag
Många mindre, onoterade fastighetsföretag har en hög belåningsgrad och låg räntetäckningsgrad. Det gör dem sårbara i ett läge med höga räntor och lägre intäkter. I ett sådant scenario skulle de mindre fastighetsföretagen utgöra huvuddelen av bankernas kreditrisker kopplat till fastighetssektorn. Det framgår av en ny FI-analys.
Analys av livförsäkringsföretagens dödlighetsantaganden
Försäkringsbolag måste kunna finansiera sina försäkringsåtaganden. Det gäller också försäkringsbolag som ger ut liv- och pensionsförsäkringar. I en analys FI har gjort kan vi se att livförsäkringsbolagen har förbättrat sina antaganden för hur framtida åtaganden ska beräknas.
FI-analys nr 44: De flesta har förlorat pengar på att handla med kryptocertifikat
Mer än hälften av de svenskar som handlat med kryptocertifikat under de senaste sex åren har förlorat pengar på sin investering. Detta trots att den underliggande marknaden stigit med uppåt 500 procent under den studerade perioden. Det visar en ny analys från FI som undersöker svenskarnas handel i kryptocertifikat.
Konsumentskyddsrapport 2024: Företag fortsätter att erbjuda konsumenter olämpliga produkter
Dyra och komplexa produkter är olämpliga för de flesta konsumenter. Trots detta förekommer att företag säljer sådana produkter brett. Detta är en av riskerna för konsumenter som FI lyfter i årets konsumentskyddsrapport.
Redovisning av samarbete för att motverka olaglig spelverksamhet och penningtvätt
Fördjupad informationsdelning och samverkan kan bidra till en effektiv tillsyn och motverka att spelmarknaden och de finansiella systemen kan användas för kriminella syften. Det är slutsatserna i redovisningen av ett uppdrag FI och Spelinspektionen fått av regeringen.
FI publicerar årets första bankbarometer
De svenska bankernas lönsamhet var fortsatt hög under det andra halvåret 2023, även om den avtog något under det fjärde kvartalet 2023. Bankernas utlåning till allmänheten var i stort sett oförändrad jämfört med ett år tidigare. Bolånebankernas och sparbankernas utlåning växte dock något snabbare än marknaden som helhet och de fortsatte därför att ta marknadsandelar. Det visar den första bankbarometern för 2024.
FI-tillsyn 29: Rådgivare missar konsumenternas önskemål om att spara hållbart
6 av 10 anser att hållbarhet är viktigt när de sparar pengar. Rådgivare hos banker, värdepappersbolag och försäkringsförmedlare har en skyldighet att ta hänsyn till konsumenters olika önskemål om hållbart sparande. Så är inte alltid fallet. Tvärt om riskerar många konsumenter i dag att investera i produkter som inte motsvarar deras förväntningar när det kommer till hållbarhet. Det visar en analys från FI och vi uppmanar nu företagen att rikta de här frågorna ett särskilt fokus.
FI prioriterar särskilt sårbara sektorer för att motverka penningtvätt
Penningtvätt är ett globalt problem som gör det möjligt för kriminella att omsätta stora summor utan att avslöja sin olagliga verksamhet. För att motverka risken för penningtvätt har FI identifierat ett antal områden där riskerna bedöms som särskilt stora och som vi kommer att ha ett extra fokus på under året.
Integrering av hållbarhetsrisker i företagsstyrningen
De flesta värdepappersbolag, fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder har integrerat hållbarhet i sin verksamhet. Däremot varierar omfattningen mellan företagen, liksom deras kunskaper och metoder. Det visar en fördjupad analys som Finansinspektionen har gjort. Företagen behöver därför fortsätta att fokusera på området för att säkerställa att de uppfyller kraven i regelverken.
Så arbetar FI med att förenkla för företagen – en första delrapport
FI arbetar på flera sätt för att underlätta för företag under vår tillsyn genom att förenkla regler, bistå med rättslig vägledning och öka digitaliseringen. En första delrapport till regeringen beskriver vilket FI:s förenklingsarbete bedriver nu och planerar att bedriva framöver.
Räntan pressar högt skuldsatta hushåll
Hushållen fortsatte att pressas av både högre räntor och andra kostnader. Det visar FI:s bolånerapport som släpps i dag. I den tittar vi på nya bolånetagare hösten 2023. Vi kan se att antalet nya bolånetagare var färre än tidigare år. Bostadsköparna köpte också billigare bostäder och lånade något mindre pengar. Den totala utlåningen till hushållen har stannat av, men trots detta är hushållens skuldsättning fortsatt hög.
FI vill att finansmarknaden växlar upp sitt hållbarhetsarbete
Mycket arbete återstår innan finansmarknaden fullt ut medverkar till en hållbar ekonomi. Företagen behöver bland annat bli bättre på att upptäcka och integrera hållbarhetsrisker och en förutsättning för det är att det finns rätt kompetens i hållbarhetsfrågor. Företagen har även ett ansvar för att förhindra att deras verksamheter utnyttjas för kriminella syften. Det är några av de slutsatser vi drar i vår hållbarhetsrapport som släpps i dag.
Banker ger undantag från amorteringskrav vid köp av nyproducerad bostad
Bankerna kan ge undantag från amorteringskravet i samband med att låntagare köper en nyproducerad bostad. Sju av åtta banker använder undantaget och en fjärdedel av låntagare som köpte en nyproducerad bostad under åren 2017 – 2023 har fått undantag. Det visar en rapport vi lämnar till regeringen i dag.
Viktigt med en helhetssyn vid förändring av villkoren på bostadsmarknaden
FI har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 procent till 90 procent. Samtidigt föreslår regeringen att avdragsrätten för lån utan säkerhet, så kallade blancolån, ska fasas ut. Vi bedömer att en höjning av bolånetaket skulle leda till en högre skuldsättning hos hushållen och en ökning av de risker som hög skuldsättning medför. Det gäller även om ränteavdragen för blancolån tas bort. Vi anser också att det är lämpligt att invänta den pågående utredningen av både bolånetaket och amorteringskravet och ta ställning till eventuella förändringar av åtgärderna som en helhet.
Resultat av FI:s tillsyn över utgivare av säkerställda obligationer
Säkerställda obligationer är en viktig finansieringskälla för flera av de största bankerna och kreditinstituten i Sverige. Därför behöver denna marknad fungera väl. FI utövar tillsyn över de företag som har tillstånd att ge ut säkerställda obligationer. Alla dessa företag har övervärden med god marginal till kravet på två procent, vilket ger en viss motståndskraft om marknadsvärdena av underliggande säkerheter skulle förändras. Det visar en rapport där vi redogör för vad som framkom i tillsynen över utgivare av säkerställda obligationer under 2022.
Förbud mot förvalt kreditalternativ har minskat andelen kreditbetalningar
För att färre konsumenter ska göra oplanerade kreditbetalningar införde regeringen 2020 nya regler för marknadsföring av betaltjänster online. FI har granskat effekten och konstaterar att andelen kreditbetalningar har sjunkit. Konsumentskyddet kan dock stärkas ytterligare genom att reglerna flyttas från betaltjänstlagen till konsumentkreditlagen.
FI vill se mer standardiserad taxonomirapportering
Det är i dag svårt att jämföra den hållbarhetsdata som finansiella företag rapporterar enligt taxonomiförordningen eftersom informationen presenteras på ett varierande sätt. Det visar en analys från FI, som nu uppmanar företag att i större utsträckning följa EU-kommissionens vägledning för rapportering enligt taxonomiförordningen. På så vis vill FI att det ska bli lättare för investerare att kunna jämföra företag och göra hållbara investeringar.
Ny undersökning: ekonomisk ohälsa högre hos vissa grupper
En ny undersökning som gjorts på uppdrag av Finansinspektionen och Folkhälsomyndigheten visar att svenskar överlag har ett högt finansiellt välbefinnande, även kallat ekonomisk hälsa. Samtidigt känner många en oro eller stress över sin ekonomi, vilket enligt undersökningsresultatet kan leda till negativ påverkan på hälsan. Dessutom uppger en av tre att de har haft svårt att klara löpande utgifter för mat och hyra under det senaste året. Undersökningen pekar också på att vissa grupper är överrepresenterade bland de som har lägst finansiellt välbefinnande.
2023
Företagen behöver stärka sitt säkerhetsskyddsarbete
Det försämrade säkerhetspolitiska läget ökar risken för att svenska intressen utsätts för olika angrepp. Flera finansiella företag arbetar i dag med säkerhetsskydd i sin verksamhet, men de behöver stärka arbetet ytterligare. Det visar en analys som Finansinspektionen har gjort.
Fler bankkunder bör kunna erbjudas betalkonton
Antalet bankkunder som får sina betalkonton avslutade av bankerna har ökat på senare år. Bankerna nekar också konsumenter att öppna bankkonto i viss utsträckning, vilket innebär stora problem för de som berörs. I stället för att helt neka kunden ett konto, borde bankerna pröva om andra åtgärder kan vidtas i syfte att inte i onödan begränsa privatpersoners tillgång till finansiella tjänster. Det visar en ny rapport från Finansinspektionen.
FI-analys nr 43: d-SRI: En systemriskindikator för Sverige
I den här FI-analysen anpassar vi systemriskindikatorn d-SRI för svenska förhållanden. Indikatorn d-SRI är tänkt att fungera som en varningssignal innan kriser som härstammar från inhemska obalanser uppstår. Den indikerar riskuppbyggnad under åren innan 90-talskrisen, it-kraschen 2000 och finanskrisen 2008. I dagsläget − när vi ser en stramare kreditgivning och lägre tillgångspriser − uppvisar d-SRI tydligt strama finansiella förhållanden.
FI-analys nr 42: Skillnader mellan kvinnors och mäns beteende på börsen
Redan vid tre års ålder börjar vuxna spara mer ofta i aktier till pojkar än till flickor. Dessa skillnader växer sen över tid och bidrar till en ojämställd aktiemarknad. Det visar en ny analys från Finansinspektionen (FI) som undersöker skillnader i kvinnor och mäns investeringsbeteende på börsen.
FI-tillsyn 28: Vinstutdelande sakförsäkringsbolag ger ofta lägre ersättning
Hur använder försäkringsbolagen de premier konsumenter betalar? Den saken har Finansinspektionen (FI) analyserat och kommit fram till att det är stora skillnader, både mellan olika typer av försäkringsbolag och olika slags försäkringar. Vi konstaterar bland annat att konsumenterna generellt sett får lägre ersättning för sin premie hos vinstutdelande försäkringsbolag än hos de ömsesidiga.
FI-analys nr 41: Fastighetsföretagen kan behöva minska sin skuldsättning
I den här analysen uppskattar vi hur stora behov de svenska börsnoterade och större privatägda fastighetsföretagen har av att minska sina skulder i ett läge där finansieringskostnaderna stiger och fastighetsvärdena faller. Vi beräknar hur mycket företagen behöver minska sina skulder för att behålla vissa antagna nivåer på räntetäckningsgrad och belåningsgrad.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2023:2): Anpassningen till ett högre ränteläge inte klar
Högre räntor innebär att hushåll och företag behöver anpassa sin ekonomi. Finansinspektionen ser nu att risktagandet har minskat. Men det förändrade ekonomiska läget med osäkerhet om hur länge de högre räntorna kommer att bestå innebär förhöjda risker för den finansiella stabiliteten. Kommersiella fastighetsbolag med hög skuldsättning är särskilt utsatta om räntorna skulle ligga kvar på höga nivåer. Det skriver vi i årets andra stabilitetsrapport.
Delredovisning om samarbete för att motverka olaglig spelverksamhet
FI och Spelinspektionen har gemensamt identifierat ett antal områden där samverkan ska utvecklas och förstärkas. Det visar en första delredovisning av uppdraget att se över hur samarbetet kan stärkas för att motverka olaglig spelverksamhet.
Konsumenternas ställning på bankmarknaden kan stärkas
För att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden vill Finansinspektionen se att alla banker erbjuder digitala amorteringsunderlag. FI kommer också fortsatt att utreda hur konsumenterna kan få enklare och mer jämförbar information samt hur de ytterligare kan påverka sina villkor. Det skriver vi i en rapport till regeringen i dag och skickar samtidigt ett förslag om digitala amorteringsunderlag på remiss.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2023
De svenska bankernas lönsamhet var fortsatt hög under det första halvåret 2023. Den genomsnittliga räntenettomarginalen har fortsatt att stiga över det senaste året, även om det inte gäller för alla kategorier av banker som nämns i denna rapport. Det visar den andra Bankbarometern för 2023.
Flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring
Det är inte motiverat att ändra nuvarande lagstiftning för att ytterligare underlätta flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring. Däremot kan branschen göra mer för att underlätta för de som vill flytta sina pengar. Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i en kartläggning som gjorts på uppdrag av regeringen
FI-tillsyn 27: Skadeförsäkringsföretagens process för produktgodkännande
Processen för produktgodkännande är central ur ett konsumentskyddsperspektiv. Den syftar till att säkerställa att försäkringsföretagen fokuserar på konsumenternas intressen när de utvecklar och underhåller försäkringsprodukter. I en fördjupad analys som Finansinspektionen har gjort har vi sett flera goda exempel på hur företagen arbetar med och tillämpar den här processen.
Så används öppna finansiella tjänster i Sverige
Digitaliseringen innebär både möjligheter och risker på finansmarknaden. Bredare reglering för hur kundinformation kan delas med tredjepartsleverantörer kan göra det enklare för konsumenter att jämföra finansiella produkter så som tjänstepension och bolån. Det konstaterar Finansinspektionen i en ny kartläggning.
Rapport: Bankernas hantering av undantag från amorteringskraven
Finansinspektionen har haft regeringens uppdrag att kartlägga bankernas hantering av undantag från amorteringskraven. Kartläggningen visar att bankerna har i huvudsak hanterat undantagen från amorteringskraven på ett bra sätt. Bankerna har förbättrat sina processer för att hantera undantagen, som har blivit allt fler. Ökningen förklaras av att pressen på hushållens ekonomi har ökat och att informationen om möjligheten till undantag har spridits i samhället. Bankernas förbättrade processer är en anpassning till detta.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2023:1)
Höga räntor och lägre risktagande för med sig en ekonomisk miljö där sårbarheter i det finansiella systemet snabbt kan blottas. Inte minst pressas fastighetsbolag och hushåll av högre räntor. Samtidigt konstaterar FI att svenska banker är välkapitaliserade och bör kunna stötta sina kunder. På sikt kan de anpassningar som nu sker innebära att sårbarheterna minskar.
FI-analys nr 40: Vinnare och förlorare i handeln med meme-aktier
FI:s analys av så kallade "meme-aktier" visar att de allra flesta förlorade på sin handel i aktierna, även om det fanns stora skillnader. Några tjänade mycket pengar och andra förlorade stora summor.
FI:s analys av statliga kreditgarantier till elproducenter
Att svenska staten i höstas garanterade elproducenter knutna till elderivatmarknaden att kunna låna sammanlagt på 250 miljarder kronor var en berättigad åtgärd – trots att ingen elproducent så här långt utnyttjat garantin. Det är en slutsats i den analys som FI gjort i efterhand. Däremot går det att hitta exempel på saker som kunde fungerat bättre i det arbete som föregick beslutet. Och det finns frågor om elderivatmarknaden, centrala motparter och de regler som styr sådan verksamhet som tål att funderas vidare över.
FI-tillsyn 26: Svenska försäkringsbolag rustade för naturkatastrofer
FI har analyserat hur sex bolag hanterade översvämningarna i Gävleborgs län sommaren 2021 och konstaterar att samtliga bolag var väl finansiellt rustade och troligen hade klarat av väsentligt större skador.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2023
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenterar vi siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Vi ger ut Bankbarometern en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2022.
Den svenska bolånemarknaden 2023
Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.
Konsumentskyddsrapport 2023
FI:s högst prioriterade risker inom konsumentskyddsarbetet för 2023 är osund kreditgivning, olämpliga investeringsprodukter och investeringsbedrägerier.
Rapport: Kontroll över finansiella företags utlagda verksamhet
För att få en bättre kontroll över de finansiella företagens utlagda verksamhet behöver reglerna bli tydligare och mer enhetliga. FI bedömer att Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (Dora-förordningen) kommer att innebära en tydlig kvalitetshöjning när det gäller de krav som ställs på de finansiella företagens kontroll över utkontrakterad verksamhet. Kraven ger också tillsynsmyndigheterna bättre verktyg.
Behövs tilläggs- och produktförsäkringar?
Konsumenternas behov av tilläggsförsäkringar skiljer sig åt beroende på ålder. Yngre har större behov av tilläggsförsäkringar jämfört med äldre, som ofta har litet behov av dem. Behovet av produktförsäkringar är litet och ofta behövs de inte alls. Det visar en fördjupad analys som Finansinspektionen (FI) har gjort.
2022
Svenska konsumtionslån
Svenska hushåll lånar i hög utsträckning till bostadsköp. Men lån finansierar även delar av deras konsumtion. Konsumtionslånen har vuxit snabbt de senaste åren. Räknat i kronor består den största andelen av blancolån, det vill säga lån utan säkerhet. Sett till antalet är fakturor vanligast. Det visar Finansinspektionens (FI) kartläggning av nya konsumtionslån med data från 2021.
FI-analys nr 39: Uppnår kapitalbuffertarna sitt syfte?
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) är utformat på ett sätt som gör att bankerna kan bryta mot det innan de bryter mot kapitalkraven. Detta kan leda till att kapitalbuffertarna blir mindre användbara. Det visar FI:s analys av hur kapitalbuffertarna påverkas när en bank ska uppfylla både MREL och kapitalkraven.
Hur redovisar försäkrings- och tjänstepensionsföretag hållbarhetsinformation?
Hur jobbar försäkrings- och tjänstepensionsföretag som erbjuder sparandeförsäkringar med hållbarhetsrelaterade upplysningar på sina webbplatser och i sin förköpsinformation? Det har FI kartlagt och slutsatsen är att företagen hanterar upplysningskraven på olika sätt och att informationen i flera fall kan bli tydligare och mer konkret.
Finansinspektionens strategi för att motverka grönmålning
FI:s strategi för att motverka grönmålning i den finansiella sektorn syftar till att värna förtroendet för hållbara investeringar och en hållbar finansmarknad.
Färdplan för en hållbar finansmarknad
FI har en naturlig roll i arbetet med hållbar finans. Sedan 2019 omfattar FI:s övergripande uppdrag också ett ansvar om att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. FI är därtill ansvarig tillsynsmyndighet för en rad nya regelverk inom hållbar finans, som följer av EU:s ambitiösa hållbarhetsagenda.
FI-analys 38: Lån och betalningsproblem bland kvinnor och män
2022-12-01 | Rapporter
Bland låntagare över 45 år är det vanligare att kvinnor än män får skulder hos Kronofogden. En förklaring kan vara att större livshändelser, som en skilsmässa, slår hårdare mot kvinnor. Det visar denna analys från Kronofogden och Finansinspektionen.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:2)
Den höga inflationen har lett till snabbt stigande räntor. De hastigt förändrade förutsättningarna innebär en snabb omställning för aktörer på de finansiella marknaderna och för låntagare. På kort sikt innebär det ökade risker och en förhöjd osäkerhet. En sektor som är sårbar i den här miljön är den kommersiella fastighetssektorn.
FI-analys 37: Stresstester av fonders likviditetsrisker
FI:s stresstester visar att en majoritet av de svenska fonderna verkar kunna hantera relativt stora utflöden på ett bra sätt. Men vissa företagsobligationsfonder samt en relativt stor andel av högriskobligationsfonderna kan få likviditetsproblem under stressade marknadsförhållanden.
Kartläggning av marknadsbaserad finansiering i Sverige
Svenska företag finansierar sig i allt högre grad utanför banksektorn. Även för hushåll finns nya möjligheter att ta lån utanför bankerna. Även om det kan finnas fördelar med tillgång till fler finansieringsmöjligheter innebär utvecklingen också nya risker.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2022
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2022.
Låntagarbaserade åtgärder vid hög inflation och stigande räntor
Att ändra eller pausa amorteringskraven är inte en träffsäker eller ändamålsenlig åtgärd för att hjälpa de hushåll som är i mest behov av ekonomiskt stöd för att klara av ökade kostnader. Det är slutsatsen i FI:s utvärdering av hur amorteringskraven påverkar hushåll med lägre inkomster och små marginaler i dagens pressade ekonomiska läge.
Delredovisning av tillsynsuppdraget över it-risker
Finansinspektionen arbetar sedan länge med informations- och cybersäkerhetsrisker inom ramen för den löpande tillsynen av de finansiella företagen. Det säkerhetspolitiska läget har inskärpt allvaret i och vikten av detta arbete.
Fonder med hållbar investering som mål
Finansinspektionen har genomfört en fördjupad analys av hur förvaltare av svenskregistrerade fonder som har hållbar investering som mål (även kallade artikel 9-fonder) uppfyller de krav som finns på att lämna hållbarhetsrelaterade upplysningar i den informationsbroschyr som ska tillhandahållas till investerare.
Får lojala försäkringstagare betala mer?
Finansinspektionen har undersökt om lojala försäkringstagare får betala högre premier när det gäller tre skadeförsäkringsprodukter som har stor betydelse för konsumenter: hemförsäkring, villaförsäkring och personbilsförsäkring. Granskningen visar att premier för hemförsäkringar höjs betydligt mer för lojala kunder än för nya. Även för villaförsäkring höjs premierna mer för lojala kunder, men inte för personbilsförsäkringar.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:1)
Räntor och ränteförväntningar har stigit under 2022 på grund av en hög och stigande inflation. En sektor som är sårbar för stigande räntor är den kommersiella fastighetssektorn. FI ser även att marknadslikviditeten har minskat på obligationsmarknaderna och företagsobligationsmarknaden fungerar återigen sämre.
Förstärkt digital motståndskraft hos företag i den finansiella sektorn
Rapporten omfattar ett antal förslag och åtgärder som FI bedömer kommer att stärka den digitala motståndskraften hos företagen i den finansiella sektorn. Vissa av åtgärderna är av mer allmän karaktär, medan andra är mer inriktade på att avhjälpa en mer specifik brist. Förslagen i den här rapporten gäller såväl FI:s egen verksamhet som andra myndigheters.
Den svenska bolånemarknaden 2022
De svenska hushållen fortsätter att ta allt större lån. Fler nya bolånetagare än tidigare år hade 2021 både hög skuldkvot och hög belåningsgrad. Högre inflation och stigande räntor, leder till att bolånetagare får mindre marginaler i sin ekonomi. Därmed minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som bolånetagares återbetalningsförmåga försämras.
Konsumentskyddsrapport 2022
Osund kreditgivning och provisioner vid försäljning av finansiella instrument. Det är de högst prioriterade riskerna för Finansinspektionens (FI) konsumentskyddsuppdrag 2022.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2022
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under 2021.
FI-analys nr 36: Har FI:s riskviktsgolv påverkat bankernas fastighetsutlåning?
I denna FI-analys studerar vi hur riskviktsgolvet påverkat bankernas utlåning till fastighetsföretagen med hjälp av detaljerad utlåningsdata. Syftet är att analysera om riskviktsgolvet har påverkat bankernas räntemarginal och risken i utlåningen. Vi undersöker även hur volymen banklån respektive obligationer till fastighetsföretag har utvecklats före och efter införandet av riskviktsgolvet.
Mer jämställt sparande
Jämställdhet är en spegling av förhållanden i samhället i stort. Faktorer som fördelning av inkomster och tillgångar mellan män och kvinnor ligger utanför detta uppdrag, som handlar om ett mer jämställt sparande. Vad som är ett lämpligt sparande för en viss person beror på en rad faktorer, varav många är individuella. Vad som bör eftersträvas i det här sammanhanget är jämställda förutsättningar att fatta väl övervägda och ändamålsenliga beslut om sparande utifrån den egna situationen. Grundläggande kunskaper behöver ges i grundskolan så att alla fårsamma förutsättningar. Senare i livet behöver kunskaperna byggas på och tillgångtill information och utbildningsmaterial finnas tillgängligt för dem som vill och behöver öka sina kunskaper.
2021
Uppföljning av de nya reglerna om försäkringsdistribution för försäkringsföretag
Finansinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att redovisa de effekter som de nya reglerna om försäkringsdistribution hittills har haft.
Uppföljning av de nya reglerna om provision och oberoende rådgivning
Sedan 2018 gäller nya och utökade krav på värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare som tar emot provisioner eller tillhandahåller oberoende rådgivning eller rådgivning grundad på opartisk och personlig analys. För att studera effekter av de nya reglerna har Finansinspektionen kartlagt hur värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare hanterar provisioner som de tar emot i samband med rådgivning.
FI-tillsyn 25: Flera banker och kreditmarknadsbolag bör se över sina ersättningssystem
Det finns utrymme för flera banker och kreditmarknadsbolag att förbättra sina ersättningspolicyer och tillämpningen av vissa andra bestämmelser i ersättningsföreskrifterna, visar en ny kartläggning från Finansinspektionen.
FI-analys 35: Långivarens betydelse för betalningsproblem och skuld hos Kronofogden
Det finns olika typer av långivare. De erbjuder olika typer av lån och har olika hög risktolerans. Risktoleransen syns i deras affärsmodell, som bland annat består av hur de gör sina kreditprövningar. Det finns även olika typer av låntagare. Vissa efterfrågar små lån och andra efterfrågar stora lån. Både långivarens kreditprövning och låntagarens återbetalningsförmåga är ofta bättre vid stora lån. De små lånen står för en hög andel av tidiga betalningsproblem – påminnelser och inkassokrav. Men små lån kan låntagaren ofta betala tillbaka innan de blir en skuld hos Kronofogden.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:2)
Sveriges ekonomi har i hög grad återhämtat sig och tillgången till finansiering i det finansiella systemet är bra. En utfasning av Riksbankens tillgångsköp bör därför inledas för att undvika ytterligare riskuppbyggnad. FI ser bland annat ökade risker inom de kommersiella fastighetsföretagen.
Svenska konsumtionslån
Ett av Finansinspektionens (FI) uppdrag är att verka för ett högt skydd för konsumenter på de finansiella marknaderna. Därför gör FI bland annat en årlig kartläggning av nya konsumtionslån. Kartläggningen bidrar till att öka vår förståelse för konsumtionslånen och de risker de innebär för låntagarna. Lån och lånebetalningar har stor betydelse för hushållens ekonomi. För en låntagare med en genomsnittlig inkomst som tar ett större konsumtionslån kan månadsbetalningen för räntan och amorteringen motsvara betalningen för ett betydligt större bolån.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2021
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2021.
FI-tillsyn 24: Försäkringsföretagens klagomålshantering
FI har genomfört en kartläggning av klagomålshanteringen hos 20 försäkringsföretag. Försäkringsföretagen hanterar överlag klagomål väl, men det finns utrymme för förbättringar. Flera av de brister som kartläggningen visar bör kunna åtgärdas omgående.
Konsekvenser av ett utsträckt prospektansvar för juridiska personer
Finansinspektionen har på regeringens uppdrag kartlagt klagomål på fel och brister i prospekt som ska offentliggöras enligt EU:s prospektförordning. Vi har också sammanställt vilka konsekvenser det skulle kunna få för den svenska finansmarknaden om det skadeståndsrättsliga ansvaret för innehållet i prospekt skulle utsträckas till att även omfatta juridiska personer.
Marknadsföring av betaltjänster online
Den 1 juli 2020 trädde en ny bestämmelse i lagen (2010:751) om betaltjänster i kraft som innebär att kreditalternativ inte ska visas först, eller vara förvalda, när konsumenter ska betala för varor på nätet. FI bedömer att flertalet av aktörerna på marknaden har anpassat sig till lagen och tillämpar den på sina kassalösningar. Bestämmelsen har funnits en för kort tid för att göra en uttömmande utvärdering. Men FI:s rapport visar att lagen bidrar till att minska riskerna för att konsumenter lockas till oöverlagda krediter vid e-handel.
FI-analys nr 34: Tillfälligt amorteringsundantag fick nya bolånetagare att låna mer
Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.
Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder
Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.
FI-tillsyn 23: Erfarenheter från penningtvättsrapporteringen
Finansinspektionen har analyserat den rapportering som de företag som står under FI:s tillsyn är skyldiga att lämna till myndigheten varje år. FI kan konstatera att förbättringar har skett över de fyra år som rapporteringen har funnits, men att det fortfarande finns områden som kräver ökat fokus.
FI-analys 33: Hushållens skulder och motståndskraft i kriser
Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.
FI-tillsyn 22: Likviditetsriskhantering i fonder
Fondförvaltarna behöver bli bättre på att hantera fondernas likviditetsrisker. I vissa fonder kan likviditeten i fondens tillgångar eller inlösenvillkoren behöva anpassas. Det visar den granskning som Finansinspektionen har gjort av fondförvaltarnas likviditetsriskhantering. Samtliga fondförvaltares styrelser bör skyndsamt påbörja arbetet med att se över om förvaltaren uppfyller FI:s krav och rekommendationer och vilka åtgärder som annars bör vidtas.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:1)
Ekonomin fortsätter att återhämta sig. Stödåtgärder har varit nödvändiga för att påskynda återhämtningen. Men i takt med att ekonomin stärks behöver de successivt fasas ut. Det gäller i första hand stödåtgärder som riskerar att bygga upp stabilitetsrisker.
Likviditetsverktyg i värdepappersfonder och specialfonder
Fondförvaltare behöver ytterligare verktyg för att hantera likviditetsrisker i värdepappersfonder och specialfonder, konstaterar FI i en ny rapport. En viss form av ”swing pricing” bedömer vi redan möjlig att använda. Förslag på hur detta och vissa andra likviditetsverktyg kan regleras i lag och föreskrifter framöver lämnas i rapporten. I dag, bedömer FI, behöver värdepappersfonder vara öppna för inlösen minst en gång i veckan. Vi föreslår att de i stället bara ska behöva vara öppna för inlösen två gånger i månaden.
FI-analys 32: Lån, betalningsproblem och skuld hos Kronofogden
Lån och andra skulder har betydelse för betalningsproblem. Denna analys fokuserar på lånens betydelse för enskilda personers betalningsproblem. Personer med låg inkomst utgör en hög andel av de som har betalningsproblem. Det gäller både skulder som har sitt ursprung i lån och andra skulder. Och betalningsproblem börjar ofta med livshändelser, som arbetslöshet eller sjukdom.
FI-analys 31: Storbankernas finansieringsstruktur – historiska trender
Den här FI-analysen redogör för de svenska storbankernas finansieringsstruktur under perioden 2002–2019. Analysperioden omfattar således inte den pågående pandemin och dess påverkan på finansmarknaderna via centralbankers och tillsynsmyndigheters olika stödprogram.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2021
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2020.
Den svenska bolånemarknaden (2021)
Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde. Samtidigt har de marginaler för att klara sina lånebetalningar om deras ekonomiska situation försämras.
FI-analys 30: Internpris på koldioxid – vad och varför?
För att nå klimatmålen i Parisavtalet behöver utsläppen av koldioxid minska. Det mest effektiva sättet att uppnå detta är att höja kostnaden för att släppa ut jämfört med vad som gäller i dag på många håll i världen.
Hållbarhetsrapport 2021 – klimatet i fokus
Finansinspektionen har i uppdrag att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Hållbarhetsrapporten ger en beskrivning av aktuella frågor inom hållbarhetsområdet som berör den finansiella sektorn och ger exempel på vad FI arbetar med inom området.
Cyberhot och finansiell stabilitet – FI:s roll och uppgifter
På senare tid har ett flertal olika lagförslag och andra initiativ presenterats för att stärka den finansiella sektorns motståndskraft mot cyberattacker. Mot den bakgrunden har Finansinspektionen tagit fram en promemoria som beskriver vilken roll FI har när det gäller att bidra till en hög cybersäkerhet samt hur arbetet för att motverka cyberhot mot den svenska finansiella sektorn ser ut.
FI-analys 29: Varför får vissa konsumtionslånetagare betalningsproblem?
Unga låntagare och de med låg inkomst löper högre risk att få betalningsproblem när de tar konsumtionslån. Samtidigt minskar risken om långivarna gör ordentliga kreditprövningar. Det visar en ny analys från Finansinspektionen (FI).
Konsumentskyddsrapport 2021
Betalning med faktura eller andra krediterbjudanden är en integrerad del av att handla på nätet. Unga utmärker sig med små marginaler och många påminnelser och inkassokrav. De riskerar tidigt i livet hamna i en besvärlig ekonomisk situation som följer dem en stor del av livet. Osund kreditgivning är en prioriterad konsumentrisk i årets rapport.
FI-tillsyn 21: Finansiella instrument med kryptotillgångar som underliggande tillgång
FI har genomfört en kartläggning av marknaden för finansiella instrument med kryptotillgångar som underliggande tillgång. FI anser bland annat att det saknas en tillräcklig konsumentskyddande reglering för de underliggande kryptotillgångarna. Det är även svårt att att värdera dem och instrumenten är volatila. Det gör produkterna olämpliga för de flesta, om inte alla konsumenter.
FI-analys 28: Svenska hushålls likvida tillgångar
Aggregerad statistik indikerar att svenska hushåll har betydande likvida tillgångar i form av kontanter, banksparande, fondandelar och värdepapper. Det sammanlagda värdet motsvarar i dag i genomsnitt nästan 1 miljon kronor per hushåll. Men eftersom sådana ekonomiska buffertar är ojämnt fördelade mellan hushållen är genomsnittet ett dåligt mått för att bedöma risken för större konsumtionsbortfall vid en ekonomisk störning.
FI-analys 27: Icke-finansiella företag och finansiell stabilitet: En beskrivning av sårbarheter
Denna FI-analys beskriver hur sårbarheter från utlåningen till icke-finansiella företag uppstår och varför FI behöver följa dessa för att uppfylla sitt stabilitetsuppdrag.
2020
Hållbarhetsrapportering och behoven av ökad transparens och jämförbarhet
Omställningen till en fossilfri ekonomi kommer att kräva stora investeringar både i infrastruktur och teknologi. Här har marknaden en viktig roll att fylla genom att fördela kapital, hantera risker och stimulera innovation för nya kreativa lösningar. För att det ska bli möjligt måste företagen lämna mer och bättre information till investerarna om sina klimatrisker och sitt klimatarbete.
Redovisning av betalkontodirektivets införande i Sverige
FI konstaterar i en rapport till regeringen att svenska banker överlag infört rutiner för att leva upp till kraven i betaltjänstlagen på att konsumenter ska ha rätt att öppna ett konto med grundläggande funktioner. Samtidigt finns det tecken på brister när det gäller bankernas möten med de konsumenter som vill öppna sådana konton.
Konsekvenser av en utvidgad rätt till återköp och överföringar
FI har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa tänkbara konsekvenser av att det införs en ovillkorlig rätt till återköp av och överföring av värdet i individuella fond- och depåförsäkringar tecknade före den 1 januari 2006 (återköp) respektive den 1 juli 2007 (överföring). FI redovisar nu resultatet av vår kartläggning.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:2)
Pandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång, även om en viss återhämtning har inletts. Omfattande stödåtgärder har mildrat de ekonomiska konsekvenserna, och minskat oron på de finansiella marknaderna. Under hösten har smittspridningen ökat och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa den ekonomiska återhämtningen, även om det är osäkert hur mycket.
FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell
Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.
FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån
Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.
FI publicerar den tredje Bankbarometern för 2020
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag.
FI-analys 24: Stresstest av bankernas utlåning till fastighetsföretag
Fastighetsföretagen är känsliga för förändringar i räntekostnader och intäkter. Vid en störning kan sårbara fastighetsföretag leda till kreditförluster för bankerna.
FI-tillsyn 20: Distribution av livförsäkringar
Merparten av distributionen av livförsäkringar sker genom externa distributionskanaler. Det är därför viktigt att försäkringsföretagen tar sitt ansvar för att välja lämpliga distributionskanaler för den målmarknad de definierat och följer upp att försäkringsprodukterna distribueras till rätt målgrupp.
FI-analys 23: Kan obligationsmarknaden dämpa kreditcykeln?
Icke-finansiella företags tillgång till krediter är centralt för den finansiella stabiliteten, särskilt under finansiella krisperioder. Under senare år har marknaden för företagsobligationer vuxit stadigt och spelar numera en viktig roll för företagens finansiering. Den här analysen visar att det inte har varit lättare att emittera företagsobligationer i svenska kronor under finansiella krisperioder än att ta banklån. Mönstret avviker från tidigare studier som gjorts om USA och euroområdet.
FI-analys 22: Färre högkostnadskrediter efter nya regler
Efter att bestämmelserna för högkostnadskrediter ändrades 2018 – då bland annat ett räntetak och ett kostnadstak infördes − har sådana krediter minskat kraftigt i omfattning. Det är troligt att reformen inneburit att utbudet av högkostnadskrediter minskat. Det syns också i att flera bolag slutat ge sådana lån.
Svenska lån till konsumtion
Konsumtionslånen växer kraftigt och spelar allt större roll för hushållens ekonomi. De utgör en femtedel av hushållens totala lån men står för över hälften av hushållens lånebetalningar i räntor och amorteringar. Stora lån växer men de minsta lånen växer snabbare. Flera låntagare får betalningsproblem kort efter att lånen beviljats och problemen är större bland unga än äldre, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.
FI-analys 21: Nya likviditetsindikatorer för räntemarknaden
Den svenska räntemarknaden – som består av obligationsmarknaden, penningmarknaden och räntederivat – är viktig för att staten, kommuner, banker och företag ska kunna finansiera sina verksamheter och hantera risker. Det är därför centralt att förstå hur dessa viktiga marknader fungerar och mer specifikt hur likvida de är. Denna FI-analys presenterar en ny metod för att mäta marknadslikviditet, med fokus på statsobligationer och säkerställda obligationer.
FI-tillsyn 19: Kreditinstitutens hantering av motpartsrisk och CVA
FI har genomfört en undersökning av ett antal kreditinstituts exponering, riskmätning och hantering av motpartsrisker och kreditvärdighetsjusteringsrisker (CVA-risker) kopplade till positioner i finansiella derivat.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2020
FI presenterar i dag en extra utgåva av Bankbarometern för att kunna ge en bild av bankmarknadens utveckling under coronakrisens första skede. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges vanligtvis ut en gång i halvåret men denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första kvartalet 2020.
FI-tillsyn 18: Bankernas kontinuitetshantering
Många banker arbetar aktivt med kontinuitetshantering och har genomfört viktiga åtgärder för att reducera risken för allvarliga avbrott. Samtidigt anser FI att bankerna behöver stärka sin kontinuitetshantering ytterligare. FI förväntar sig att bankerna fortsatt fokuserar på att stärka motståndskraften i sina kritiska funktioner. Denna tillsynsrapport beskriver områden där FI vill se förbättringar.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:1)
Coronapandemin har medfört en exceptionellt stor påfrestning för realekonomin. Regeringar, centralbanker och myndigheter har vidtagit kraftfulla åtgärder för att mildra krisen. Det har bidragit till att dämpa oron på finansiella marknader. Men vi befinner oss fortfarande mitt i krisen, och osäkerheten framöver är stor.
FI-tillsyn 17: Marknadsmissbruk 2018-2019
Storleken på de sanktionsavgifter som FI tillämpar i sanktionsförelägganden vid marknadsmissbruk har i stora drag bekräftats i svenska domstolar. Det visar denna rapport, där vi redogör för de senaste årens erfarenheter från arbetet med marknadsmissbruk, med utgångspunkt i de nya regler om tillsyn över marknadsmissbruk som trädde i kraft 2017.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2020
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret och denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2019. Det innebär att konsekvenserna av coronaviruset för bankerna inte syns i denna rapport.
Den svenska bolånemarknaden (2020)
En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.
Konsumentskyddsrapport 2020
Kreditgivare måste kunna se låntagares alla skulder innan de beviljar nya lån.
FI-tillsyn 16: Insiderförteckningar – verktyg för emittenter och myndigheter
FI har i tillsynen identifierat att det finns stora variationer i insiderförteckningarnas kvalitet. Syftet med denna rapport är att förtydliga vissa av reglerna för emittenterna men även att belysa hur viktigt det är att de lagstadgade uppgifterna finns med i insiderförteckningen.
2019
FI-analys 20: Tilläggslånen minskar efter amorteringskrav
Hushållens benägenhet att använda bolån för andra ändamål än bostadsköp har minskat till följd av amorteringskraven.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:2)
De låga räntorna väntas förbli låga under en längre tid framöver. Det kan leda till ett ökat risktagande bland olika aktörer, och växande utmaningar för svenska försäkringsföretag.
FI-analys 19: Unga vuxnas ställning på bostadsmarknaden
Denna FI-analys visar att den huvudsakliga orsaken till att unga har svårare att köpa en bostad är de stigande bostadspriserna.
FI:s arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Under 2019 har Finansinspektionen stärkt penningtvättstillsynen och bland annat satsat stora resurser på att granska svenska storbankers styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i baltiska dotterbolag.
FI-tillsyn 15: minskad transparens i handel med obligationer
Transparensen på de svenska obligationsmarknaderna har minskat. Det visar Finansinspektionens (FI) analys av effekterna av de transparensregler som infördes när direktivet och förordningen om värdepappersmarknaden började tillämpas 2018.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2019
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
FI-analys 18: Svenska riskpremier och penningpolitik
En oordnad och abrupt ökning av internationella marknadsräntor kan leda till signifikant högre löptids- och aktieriskpremier i Sverige. Det visar en analys som FI gjort.
Styrelsens samlade kompetens i försäkringsföretag
FI har sett att det är stora skillnader när det gäller styrelseledamöternas kvalifikationer, kompetenser och yrkeserfarenheter mellan försäkringsföretag som har liknande verksamhet, storlek och komplexitet. FI befarar att inte alla företag lever upp till de krav som finns.
FI-tillsyn nr 14: Otydliga beräkningsunderlag i många skadeförsäkringsföretag
Många skadeförsäkringsföretag behöver förtydliga sina försäkringstekniska beräkningsunderlag för att de ska uppfylla kraven på dokumentation.
FI-tillsyn nr 13: Kostnadsantaganden i livförsäkringsföretagens avsättningar
Finansinspektionen har genomfört en fördjupad analys av hur ett antal av livförsäkringsföretagen beräknar sina förväntade framtida kostnader när de värderar de försäkringstekniska avsättningarna. Vi har också analyserat hur företagen beskriver beräkningarna i sina försäkringstekniska beräkningsunderlag.
Finansinspektionens arbete med makrotillsyn
FI har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och redovisa metoder för att identifiera och värdera makroekonomiska och finansiella stabilitetsrisker samt för att utvärdera makrotillsynen. En första avrapportering lämnades till regeringen i juni 2018. FI slutredovisar nu uppdraget genom att redogöra för hur FI i dagsläget arbetar för att bedöma sårbarheter, utforma åtgärder och utvärdera dessa.
Svenska lån till konsumtion
De flesta lån till konsumtion är små, har hög ränta och kort löptid. Hushåll med stora lån står för den största delen av nyutlåningen och dessa lån växer snabbast. Hushåll med högst inkomster tar de största lånen. Om räntan ökar kommer många låntagare att betala en stor del av sin inkomst i ränta och amortering, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.
Den kommersiella fastighetsmarknaden och finansiell stabilitet
Den kommersiella fastighetsmarknaden är viktig för den finansiella stabiliteten. Fastighetsföretagens finansiella ställning är i dagsläget god, men många företag är sårbara för högre räntor och en svagare ekonomisk utveckling.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:1)
Den globala och den svenska ekonomin tycks gå in i en mer dämpad fas. De låga räntorna – som har medfört ett högt risktagande och ökande tillgångspriser – väntas förbli låga under en längre tid framöver. Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är överlag tillfredsställande. Men även om bankernas motståndskraft är tillfredsställande på ett övergripande plan bedömer FI att de behöver mer kapital för att täcka riskerna med sin utlåning till kommersiella fastighetsföretag.
FI-tillsyn 12: Försäkringsföretagens egna risk- och solvensbedömningar
FI har genomfört en kartläggning av hur försäkringsföretagen genomför sina egna risk- och solvensbedömningar. FI anser att många företags bedömningar kan förbättras.
Skadereglering vid personskada – en uppföljning
Försäkringsföretagen har påbörjat insatser för att utveckla systemstöd, kundkommunikation och kvalitetssäkring sedan FI gav ut den förra rapporten om personskadereglering 2017.
FI-tillsyn 11: Kartläggning av rådgivningsmarknaden
Rådgivningsmarknaden domineras fortfarande av bolag som ger råd om egna produkter eller tar emot provisioner i sin rådgivning. Nya regelverk och ändrade distributionssätt – främst i form av ett större inslag av digitaliserade tjänster – gör dock att antalet oberoende rådgivare kan komma att öka framöver.
Försäkringsföretagens hantering av förmånsrätts- och skuldtäckningsregister
Om ett försäkringsföretag går i konkurs utgörs grunden för förmånsrätten av ett särskilt register som varje enskilt försäkringsföretag ska hålla. FI har undersökt hur företagen hanterar registret och bedömer att företagen generellt har en tillfredsställande kontroll över sin hantering.
Bankbarometern (2019:1)
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
Konsumentskyddsrapport 2019
Låga räntor och svårigheter att få avkastning på sparande gör att en del konsumenter tar större risker med sitt sparande än vad som är lämpligt. Samtidigt är det fortfarande risk för att konsumenter får placeringsråd som snarare styrs av vad som ger provisioner till rådgivaren än vad som är lämpligt för konsumenten.
FI-analys 17: Färre sårbara hushåll efter skärpt amorteringskrav
Det skärpta amorteringskravet har fått hushåll som tar nya bolån att ändra sitt beteende och att effekterna går i den riktning som FI avsett, det framgår av denna FI-analys.
Den svenska bolånemarknaden (2019)
Stora skulder kan innebära risker för såväl enskilda hushåll och banker, den finansiella stabiliteten som den makroekonomiska utvecklingen. Bolåneundersökningen är ett viktigt underlag för bedömningen av riskerna kopplade till hushållens skulder.
FI-analys 16: Hur fungerar säkerställda obligationer?
Denna FI-analys beskriver hur svenska säkerställda obligationer fungerar, hur regelverket för säkerhetsmassan är utformat och hur säkerhetsmassan påverkas av ett bostadsprisfall.
FI-tillsyn 10: Värdepappersbolagens rapportering av kapitalkrav – fasta omkostnader
Värdepappersbolag brister i sin rapportering av kapitalkrav till FI när de använder den beräkningsmetod som baseras på fasta omkostnader. FI vill med denna rapport klargöra för bolagen hur de ska tolka och använda beräkningsmetoden baserad på fasta omkostnader.
FI-analys 15: Gynnas bankerna fortfarande av en förväntan om en implicit statlig garanti?
En ny rapport från Finansinspektionen och Riksgälden visar att värdet av en implicit statlig garanti för de svenska storbankerna har minskat sedan finanskrisen 2008–2009. Nedgången beror bland annat på högre kapital- och likviditetskrav på bankerna, ett nytt regelverk för bankkrishantering och förbättrade marknadsvillkor.
2018
FI-tillsyn 9: Bankernas arbete med informations- och cybersäkerhet
Flera banker gör satsningar i arbetet med informations- och cybersäkerhet. Men många har ännu inte fullt ut anpassat sitt arbete till de förändrade förutsättningarna som en ökad digitalisering och ett ökat cyberhot från omvärlden innebär. FI förväntar sig att bankerna fortsatt fokuserar på att utveckla sina förmågor, och att man hanterar och följer upp sina informations- och cybersäkerhetsrisker.
FI-analys 14: Referensräntor i förändring
Referensräntor är centrala på de finansiella marknaderna eftersom de används i många finansiella kontrakt. Därför är det viktigt att de är rättvisande, transparenta och speglar den underliggande marknaden på ett korrekt sätt.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:2)
Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.
FI-tillsyn 8: Styrning och kontroll av it-verksamheten i försäkringsföretag
Försäkringsföretagen har överlag en god styrning och kontroll av sin it-verksamhet. Men FI har också hittat fall där försäkringsföretag har svårt att överblicka och hantera konsekvenserna av sina uppdragsavtal, det visar FI:s tillsynsrapport.
Integrering av hållbarhet i företagsstyrningen
Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter skiljer sig inte från övriga risker och möjligheter som kan kopplas till finansiella företags verksamhet. Hållbarhet är därför inget som ska hanteras i avgränsade delar av företagsstyrningen, utan bör vara en del av den. FI har i denna kartläggning studerat hur finansiella företag beskriver att de hanterar hållbarhetsaspekter i företagsstyrningen och hur frågorna integreras i verksamheten.
FI-tillsyn 7: Hållbarhetsperspektiv vid kreditgivning till företag – en uppföljning
En bank ska ha en godtagbar riskhantering. Det innebär att den ska bedöma olika typer av risker som kan påverka en kredittagarens återbetalningsförmåga. Hållbarhetsrelaterade risker kan vara sådana risker som ska bedömas. Den här rapporten beskriver vad som förändrats i bankernas interna regler och instruktioner inom detta område under de senaste tre åren.
FI-tillsyn 6: Hållbarhetsinformation i fonder
2018-11-07 | Rapporter
Fondbranschen har inom ramen för sin självreglering utvecklat en standard som fondförvaltare ska använda när de lämnar information som behövs för att en konsument ska förstå hur en fond arbetar med hållbarhetsaspekter i fondförvaltningen. FI har i en kartläggning under sommaren 2018 följt upp och utvärderat branschens självreglering på området.
FI publicerar ny bankbarometer
FI presenterar i dag Bankbarometern, en ny rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern kommer fortsättningsvis att publiceras halvårsvis.
Konsekvenser av brexit för den svenska finansmarknaden
När brexit blir ett faktum och Storbritannien lämnar EU den 29 mars 2019 ändras förutsättningarna för gränsöverskridande handel med finansiella tjänster till och från Storbritannien. FI redovisar i en rapport en analys av ett antal väsentliga ekonomiska och juridiska aspekter på brexit.
FI-tillsyn 5: Marknadsmissbruk 2017–2018
Det senaste året har FI framför allt ingripit mot handel i små volymer och handel med sig själv, som utförs avsiktligt eller av oaktsamhet av privatpersoner. De finansiella företagens rapportering är avgörande för FI:s möjligheter ingripa mot marknadsmissbruk. FI:s samarbete med EBM har också bidragit till att utveckla arbetet. Det är tre slutsatser i FI:s rapport Marknadsmissbruk 2017–2018.
Svenska lån till konsumtion
De flesta lån till konsumtion är små, har hög effektiv ränta och kort löptid. Men det är hushåll med stora lån som står för den största delen av nyutlåningen och dessa lån växer snabbast. Hushåll med högst inkomster tar också de största lånen. Låntagare med bolån tar vanligen ett större konsumtionslån än dem som inte har ett bolån. Det visar FI:s kartläggning av konsumtionslån Svenska konsumtionslån 2018.
FI:s användning av makrotillsynsverktyg
Hushållens skulder är inte primärt ett direkt hot mot den finansiella stabiliteten. Men om tiderna försämras kan många hushåll tvingas, eller välja att, minska sin konsumtion för att kunna fortsätta betala på sina skulder. Då kan en kris fördjupas och hota den finansiella stabiliteten, det konstaterar FI i en rapport om FI:s användning av makrotillsynsverktyg.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:1)
Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder både globalt, hos svenska hushåll och på den kommersiella fastighetsmarknaden. Den höga skuldsättningen gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar och FI kommer om det behövs vidta ytterligare åtgärder för att stärka motståndskraften.
FI-tillsyn 4: Kartläggning av fondandelsfonder
FI har kartlagt 25 fondandelsfonder förvaltade av 25 fondbolag och AIF-förvaltare. FI har granskat hur konsumenten informeras om avgifter samt hur förvaltarna redovisat fondandelfondens mål och prestation.
FI-analys 13: Låga räntor och stora utbetalningar från pensionsförvaltare
Det nuvarande lågränteläget medför utmaningar för pensionsförvaltare som utlovar en garanterad avkastning. Ett välkänt problem är att nuvärdet av garanterade förmåner stiger när marknadsräntorna sjunker, vilket försämrar företagens finansiella ställning.
FI-tillsyn 3: Hantering av marknadsrisker i sparbankerna
FI har kartlagt hur sparbankerna hanterar marknadsrisker och sina innehav i finansiella tillgångar. FI:s bedömning är att de flesta sparbankerna hanterar sina marknadsrisker på ett acceptabelt sätt, det framgår av FI:s senaste tillsynsrapport.
FI-tillsyn 2: Revisionstillsyn över företag av allmänt intresse
FI har ansvar för att bedriva viss revisionstillsyn genom lag (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision. Under 2017 har FI genomfört en undersökning inom detta tillsynsområde. Denna rapport ger en översikt av resultatet av undersökningen samt beskriver FI:s syn på hur berörda regelverk kan tillämpas.
FI-tillsyn 1: Erfarenheter från penningtvättstillsynen 2016–2017
FI bedömer att företagen generellt sett har en större medvetenhet om regelverket jämfört med tidigare undersökningar och att de satsar mer resurser på sitt arbete mot penningtvätt. Men mer behöver göras.
FI-analys 12: Bolånetaket har dämpat hushållens skulder
De som omfattas av bolånetaket lånar mindre och köper billigare bostäder. Det visar utvärderingen av det svenska bolånetaket i FI-analys 12.
Den svenska bolånemarknaden (2018)
För hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion.
Fyra prioriteringar för stärkt konsumentskydd
Olämpliga produkter, för höga lån i förhållande till ekonomin, komplexa avgifter och särskilt riskfyllda produkter. Det är områden som Finansinspektionen ska prioritera i sin tillsyn på konsumentskyddsområdet och som presenteras i dag i rapporten Prioriteringar i FI:s tillsyn för att stärka konsumentskyddet.
2017
Slutsatser av FI:s kartläggning av personskaderegleringen
Utgången i personskadeärenden kan få stora konsekvenser för skadelidande. En del skadelidande saknar tilltro till skaderegleringen i försäkringsföretagen. Sett till alla förekommande personskador är det ändå ett förhållandevis litet antal klagomål på skaderegleringen.
FI inrättar ett innovationscenter
FI inrättar ett innovationscenter för fintech, som ska arbeta med information och dialog med bolag som bedriver innovationsverksamhet. Denna, och ytterligare åtgärder, presenteras i en rapport där FI redovisar ett uppdrag från regeringen.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2017:2)
Den svenska ekonomin går fortsatt starkt och räntorna är extremt låga, vilket bidragit till höga tillgångspriser och låga riskpremier. I takt med att räntorna globalt stiger framöver finns en risk för att riskpremierna ökar och att tillgångspriserna faller, vilket kan leda till stress för det finansiella systemet.
Kan FI lita på försäkringsföretagens inrapportering?
FI har uppmärksammat stora kvalitetsbrister i försäkringsföretagens rapportering. Den bristande kvaliteten tyder på att många företags interna styrning och kontroll av rapporteringen är otillfredsställande. FI vill med denna rapport ge vägledning för hur företagens rapporteringsprocesser kan stärkas.
Tillsynen av försäkringsföretagen
För att ett försäkringsföretag ska kunna uppfylla sina åtaganden till kunderna behöver det ha tillräckligt med kapital för att hantera sina risker, ha en god intern styrning och en god kontroll över sina risker. Att företagen uppfyller detta är därmed också i fokus i FI:s tillsyn av försäkringsföretagen.
Förslag till reglering av tjänstepensionsföretag
FI har lämnat ett förslag till regeringen om reglering av kapitalkrav för tjänstepensionsföretag. Förslaget ska ge fullgott skydd för konsumenterna och samtidigt möjliggöra en effektiv förvaltning av tjänstepensioner.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Svensk ekonomi går bra. Men högkonjunktur och låga räntor har lett till att tillgångspriserna är höga och att hushållens skulder ökar snabbt.
FI-analys 11: Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav
Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor eftersom deras månatliga utgifter påverkas mer än hushåll med lägre skuldkvoter. De är dessutom något mer känsliga för inkomstbortfall, t.ex. om de blir arbetslösa.
Attityder till skuldsättning
Författarna kombinerar information om attityder till skuldsättning från en enkätundersökning med registerdata på faktisk skuldsättning. De visar att en majoritet av svenskarna känner sig obekväma med att ha skulder och att samvariationen i attityd mellan föräldrar och barn är stor. Attityden återspeglas också i faktisk skuldsättning – de svenskar som uppger sig vara obekväma med skulder har också mindre skulder i förhållande till sin disponibla inkomst.
Konsumentskyddet på finansmarknaden (2017)
FI redogör för de risker för konsumenter på finansmarknaden som prioriteras i tillsynen. Ett exempel är risken att konsumenter beviljas större lån än deras ekonomi klarar av. Ett annat är olämpliga placeringar - en risk som ökar i takt med att konsumenter måste fatta allt fler och svårare beslut som rör sparande.
Svenska bankkrav för finansiell stabilitet bör värnas
De svenska regelverken för kapitaltäckning och krishantering är väl utformade för att minska risken för finansiella kriser och säkerställa en effektiv hantering om en kris ändå skulle uppstå. Det skriver Finansinspektionen (FI) och Riksgälden i en gemensam rapport och pekar på att Sverige bör värna den nationella utformningen av bankkraven i kommande EU-förhandlingar.
Tillsynen över bankerna
Årets tillsynsrapport beskriver på ett övergripande plan det svenska banksystemet, hur FI arbetar med tillsyn och ett antal aktuella riskområden som just nu är i fokus.
FI-analys 10: Amorteringskravet har minskat hushållens skulder
Denna FI-analys visar att amorteringskravet har fått hushåll med nya bolån att ändra beteende. Nya bolåntagare tar mindre bolån än vad de skulle ha gjort om FI inte hade infört amorteringskravet. Dessutom köper dessa hushåll billigare bostäder.
Den svenska bolånemarknaden (2017)
Generellt har nya bolånetagare goda marginaler att klara sina betalningar och de senaste årens utveckling med större marginaler fortsatte 2016. Hushållen har fått en bättre finansiell motståndskraft mot störningar enligt FI:s stresstester. Fler hushåll klarar stigande räntor och ökad arbetslöshet utan att få underskott i sina månadsbetalningar jämfört mot tidigare år.
FI-analys 9: Hushållens räntebindningstid – en ekonomisk sårbarhet?
Svenska hushåll har stora skulder till rörlig ränta. Det gör dem räntekänsliga eftersom stigande räntor kan minska deras månatliga marginaler märkbart. Svensk ekonomi befinner dessutom sig i ett ovanligt läge med mycket låga räntor och låga kostnader för att binda räntan. Många hushåll skulle därför kunna tjäna på att binda en större del av sina lån.
Tillsynen över den svenska värdepappersmarknaden
FI:s tillsynsrapport fokuserar på det senaste årets reglerings- och tillsynsåtgärder, till exempel nya krav på transparens och tillsyn över finansiella infrastrukturföretag.
Finansiering av terrorism
FI har låtit ta fram en rapport om finansiella aktiviteter kopplade till personer från Sverige och Danmark som anslutit sig till terrorgrupper i Syrien och Irak 2013–2016.
FI-analys 8: Sårbarhetsindikatorer för likviditet
De sårbarhetsindikatorer FI identifierar i denna analys visar på en något förhöjd sårbarhet inom likviditetsområdet. Ett flertal indikatorer bidrar till detta.
2016
Stabiliteten i det finansiella systemet
Den svenska ekonomin är stark. Men konsekvenserna för den finansiella stabiliteten av ett stigande resursutnyttjande i kombination med mycket låga räntor är svårbedömda och det finns risk för att obalanser byggs upp. Dessa är svåra att identifiera och värdera, men mycket viktiga att följa.
FI-analys 7: Bruttosoliditet som minimikrav minskar bankernas buffertar
Ett krav på bruttosoliditet kan bidra positivt till den finansiella stabiliteten i goda tider genom att göra bankers kapitaltäckning mer robust. Men utformat som ett minimikrav riskerar det också att minska utrymmet för banker att hantera förluster och återställa sitt kapital innan banken bryter mot minimikraven. Det innebär en ökad risk för brott mot minimikraven, vilket skulle försämra den finansiella stabiliteten i stressade lägen.
Hur kan finanssektorn bidra till en hållbar utveckling?
Finansinspektionen publicerar i dag två rapporter om hållbarhet. De utgör tillsammans en redovisning av det regeringsuppdrag som FI fick tidigare i år om att arbeta vidare med hållbarhetsfrågorna, deras koppling till finansiell reglering och tillsyn, samt hur tillsynen konstruktivt kan bidra till en hållbar utveckling.
FI-analys 6: Sårbarhetsindikatorer inom försäkringssektorn
FI har identifierat ett antal kvantitativa indikatorer för att peka ut faktorer inom försäkringssektorn som skulle kunna påverka den finansiella stabiliteten. Indikatorerna visar att motståndskraften var god hos försäkringssektorn vid årsskiftet.
FI-analys 5: Makroekonomiska effekter av skuldkvotstak
I takt med att huspriserna har ökat har hushållens skulder i förhållande till deras inkomster – de så kallade skuldkvoterna – också ökat. Ett skuldkvotstak kan bromsa denna utveckling.
Stabiliteten i det finansiella systemet
FI bedömer att motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande, men sårbarheter kvarstår.
Tillsynen av försäkringsföretagen
FI har sett brister både i försäkringsföretagens praktiska hantering av överskott, och i deras interna riktlinjer för och i informationen till kunderna om överskottshanteringen.
Konsumentskyddet på finansmarknaden
Att bidra till ett högt skydd för konsumenter på finansmarknaden är ett av huvudmålen med den finansiella tillsynen.
Den svenska bolånemarknaden 2016
Den genomsnittliga skuldkvoten för hushåll med nya bolån ökade från 387 till 406 procent mellan 2014 och 2015, visar FI:s bolånerapport.
Finansiering av terrorism
Rapporten innehåller bland annat tillvägagångssätt och metoder för finansiering av terrorism.
Upplägg med osanna fakturor
FI har tillsammans med Ekobrottsmyndigheten gjort en rapport om olika sätt att tvätta pengar genom upplägg med osanna fakturor, en metod som döljer stora brottsvinster i det finansiella systemet.
FI:s tillsyn över den svenska värdepappersmarknaden
FI ger för andra året i rad ut sin rapport Tillsynen över värdepappersmarknaden. I rapporten diskuterar FI frågor som bedöms vara aktuella.
Klimatförändringar och finansiell stabilitet
Sverige och svenska finansföretag har ganska små exponeringar mot klimatrisker. I dagsläget är därför risken är låg för finansiella stabilitetsproblem.
Tillsynen över bankerna och kreditmarknadsföretagen
Tillsynsrapporten berättar om FI:s tillsyn över banksystemet, dels på ett övergripande plan dels mer i detalj om de viktigaste tillsynsfrågorna under det senaste året.
Ett nödvändigt steg för en bättre sparandemarknad
FI anser att en oberoende rådgivning skulle fylla en viktig roll på sparandemarknaden, där konsumenter har ett stort informationsunderläge gentemot producenter av sparprodukter och samtidigt får ta ett allt större ansvar över sin ekonomiska framtid.
2015
Gräsrotsfinansiering i Sverige
Alternativa finansieringsformer kan ha en positiv inverkan på konkurrensen och effektiviteten på finansmarknaden genom att möjliggöra att fler projekt kan få finansiering även om exempelvis bankerna inte skulle medge ett lån. Samtidigt innebär gräsrotsfinansiering vissa risker för konsumenter.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande. Men kraftigt ökande priser på bostäder innebär att hushållens skulder växer snabbt. Det är en utveckling som innebär att riskerna för den ekonomiska stabiliteten ökar. Därför krävs beredskap för att införa ytterligare åtgärder. Det är några av slutsatserna i FI:s andra stabilitetsrapport för 2015.
FI-analys 4: En modell för hushållens skulder
Denna FI-analys presenterar en modell för de svenska hushållens skulder. Hushållens skuldsättning är nära kopplad till huspriser och de båda bestäms av räntor och konjunkturutsikter, samt av varandra. Modellens skattade egenskaper är rimliga; modellen reagerar som väntat på chocker och överlag överensstämmer dess historiska prognoser väl med utfallen. Detta gör att vi kan använda modellen som stöd för FI:s analys av hushållens skulder.
FI-analys 3: Oförändrad likviditet i marknaden för säkerställda obligationer
Marknaden för säkerställda obligationer är central för bankernas finansiering och därmed den finansiella stabiliteten. Kraven på att banker ska hålla mer kapital och likviditet för sin verksamhet har skärpts sedan finanskrisen.
FI-analys 2: Finansinspektionens sårbarhetsindikatorer
FI följer löpande det finansiella systemets sårbarheter. Nu går FI ett steg längre genom att skapa ett system för att gruppera och studera indikatorer för sårbarheter.
Tar bankerna hänsyn till hållbarhet och miljö i sin kreditgivning?
FI har på regeringens uppdrag kartlagt de nio största bankernas interna regler om kreditgivning till företag utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Slutsatserna av denna genomgång publiceras i rapporten ”Miljö- och hållbarhetsperspektiv i kreditgivning till företag” som lämnas in till regeringen i dag.
Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor
FI bedömer att svenska livföretag kan hantera ett fortsatt lågt ränteläge, efter att ha granskat ett antal utvalda företag.
Stabiliteten i det finansiella systemet
FI bedömer att motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande i dagsläget. Svenska banker har höga kapitalnivåer och god tillgång till billig finansiering.
Tillsynen av försäkringsföretagen
Hur försäkringsföretag hanterar risker med låga räntor har varit den enskilt viktigaste frågan i FI:s försäkringstillsyn. Viktigt är också försäkringsföretagens interna styrning och kontroll, och hur ägare och ledning hanterar intressekonflikter. I genomförandet av Solvens 2-regelverket är det viktigt hur tjänstepensionsverksamhet ska hanteras. De frågorna är också i fokus i FI:s nya rapport om försäkringsområdet.
Konsumentskyddet på finansmarknaden
Konsumentskyddsrapporten fokuserar på prioriterade områden där konsumentskyddet behöver stärkas, bland annat skärpta regler vid rådgivning om finansiella produkter, bättre information om pension och åtgärder mot dolda indexfonder.
FI-analys 1: Den implicita statliga garantin till systemviktiga banker
FI:s uppdrag är att verka för finansiell stabilitet och ett gott konsumentskydd. Stabilitetsuppdraget har utvidgats så att FI även ska motverka finansiella obalanser för att stabilisera kreditmarknaden. Det kräver en mer omfattande analys och att FI blir tydligare om vilka ställningstaganden myndigheten gör. Därför ger FI ut en ny rapportserie, FI-analys. Detta är första rapporten i den serien där FI presenterar utredningar och analyser av frågor som är av betydelse för FI:s ansvarsområde.
Den svenska bolånemarknaden 2015
FI följer utvecklingen på bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning noga och bolåneundersökningen utgör en viktig del av detta arbete. Årets undersökning visar att den genomsnittliga belåningsgraden och skuldkvoten för hushåll med nya bolån var oförändrad mellan 2013 och 2014, trots snabbt stigande bostadspriser.
Tillsynen över värdepappersmarknaden
Tre centrala områden är i fokus för FI:s nya rapport Tillsynen över värdepappersmarknaden. Fokusområdena är finansiell infrastruktur, transparens på räntemarknaden samt handels- och redovisningstillsyn. Dessa områden är just nu föremål för reglerings- och/eller tillsynsåtgärder.
2014
Stabiliteten i det finansiella systemet
Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande. Trots oro i omvärlden har bankerna bra motståndskraft och tillgång till finansiering.
Redovisningstillsyn
2014-10-15 | Rapporter
FI ska se till att den svenska tillsynen av regelbunden finansiell information håller en hög och jämn kvalitet.
Försäkringsbarometern 1, 2014: Solvenskvoterna minskar
2014-09-25 | Rapporter
Situationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna har försämrats något under det första halvåret 2014. Solvenskvoterna minskade för livförsäkringsföretagen men höll sig nästan på samma nivå för skadeförsäkringsföretagen. Inget företag rapporterade en solvenskvot under 1 per den 30 juni 2014.
Kreditmarknadsbarometern 2, 2014: Utlåningen till svenska företag ökar
Storbankernas utlåning till allmänheten ökade med 5,5 procent, vilket är en oförändrad tillväxt. Storbankernas utlåning till svenska företag ökade med 4,2 procent, den största ökningen sedan 2011.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Sverige har ett stort och sammanlänkat finansiellt system som domineras av fyra storbanker. Ett flertal åtgärder har vidtagits de senaste åren för att stärka stabiliteten och FI anser att motståndskraften i det finansiella systemet i dagsläget är tillfredsställande.
Kreditmarknadsbarometern 1, 2014: Inlåningen ökar
2014-06-03 | Rapporter
Inlåningen från allmänheten ökade i samtliga bolagsgrupper. Vid utgången av det första kvartalet uppgick den årliga tillväxten i inlåningen till 9,4 procent.
Konsumentskyddet på finansmarknaden
Konsumenterna på finansmarknaden står inför en rad utmaningar och problem. Bland annat är många sparprodukter komplexa, rådgivningen ofta dålig och informationen i flera fall bristfällig eller svår att förstå.
Försäkringsbarometern 2, 2013: Solvensen fortsätter förbättras
2014-04-24 | Rapporter
Solvenssituationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna förbättrades även under det andra halvåret 2013. Solvenskvoterna ökade för såväl livförsäkringsföretagen som för skadeförsäkringsföretagen.
Den svenska bolånemarknaden 2014
2014-04-10 | Rapporter
För fjärde gången genomför FI en omfattande undersökning av bolånemarknaden. Den är en viktig del i FI:s arbete att analysera utvecklingen av hushållens skuldsättning.
Nationell rapport om finansiering av terrorism lämnad till regeringen
2014-03-28 | Rapporter
I dag har FI tillsammans med 16 andra myndigheter och organisationer lämnat över en nationell bedömning av riskerna för finansiering av terrorism i Sverige till regeringen.
Kreditmarknadsbarometern 4, 2013: Fortsatt ökande vinster
2014-03-21 | Rapporter
Vinsterna i de redovisade bolagsgrupperna fortsatte att stiga och uppgick under det fjärde kvartalet till 27 miljarder kronor. Totalt uppgick rörelseresultatet under 2013, i de redovisade bolagsgrupperna, till drygt 106 miljarder kronor.
2013
Bankernas räntor och utlåning, kv 3:2013
FI redogör i denna rapport för bankernas anpassning till högre kapitaltäckningskrav och för effekterna för hushåll och icke-finansiella företag.
Kvartal 3, 2013: Högre vinst i alla bolagsgrupper
Samtliga bolagsgrupper redovisade ett högre rörelseresultat under det tredje kvartalet 2013 jämfört med samma kvartal föregående år. Resultatet i storbankerna steg till drygt 23 miljarder kronor under det tredje kvartalet.
Risker i det finansiella systemet 2013
Svenska banker står relativt starka, men är fortsatt sårbara för störningar på de finansiella marknaderna och utvecklingen i euroområdet innebär fortsatt en risk för det svenska finansiella systemet.
Individuellt anpassad amorteringsplan
2013-10-14 | Rapporter
FI föreslår att bolåneföretagen ska föreslå låntagarna individuellt anpassade amorteringsplaner.
Försäkringsbarometern 1, 2013: Solvensen fortsatte att öka
Situationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna fortsatte att förbättras under första halvåret 2013.
Ökad öppenhet om bolåneräntan
2013-09-17 | Rapporter
FI har under ett och ett halvt år redovisat bankernas bolånemarginaler i syfte att öka insynen kring bolåneräntorna.
Bankernas räntor och utlåning, kv 2:2013
2013-09-17 | Rapporter
Utvecklingen av marginalerna på nya bolån bromsade in i början av 2013 och marginalerna minskade under det andra kvartalet.
Kvartal 2, 2013: Ökade rörelseresultat
Samtliga bolagsgrupper, förutom sparbankerna, redovisade ett högre rörelseresultat under det andra kvartalet 2013 jämfört med samma kvartal föregående år. Resultatet i storbankerna uppgick under det andra kvartalet till knappt 23 miljarder kronor.
Nationell rapport om penningtvätt lämnad till regeringen
I dag har FI tillsammans med 16 andra myndigheter och organisationer lämnat över en nationell bedömning av riskerna för penningtvätt i Sverige till regeringen.
Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån (delrapport)
Konsumenternas insyn i hur bolåneräntan bestäms är i dag begränsad. Det är svårt att förstå varför banken erbjuder en viss ränta och vilka faktorer som påverkar den på kort och lång sikt.
Kvartal 1, 2013: Vinsterna ökar i bankerna
Samtliga bolagsgrupper redovisar ett högre rörelseresultat under första kvartalet 2013 jämfört med samma period föregående år. Resultatet i storbankerna var oförändrat och ligger kvar på en historiskt hög nivå.
Bankernas räntor och utlåning, kv 1:2013
2013-05-28 | Rapporter
Utvecklingen av marginalerna på nya bolån bromsade in under det första kvartalet 2013.
Tillsynsrapport 2013
För konsumenter innebär ökad rörlighet och alltmer av komplexa finansiella produkter ökade möjligheter, men också ökade risker. Det skapar risker som FI behöver uppmärksamma och åtgärda.
Försäkringsbarometern 2012, 2: Solvensen ökade inom både liv- och skadeförsäkring
Situationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna förbättrades under andra halvåret av 2012.
Penningtvätt och finansiering av terrorism: En bättre riskhantering
Många företag gör inte tillräckligt för att motverka risken för att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta visar Finansinspektionen (FI) i en ny rapport.
Den svenska bolånemarknaden 2013
FI:s årliga bolåneundersökning bekräftar att bolånetaket fortsätter att fungera. Få hushåll tar lån över taket, det vill säga mer än 85 procent av marknadsvärdet, samtidigt som amorteringsbeteendet har förbättrats hos dem som tar stora lån.
2012
Kvartal 4, 2012: Resultatet ökade i storbankerna
Storbankernas räntenetto ökade under 2012 vilket även förbättrade rörelseresultat under året jämfört med 2011. Rörelseresultatet i storbankerna uppgick under 2012 till drygt 86 miljarder kronor.
Bankernas räntor och utlåning, kv 4:2012
Både banker och hushåll har nu låga kostnader för bolån. Samtidigt ökar bankernas bolånemarginaler något. Utlåningen till hushåll och företag ökade under perioden, men i en lägre takt än tidigare. Det visar FI:s fjärde kvartalsrapport om bankernas räntor och utlåning.
Kvartal 3, 2012: Inlåningen fortsätter att öka
Inlåningen, särskilt från svenska hushåll, fortsätter att växa. Inlåningen från svenska hushåll har ökat med 88 miljarder till 980 miljarder kronor på ett år, vilket motsvarar en ökningstakt på nästan 10 procent.
Bankernas räntor och utlåning, kv 3:2012
Svenska banker har i stor utsträckning redan anpassat sig till de kommande kraven på kapitaltäckning och tillgång till likviditet. De högre kraven innebär en kostnad men bidrar till ett stabilare finansiellt system. Sammantaget medför de kommande kraven positiva effekter för samhällsekonomin.
Risker i det finansiella systemet 2012
Finansinspektionens (FI:s) riskrapport 2012 har fortsatt fokus på oron på de finansiella marknaderna där den största risken för det svenska finansiella systemet alltjämt är en fördjupad statsfinansiell kris i Europa.
Försäkringsbarometern 2012, 1: Solvensen ökade i livföretagen
Inget försäkringsföretag hade en solvenskvot under 1 per den 30 juni 2012. Livföretagens solvenskvoter har ökat något jämfört med årsskiftet. För skadeförsäkringsföretagen var solvenskvoterna relativt oförändrade.
Kvartal 2, 2012: Rörelseresultatet ökade i storbanker
Storbankerna redovisade sitt högsta rörelseresultat för ett kvartal sedan 2002, 22,5 miljarder kronor för andra kvartalet. Ökningen förklaras huvudsakligen av högre räntenetto.
Bankernas räntor och utlåning, kv 2:2012
Tillväxttakten i utlåningen till hushåll och företag minskar men ligger fortfarande högt i jämförelse med euroområdet. Marginalen på bolån fortsätter att öka något och är nu den högsta på tio år. Det visar FI:s andra kvartalsrapport om bankernas räntor och utlåning.
Kvartal 1, 2012: Räntenettot ökade i storbankerna
Storbankerna redovisade tillsammans ett rörelseresultat på 22 miljarder kronor för första kvartalet. Det är i nivå med de högsta kvartalsresultaten sedan 2002.
Tillsynsrapport 2012
Fortsatt arbete med att ta fram högre krav på kapital och likviditet för svenska banker, fortsatt fokus på livbolagens anpassning till det nya ränte- och marknadsläget och krafttag mot oseriös finansiell rådgivning. Detta är några av de ämnen som tas upp i årets rapport till regeringen.
Bankernas räntor och utlåning, kv 1:2012
Marginalerna på bolån har ökat och konsumenter har utrymme att förhandla om bättre ränta. Det visar FI:s genomgång av bankernas räntor och utlåning.
Bankernas hantering av marknadsrisker
Finansinspektionen (FI) har utrett bankernas egenhandel i ljuset av problemen i HQ Bank. FI konstaterar att HQ varit en isolerad händelse men att samtliga banker kan bli bättre på att hantera sina marknadsrisker.
Försäkringsbarometern 2011, 2: Solvenskvoterna minskade
Inget försäkringsföretag rapporterade en solvenskvot under 1 per den 31 december 2011. Livförsäkringsföretagens solvenskvoter har dock minskat kraftigt jämfört med halvårsskiftet 2011.
Den svenska bolånemarknaden 2012
Hushållens belåningsgrad för nya lån minskade under 2011, för första gången sedan 2002. Det bekräftas av bankerna i denna bolåneundersökning som också visar att efterfrågan på höga belåningsgrader har minskat sedan bolånetaket infördes för ett år sedan.
Kartläggning av högfrekvens- och algoritmhandel
Den högfrekventa handeln bidrar till men är inte ansvarig för förändringar i handeln. Samtidigt är oron stor att marknadsmissbruket har ökat och att marknadsövervakningen inte räcker till. Det visar Finansinspektionens "Kartläggning av högfrekvens- och algoritmhandel".
2011
Kvartal 4, 2011: Kreditförlusterna ökar
Kreditförlusterna netto ökar, mätt över rullande fyra kvartal, men nivåerna är fortsatt låga. Sparbankerna svarar för den största ökningen, där kreditförlustnivån uppgår till 0,35 procent.
Kvartal 3, 2011: Hög tillväxt i inlåningen
Tillväxttakten i inlåning från allmänheten för banker och kreditmarknadsbolag var 15 procent sedan utgången av tredje kvartalet 2010, det visar FI:s Kreditmarknadsbarometern för det tredje kvartalet 2011.
Risker i det finansiella systemet 2011
Sverige har klarat sig relativt väl i en turbulent tid men risknivån i det svenska finansiella systemet har ökat. Osäkerheten i omvärlden gör att bankers likviditetsrisker och livförsäkringsföretagens påverkan av det låga ränteläget fortsatt är i fokus. Finansinspektionen ser också en risk i att försäljningen av komplexa produkter till konsumenter ökar.
Utvärderingsrapport 4, 2011: Högre korta utlåningsräntor
Bankernas finansieringskostnad bedöms ha minskat något under det tredje kvartalet 2011.
Försäkringsbarometern 2011, 1: Den finansiella oron påverkar livförsäkringsföretagen
Inget försäkringsföretag rapporterade en solvenskvot under 1 för första halvåret 2011. Livförsäkringsföretagens solvenskvoter har dock minskat kraftigt jämfört med årsskiftet 2010/2011. För skadeförsäkringsföretagen har solvenskvoterna minskat något, men inte lika mycket som för livförsäkringsföretagen.
Kvartal 2, 2011: Inlåningen fortsätter öka
Inlåningen från allmänheten ökade i storbankerna med 188 miljarder till 3 658 miljarder kronor under andra kvartalet 2011. Det är den högsta nivån sedan år 2000.
Utvärderingsrapport 3, 2011: Marginalen ökar på bolån
Marginalen på bolån till hushåll steg under det andra kvartalet 2011. Däremot var marginalen på lån till företag oförändrad. Bankernas marginaler på inlåning från hushållen steg också.
Kvartal 1, 2011: Inlåningen ökar i storbanker – räntenettot minskar
Inlåningen ökade i årstakt för storbankerna. Även utlåningen till svensk allmänhet ökade. Däremot minskade ränte- och provisionsnettot något under perioden.
Tillsynsrapport 2011
Större fokus på intern styrning och kontroll, regler som möjliggör att banker kan gå omkull på ett kontrollerat sätt och krafttag mot problem med finansiell rådgivning. Det är viktiga lärdomar i årets Tillsynsrapport.
Utvärderingsrapport 2, 2011: Marginalerna på lån ökar
Både bostadsinstitutens marginal på lån till hushåll och bankernas marginal på lån till företag har stigit jämfört med fjärde kvartalet 2010. Bankernas marginaler på inlåning från hushållen steg också under perioden.
Försäkringsbarometern 2010, 2: Företagen står starkare
Såväl liv- som skadeförsäkringsföretagen hade högre solvenskvoter den sista december 2010 jämfört med ett år tidigare. Inget försäkringsföretag rapporterade en solvenskvot under 1 för den sista december 2010.
Effekter av bolånetaket – en första utvärdering
2011-04-06 | Rapporter
Bolånetaket har fått fäste. De riktigt höga belåningsgraderna minskar och bankerna har blivit restriktivare att bevilja höga lån. Det uppger svenska kreditchefer i Finansinspektionens undersökning.
Utvärdering av värdepappersavveckling i Sverige
Finansinspektionen och Riksbanken har tillsammans utvärderat värdepappersavveckingen i Sverige under 2010.
Kapitalbarometern 2010
Finansinspektionen godkände 184 prospekt under 2010 – en ökning jämfört med föregående år. Det efterfrågade beloppet i aktieprospekt uppgick till 23,4 miljarder kronor. Det huvudsakliga skälet för emission var att tillföra rörelsekapital.
Utvärdering av Nasdaq OMX Derivatives Markets som central motpart, 2010
Finansinspektionen och Riksbanken har tillsammans utvärderat NASDAQ OMX Derivatives Markets. Utvärderingen avser central motpartsclearing av derivattransaktioner.
Bonus: Följer företagen reglerna?
Finansinspektionen (FI) har fått i uppdrag av regeringen att redovisa hur EU-rekommendationen om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn har genomförts, vilka åtgärder som har vidtagits för att se till att de nya reglerna följs och hur företagen som omfattas har anpassat sig till rekom-mendationerna.
Utvärderingsrapport 1, 2011: Extraordinära lån återbetalda
Utnyttjandet av de statliga stabilitetsåtgärderna minskade ytterligare under fjärde kvartalet 2010. I princip hela Riksbankens extraordinära utlåning till bankerna har betalats tillbaka och inga banker eller bolåneinstitut deltog i Riksgäldens bankgarantiprogram.
2010
Kvartal 4, 2010: Minskade kreditförluster för storbankerna
Storbankernas samlade rörelseresultat var nästan 22 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2010, den högsta nivån sedan det andra kvartalet 2007. Bidragande faktorer var stigande ränte- och provisionsnetton samt återföringar av tidigare förväntade kreditförluster i Baltikum.
Kvartal 3, 2010: Sparbankernas vinst ökar
Sparbankernas samlade rörelseresultat ökade för första gången sedan det andra kvartalet 2009. Det visar FI:s Kreditmarknadsbarometer för det tredje kvartalet 2010.
Utvärderingsrapport 4, 2010: Fortsatt hög utlåningstillväxt
Bankernas utlåning till hushåll fortsatte att öka, nästan 9 procent på årsbasis. Utlåningen till företag minskade med 1 procent jämfört med tredje kvartalet 2009.
Risker i det finansiella systemet 2010
FI lyfter i denna rapport fram de viktigaste riskerna för den finansiella stabiliteten, för konsumentskyddet och för de finansiella marknadernas funktionssätt.
Försäkringsbarometern 2010, 1: Försäkringsföretagen väl rustade
Vid halvårsskiftet hade livförsäkringsföretagens solvenskvoter minskat något jämfört med årsskiftet 2009/10. För skadeförsäkringsföretagen var läget i princip oförändrat jämfört med årsskiftet 2009/10.
Kapitalbarometern, första halvåret 2010
Det huvudsakliga motivet för aktieemissioner under det första halvåret 2010 var att tillföra rörelsekapital. Det efterfrågade var 11,6 miljarder kronor varav 8,5 miljarder täcktes genom garantier och teckningsförbindelser. Företrädesemissioner stod för 84 procent av beloppet i aktieemissionerna.
Kvartal 2, 2010: Kreditförlusterna minskar
Storbankernas rörelseresultat det andra kvartalet 2010 är det bästa sedan hösten 2008. Förbättringen beror främst på minskade kreditförluster, framför allt i Baltikum.
Utvärderingsrapport 3, 2010: Bankerna tar mindre hjälp av staten
De svenska bankerna utnyttjar de statliga stödåtgärna allt mindre och Riksbankens utlåning till bankerna sjunker, det visar FI:s senaste utvärderingsrapport. Vid halvårsskiftet hade alla banker och bolåneföretag lämnat det statliga garantiprogrammet.
Utvärdering av värdepappersavveckling i Sverige 2009
Finansinspektionen och Riksbanken har tillsammans utvärderat värdepappersavveckingen i Sverige under 2009.
Kvartal 1, 2010: Lägre förluster förbättrar resultaten
Rörelseresultaten har förbättrats för alla företagsgrupper i Finansinspektionens Kreditmarknadsbarometer för det första kvartalet 2010.
Om tv:n går sönder... Produktförsäkring och skadereglering
Finansinspektionen och Konsumentverket har sedan hösten 2008 undersökt produktförsäkringarna i hemelektronikbranschen. Anledningen till undersökningarna är att många konsumenter har klagat på eller ställt frågor om dessa försäkringar.
Tillsynsrapport: Erfarenheter av tillsyn och regelutveckling
I tillsynsrapporten redovisas några av FI:s viktigaste erfarenheter av tillsyns- och regelarbetet det senaste året. Förhoppningen är att detta ska leda till en ökad förståelse för FI:s verksamhet och prioriteringar.
Utvärderingsrapport 2, 2010: Bankernas marginal på bolån ökar
Bankernas räntemarginaler har ökat första kvartalet 2010 jämfört med föregående kvartal.
Utvärdering av Nasdaq OMX Derivatives Markets som central motpart, 2009
2010-05-04 | Rapporter
Finansinspektionen och Riksbanken har tillsammans utvärderat Nasdaq OMX Derivatives Markets. Utvärderingen avser clearing och avveckling av derivattransaktioner.
Försäkringsbarometern: Solvenskvoterna fortsätter stiga
Under andra halvåret 2009 fortsatte återhämtningen i den finansiella sektorn, vilket slog igenom i försäkringsföretagens rapportering. Bland annat bidrog börsuppgången och de högre långräntorna till att förbättra försäkringsföretagens finansiella styrka och deras egna kapital.
Kapitalbarometern 2009
FI godkände 159 prospekt förra året. Antalet aktieprospekt var 89 och värdet av dem uppgick till 83,9 miljarder kronor. Det är en kraftig ökning jämfört med 2008, största delen av summan utgörs av företrädesemissioner i storbankerna Nordea, Swedbank och SEB. Det visar FI:s Kapitalbarometern 2009.
Utvärderingsrapport 2010, 1: Historiskt låga inlåningsmarginaler
Bankernas utlåningsmarginaler har ökat mer än inlåningsmarginalerna minskat. Därmed har bankernas räntemarginaler ökat något jämfört med innan finanskrisen. Inlåningsmarginalerna är dock historiskt låga.
Utvärdering av Bankgirocentralens betalsystem
Finansinspektionen och Riksbanken har utvärderat Bankgirocentralens betalningssystem under 2009. Bankgirocentralen, BGC, är den centrala aktören när det gäller förmedling av massbetalningar mellan bankerna i Sverige.
Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning
Riskerna för det finansiella systemet som helhet är låga men hushållens höga belåningsgrad oroar. Det är slutsatsen av Finansinspektionens bolåneundersökning.
FI-enkät på finansmarknaden 2009: Rörliga ersättningar
Den rörliga ersättning som utbetalades 2009 baserades på en kort intjäningsperiod samt hade en kort utbetalningsperiod. Nära nog all tilldelad rörlig ersättning hade tjänats in under ett år eller kortare tid och betalats ut inom ett år.
Utvärderingsrapport 12:2009: Högre marginaler på bankernas utlåning
Marginalerna på bankernas utlåning har under hösten stabiliserats på en högre nivå. Ett motiv för den ökade marginalen på lån till företag är att kreditrisken har ökat. Den genomsnittliga ökningen av risken enligt bankernas interna riskklassificeringsmodeller har dock inte ökat i samma grad som marginalen.
2009
Kvartal 4, 2009: Småbankernas resultat ökar – storbankernas minskar
Rörelseresultaten för bankaktiebolagen, sparbankerna, de mindre kreditmarknadsbolagen samt värdepappersbolagen ökade för helåret 2009 jämfört med 2008. Storbankernas rörelseresultat sjönk däremot. Avkastningen på eget kapital hamnade för första gången sedan 2002 under 10 procent för storbankerna.
Utvärderingsrapport 11, 2009: Utlåning till hushåll fortsätter öka
För fjärde månaden i rad ökar tillväxttakten i bankernas lån till hushållen. Hela ökningen kommer från lån till bostäder och bostadsinstituten står för den högsta ökningstakten.
Obefogad oro för kontobedrägeri 2009:13
Oron för att drabbas av kontobedrägeri är obefogat stor. Det visar FI:s undersökning av hur många som drabbats av obehöriga uttag från konto oavsett om det beror på att kortuppgifter blivit stulna eller att en bedragare kommit över konto- eller internetbanksuppgifter.
Kvartal 3, 2009: Hushåll lånar mer än företag
Utlåning till svenska företag minskar samtidigt som utlåningen till svenska hushåll visar en i stort sett oförändrad tillväxt. Vid utgången av tredje kvartalet översteg storbankernas lån till svenska hushåll för första gången lån till svenska företag.
Risker i det finansiella systemet 2009
Finansinspektionen flaggar för flera potentiella risker som noggrant måste bevakas. Ett riskområde som lyfts fram i den nya rapporten, "Risker i det finansiella systemet" är bolånemarknaden - där FI har påbörjat en granskning.
Utvärderingsrapport 10:2009: Utlåning till hushåll fortsätter öka
Hushållen fortsätter att öka sina lån. Det är framför allt lån till bostäder som ökar. Bankernas marginaler var i stort sett oförändrade under september.
Försäkringsbarometern, första halvåret (2009:12)
Finanskrisen slog mycket olika mot liv- och sakförsäkringsföretag. För livförsäkringsföretag blev påverkan stor, med drastiskt fallande solvensnivåer. Sakförsäkringsföretagen slapp mer eller mindre undan. Under andra kvartalet har livförsäkringsföretagens solvensnivåer återhämtat sig i takt med den övriga ekonomin.
Utvärderingsrapport 9:2009: Bankerna tjänar mer på utlåning
Bankernas lån till hushållen fortsätter att öka. Sedan FI:s förra rapport om effekterna av de statliga stabilitetsåtgärderna har skillnaden mellan bankernas utlåningsräntor och interbankräntan legat på samma nivå. Bankernas kostnad för likviditet har fortsatt att sjunka. Sammantaget ökar det bankernas marginaler på lån till hushållen.
Kvartal 2, 2009: Låga räntor och ökad utlåning lyfter bostadsinstituten
Under andra kvartalet fungerade de finansiella marknaderna allt bättre samtidigt som lågkonjunkturen gav högre kreditförluster i alla grupper av företag. Det visar Finansinspektionens kreditmarknadsbarometer.
Utvärderingsrapport 8:2009: Företagen lånade mindre i juli
Hushållen fortsatte att låna mer medan företagen lånade mindre i juli jämfört med i juni. Fortfarande är utlåningen större till såväl hushåll som företag jämfört med för ett år sedan.
Utvärderingsrapport 7:2009: Bankerna lånar ut mer till allmänheten
Bankernas bolåneräntor har sjunkit i linje med marknadsräntorna och Riksbankens styrränta sedan FI:s föregående rapport i juni 2009.
Utvärderingsrapport 6:2009: Bankerna lånar ut mer till hushåll
Sedan FI:s föregående rapport i maj 2009 har bankernas bolåneräntor stigit något i likhet med marknadsräntorna. Samtidigt har kostnaden för likviditet – det vill säga bankens kostnad för att låna upp pengar på längre löptider och omvandla dem till korta löptider – sjunkit något. Det betyder att bankernas utlåningsmarginaler sannolikt har fortsatt att öka, om än i begränsad utsträckning.
Pensionen oroar stabila hushåll (2009:11)
Huvuddelen av de svenska hushållen har en stark privatekonomi och sparar långsiktigt. De flesta har tillgång till bankkonto och betaltjänster och tre av fyra betalar via internet. Det visar svaren om privatekonomin från 1 309 hushåll. Mätningen har FI låtit Svenskt Kvalitetsindex genomföra under första kvartalet 2009.
Konsumentskyddet på finansmarknaden (2009:10)
Konsumentens ställning inom traditionell pensionsförsäkring behöver stärkas. Såväl regelverk som tillsyn behöver därför skärpas. Det skriver FI i rapporten Konsumentskyddet på finansmarknaden som publiceras i dag.
Utvärderingsrapport 5:2009: Bankernas utlåningsmarginaler ökar
Den senaste månaden har bankernas bolåneräntor och utlåningsräntor till företag varit relativt oförändrade samtidigt som kostnaden för likviditet sjunkit, enligt FI:s senaste utvärderingsrapport av de statliga stabilitetsåtgärderna. Detta innebär att bankernas utlåningsmarginaler sannolikt fortsätter att öka.
Fastighetsutlåning orubbad av finanskrisen (2009:9)
Det finns inga tydliga spår av obestånd eller kreditförluster för lån till kommersiella fastigheter i Sverige.
Oklar gräns mellan råd och försäljning (2009:8)
Såväl bankkunder som bankrådgivare tycker att gränsen mellan rådgivning och försäljning är svår att dra. Det visar en undersökning som Kungliga Tekniska Högskolan och Finansinspektionen gjort.
Bolån liten risk för bankerna (2009:7)
Svenska hushålls bostadslån innebär en relativt liten risk för bankerna och den finansiella stabiliteten. Det konstaterar Finansinspektionen i en ny rapport. Däremot finns risker för att enskilda låntagare kan få svårigheter, särskilt om arbetslösheten skulle fortsätta stiga och räntorna samtidigt går upp.
Kvartal 1, 2009: Bankerna tjänar bra - men växande kreditförluster tynger
De svenska storbankernas intjäning är stark, trots fortsatt svag utveckling i omvärlden.
Kapitalmarknaden saktade ned 2008
Kapitalmarknaden tappade tempo under 2008 jämfört med 2007. Under förra året godkände FI prospekt om emissioner och erbjudande om förvärv av aktier motsvarande ett värde om 21 miljarder kronor: En minskning från 26,1 miljarder året innan.
Utvärderingsrapport 4:2009: Billigare korta bolån
Bankerna har sänkt sina kortaste boräntor mer än vad interbankräntan fallit sedan Finansinspektionens senaste uppföljning av statens stabilitetsåtgärder. En förklaring kan vara att kostnaden för likviditet fallit.
Försäkringstekniska avsättningar inom livbolag (2009:6)
Flera försäkringsföretag (livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor) har underskott i sina försäkringstekniska avsättningar. Den främsta orsaken är att dessa livbolag underskattat de försäkrades medellivslängder.
Utvärdering av Bankgirocentralens betalsystem
FI och Riksbanken har utvärderat Bankgirocentralens verksamhet under 2008.
Så klarar företagen de nya värdepappersreglerna (2009:5)
Svenska värdepappersföretag har arbetat aktivt med att anpassa sig till de nya reglerna för värdepappersmarknaden, de så kallade Mifid-reglerna. Det visar FI:s stora granskning av banker och värdepappersföretag under 2008.
Kartläggning av försäkringsförmedlarnas verksamhet (2009:4)
Om konsumenten inte får tydlig information om vilka produkter och tjänster som får förmedlas av försäkringsförmedlare kan det få allvarliga konsekvenser. En konsument kan lätt tro att den till exempel erbjuds rådgivning, även om förmedlaren inte har tillstånd för detta. Förmedlaren har ett stort ansvar att förklara för kunden hur förutsättningarna ser ut.
Utvärdering av Nasdaq OMX Derivatives Markets som central motpart, 2008
Finansinspektionen och Riksbanken har tillsammans utvärderat Nasdaq OMX Derivatives Markets. Utvärderingen fokuserar på Nasdaq OMX Derivatives Markets clearing av derivattransaktioner.
Utvärderingsrapport 3:2009: Bankpaket har gett lägre räntor
Statens stabilitetsåtgärder har varit viktiga både för finanssektorn och allmänheten. Bankernas upplåningskostnader har sjunkit och därmed har utlåningsräntor till både hushåll och företag kunnat sänkas.
Små innehav av komplicerade instrument i tjänstepensionskassor (2009:3)
Tjänstepensionskassorna har i de flesta fall inga stora innehav av komplicerade finansiella instrument. Kassornas hantering av denna typ av innehav ser enligt deras svar ut att vara tillfredsställande. Vissa kassor uppger dock att deras riskkontroll är liten och att personalen har relativt kort yrkeserfarenhet, enligt FI:s undersökning.
Utvärdering av värdepappersavveckling i Sverige (2009:2)
Finansinspektionen och Riksbanken har tillsammans utvärderat värdepappersavvecklingen i Sverige under 2008.
Utvärderingsrapport 2:2009: Stabilitetsåtgärder gynnar bankerna
Det går inte att fastställa att statens stabilitetsåtgärder enbart kommit företagen och hushållen till del. Sannolikt har en viss del tillfallit bankerna i form av högre räntenetton.
Utvärderingsrapport 1:2009: Bankerna fortsätter sänka räntor
Bankernas utlåningsräntor har fortsatt att sjunka sedan FI förra rapport om effekterna av statens stabilitetsåtgärder.
Omkategorisering av finansiella tillgångar (2009:1)
Fem av åtta undersökta banker utnyttjar nya möjligheter att omkategorisera vissa finansiella tillgångar. I samband med tredje kvartalet 2008 har de värderat vissa tillgångar till upplupet anskaffningsvärde i stället för till verkligt värde.
2008
Kvartal 4, 2008: Högre kreditförluster sänker avkastningen
Den allt sämre konjunkturen drabbade under slutet av 2008 både svenska banker och värdepappersbolag med full kraft. Kreditförlusterna har stigit kraftigt från låga nivåer, särskilt för de fyra storbankerna. Det visar Finansinspektionens kreditmarknadsbarometer för fjärde kvartalet 2008.
Fonders årsberättelser (2008:23)
De svenska fondernas årsberättelser uppfyller reglerna. Men det finns potential att förbättra innehållet.
Tillfredsställande rutiner för skuldtäckningsregister (2008:22)
Försäkringsbolagen hanterar sina skuldtäckningsregister tillfredsställande. Det visar en granskning av ett 20-tal försäkringsbolag som FI har gjort.
