En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaFinansiella stabilitetsrådet
I Finansiella stabilitetsrådet träffas företrädare för regeringen, FI, Riksgälden och Riksbanken regelbundet för att diskutera frågor om finansiell stabilitet, behovet av åtgärder för att motverka uppbyggnaden av finansiella obalanser och, i händelse av en finansiell kris, behovet av åtgärder för att hantera en sådan situation.
2021
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 17 december
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 17 december.
FI-tillsyn 25: Flera banker och kreditmarknadsbolag bör se över sina ersättningssystem
Det finns utrymme för flera banker och kreditmarknadsbolag att förbättra sina ersättningspolicyer och tillämpningen av vissa andra bestämmelser i ersättningsföreskrifterna, visar en ny kartläggning från Finansinspektionen.
FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2021 till och med den 30 december 2023.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 fortsätter därmed att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Erik Thedéen: Kryptotillgångar i dag och i framtiden
”I grund och botten handlar detta om energieffektivisering. Energi är en bristvara och därför lägger samhället stora resurser på att effektivisera energianvändningen inom alla sektorer. Samma diskussion måste vi kunna ha om kryptotillgångar.”
EU-kommissionen ger klartecken till förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
Motståndskraft behövs när riskerna i fastighetssektorn ökar
Den ekonomiska återhämtningen har varit starkare än väntat i år, bland annat till följd av kraftfulla stödåtgärder under pandemin. Samtidigt byggs risker upp, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport. Den presenteras i dag på en pressträff av generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:2)
Sveriges ekonomi har i hög grad återhämtat sig och tillgången till finansiering i det finansiella systemet är bra. En utfasning av Riksbankens tillgångsköp bör därför inledas för att undvika ytterligare riskuppbyggnad. FI ser bland annat ökade risker inom de kommersiella fastighetsföretagen.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2021
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2021.
Pressinbjudan: Hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Tisdagen den 23 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
IMF utvärderar den finansiella stabiliteten i Sverige
Internationella valutafonden (IMF) kommer under 2022 att genomföra en granskning av den finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). FSAP genomförs återkommande för länder med systemviktiga finansmarknader. I sin rapport kommer IMF att belysa eventuella brister och risker i systemet och föreslå åtgärder för att ta hand om dessa.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 7 punkter under det tredje kvartalet 2021. Vid utgången av det tredje kvartalet 2021 var marginalen 1,49 procent, jämfört med 1,42 procent vid slutet av det andra kvartalet.
FI och Riksbanken: Fortsatt fokus på arbetet med klimatrelaterade finansiella risker
I samband med COP 26 publicerar The Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS), det globala nätverket för centralbanker och finansiella tillsynsmyndigheter, sin programförklaring ”Glasgow declaration”.
Erik Thedéen: Finansiell stabilitet – Vad har vi lärt oss och vad kan vi göra framåt?
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, höll ett anförande i går på ett medlemsmöte i Nationalekonomiska Föreningen. Mötet hölls på Handelshögskolan i Stockholm. Nedan följer en sammanfattning samt en länk till ett längre skriftligt underlag till anförandet.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2021
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2021.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och utländska kreditinstituts svenska filialer för 2022
I en promemoria presenterar FI resultatet tillsynskategoriseringen för 2022 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
FI höjer det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent
Finansinspektionen (FI) har beslutat att höja det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent. Det nya buffertvärdet gäller från och med den 29 september 2022. Fram till dess är buffertvärdet fortsatt 0 procent.
Erik Thedéen: Likviditetsrisk i fonder är en styrelsefråga
Finansinspektionen (FI) anser att likviditetsrisker i fonder måste hanteras bättre för att den finansiella stabiliteten inte ska hotas.
FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.
Remissvar på Riksgäldens förslag Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) − tillämpning och policy
FI avstyrker Riksgäldens förslag att pelare 2-vägledningen i kapitalregelverket ska påverka nivån på MREL.
Erik Thedéen: En väl fungerande bostadsmarknad förebygger riskuppbyggnad
Det är viktigt för hushållen att ha buffertar när utvecklingen blir sämre än förväntat, det har vi inte minst sett under det senaste året. Ökat risktagande hos hushållen är inte lösningen på bostadsmarknadens problem. Det behövs i stället åtgärder som främjar ett långsiktigt sunt och stabilt byggande, utan att priser och skulder drar iväg. Det vore positivt både för bostadsmarknaden och för finansiell stabilitet, sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbinarium anordnat av Trä- och möbelföretagen.
FI avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent
Finansinspektionen (FI) avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent under det tredje kvartalet 2021.
FI vill att EU följer Basel 3
Under hösten kommer EU-kommissionen att publicera ett förslag till uppdaterade kapitaltäckningsregler för banker i EU. Finansinspektionen uppmanar nu EU kommissionen att följa Basel 3-överenskommelsen.
Karin Lundberg: Finansinspektionens syn på kapitalkrav och utdelningar
"När den ekonomiska osäkerhet som följt av pandemin nu börjar lösas upp är det dags att ompröva de åtgärder som vi införde under den akuta fasen". Det sa Karin Lundberg, verksamhetsområdeschef på område Bank, när hon i dag talade på UBS årliga konferens för den Nordiska finanssektorn.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2021
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2021.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 2 punkter under det andra kvartalet 2021. Vid utgången av det andra kvartalet 2021 var marginalen 1,42 procent, jämfört med 1,44 procent vid slutet av det första kvartalet.
Bolån ska amorteras igen
Efter den 31 augusti i år börjar reglerna för amortering att gälla som vanligt igen. Det tillfälliga undantaget som Finansinspektionen (FI) införde på grund av den exceptionella osäkerhet som rådde i ekonomin under våren 2020 upphör. Det innebär att hushåll med höga belåningsgrader och skuldkvoter ska amortera på sina bolån.
FI förlänger inte rekommendationen om utdelningar
Osäkerheten minskar och ekonomin fortsätter att förbättras. Därför förlängs inte rekommendationen kring begränsningar av bankers utdelningar. Rekommendationen löper ut den 30 september 2021.
Uppdaterad pelare 2-metod för bedömning av återflödesrisk vid värdepapperisering
FI har uppdaterat metoden för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering för enskilda banker. Syftet är att, i tillämpliga fall, fatta beslut om ett särskilt kapitalbaskrav inom pelare 2 för återflödesrisker vid värdepapperisering. På detta sätt kan vi säkerställa att en bank i tillräcklig utsträckning täcker de återflödesrisker som den exponeras för.
Identifiering av kapitalbuffertpåslag för systemviktiga företag
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank samt Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag när FI publicerar 2021 års lista med beräkningar av företags systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.
FI-analys nr 34: Tillfälligt amorteringsundantag fick nya bolånetagare att låna mer
Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.
Makrotillsynsåtgärder dämpar hushållens lån och minskar riskerna med hushållens skulder
Bolånetaket och amorteringskraven har haft avsedd effekt och dämpat hushållens skulder. De bromsar utvecklingen att nya bolånetagare lånar allt mer, tar större lån i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst. Det visar Finansinspektionens utvärdering av de makrotillsynsåtgärder som har införts i Sverige.
Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder
Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.
Remiss – upphävande av föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen föreslår att myndighetens föreskrifter (FFFS 2014:33) om kontracykliskt buffertvärde upphävs och ersätts genom särskilda beslut som publiceras på fi.se.
FI erkänner norska riskviktsgolv
Finansinspektionen har beslutat att erkänna det norska finansdepartementets beslut att införa genomsnittliga riskviktsgolv om 20 procent för hushållsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge och om 35 procent för företagsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge.
Erik Thedéen: Kryptotillgångar – risker och möjligheter
”Teknologin som ligger bakom kryptotillgångar har potential att skapa mervärde för samhället, men kryptotillgångar som Bitcoin medför också stora risker.” Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen när han i dag talade om utvecklingen av kryptotillgångar utifrån FI:s uppdrag som tillsynsmyndighet på ett seminarium anordnat av Sveriges finansanalytikers förening.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 4 juni
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 juni.
FI vidhåller sin inställning till att införa en riskskatt på kreditinstitut
Finansinspektionen har lämnat ett remissvar på ett utkast till lagrådsremiss med ett delvis reviderat förslag att införa en så kallad riskskatt på kreditinstitut.
FI-analys 33: Hushållens skulder och motståndskraft i kriser
Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.
Debattartikel i Dagens Industri 9/6: Obligationsmarknaden måste ha högre likviditet
Obligationsmarknaden har vuxit snabbt i Sverige senaste åren. Både som finansieringskälla för svenskt näringsliv, inte minst för kommersiella fastighetsföretag, och som investering för svenska sparare via företagsobligationsfonder. När pandemin bröt ut våren 2020 hamnade den här marknaden i svår gungning.
Struktur för ökad motståndskraft
Finansinspektionen tillstyrker huvuddragen i förslagen i det slutbetänkande som Utredningen om civilt försvar överlämnat.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 fortsätter därmed att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 1,6 procent.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:1)
Ekonomin fortsätter att återhämta sig. Stödåtgärder har varit nödvändiga för att påskynda återhämtningen. Men i takt med att ekonomin stärks behöver de successivt fasas ut. Det gäller i första hand stödåtgärder som riskerar att bygga upp stabilitetsrisker.
Stödåtgärder kan bygga upp stabilitetsrisker
Stödåtgärderna har varit viktiga för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av krisen och för att påskynda återhämtningen. Samtidigt kan de bidra till ökade stabilitetsrisker på sikt, skriver Finansinspektionen (FI) i årets första stabilitetsrapport som publiceras i dag.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 juni
Fredagen den 4 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Tisdagen den 1 juni presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet. Slutsatserna i den första stabilitetsrapporten för året presenteras av FI:s generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier.
MREL-rapporteringen (F871) får nytt namn i Fidac
FI kommer att från och med referensdag den 30 juni 2021 att ta in rapportering om minimikravet på nedskrivningsbara skulder (FFFS 2019:1) – den så kallade MREL-rapporten – under ett nytt namn i Fidac.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2021
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2021.
Erik Thedéen: Den kommersiella fastighetssektorn – nya sårbarheter kräver handling
Den vidare utvecklingen på den kommersiella fastighetsmarknaden är osäker och beroendet av den svenska marknaden för företagsobligationer som finansieringskälla har ökat. De fastighetsföretag som ger ut obligationer bör tänka långsiktigt kring diversifiering och vårda sin skuld. Tillsammans med andra marknadsaktörer måste fastighetsföretagen engagera sig för att förbättra obligationsmarknadens sätt att fungera. Det sa generaldirektör Erik Thedéen när han talade på Fastighetsägarnas storbolagsråd.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 6 punkter under det första kvartalet 2021. Vid utgången av det första kvartalet 2021 var marginalen 1,44 procent, jämfört med reviderade 1,50 procent vid slutet av det fjärde kvartalet.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2021
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2020.
Erik Thedéen: Sverige behöver en bättre marknad för företagsobligationer
Den svenska marknaden för företagsobligationer måste bli bättre på att bära och omfördela risk. Det krävs både bättre transparens och en bredare uppsättning aktörer. Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen under SNS/SHOF Finanspanel ”Behöver Sverige en större marknad för företagsobligationer?”
Erik Thedéen: Näringslivet kan och borde ta chansen att snabba på omställningen
Klimatförändringarna är ett existentiellt hot mot mänskligheten. För att möta dem behöver vi stora och omfattande politiska beslut. Inte minst behöver priset på koldioxid gå upp. Näringslivet och finansmarknaden kan bidra. Både genom att redan nu förbereda sig för att snabbt kunna redovisa i enlighet med en kommande internationell standard för företagens hållbarhetsredovisning och genom att frivilligt använda och redovisa ett internpris på koldioxid. Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen på konferensen Hållbara finanser 2021.
Två rapporter från Baselkommittén om klimatrelaterade finansiella risker
Baselkommittén för banktillsyn har publicerat två rapporter om klimatrelaterade finansiella risker. Den ena handlar om hur klimatrelaterade risker påverkar finansiella risker och den andra tar upp metoder för att hantera sådana risker.
Remissvar: Jämlikhetskommissionens betänkande En gemensam angelägenhet
Betänkandet innehåller förslag på en rad olika politikområden som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämlikheten. Finansinspektionens svar är begränsat till de delar av betänkandet som avser bostadsmarknaden och absolut preskription för konsumentfordringar.
Internationella valutafondens rapport om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden (IMF) har publicerat sin slutliga rapport om Sveriges ekonomi.
Debattartikel i Dagens Nyheter 24/3: Dags att bromsa bolånen – amorteringskrav återinförs
I dag släpper Finansinspektionen (FI) årets bolånerapport. Den visar att nya bolånetagare fortsätter att ta allt större lån i förhållande till inkomst och bostadens värde.
Nya låntagare tar allt större bolån
Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde, enligt årets bolånerapport som i dag presenteras av Finansinspektionen (FI). Samtidigt meddelar FI att det tillfälliga undantaget från amorteringskrav upphör den 31 augusti.
Den svenska bolånemarknaden (2021)
Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde. Samtidigt har de marginaler för att klara sina lånebetalningar om deras ekonomiska situation försämras.
FI följer riktlinjer om angivande och offentliggörande av systemviktiga indikatorer
FI har underrättat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi avser att tillämpa EBA:s riktlinjer för angivande och offentliggörande av systemviktiga indikatorer för banker i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 2020/14/EU.
Pressinbjudan: FI presenterar årets bolånerapport
Finansinspektionen (FI) presenterar årets bolånerapport onsdagen den 24 mars. Rapporten presenteras av FI:s generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier i en webbsändning på fi.se. Efter presentationen bjuds media in till en digital frågestund.
Tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten
I en ny promemoria beskriver Finansinspektionen (FI) de övergripande principerna vid tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten. FI lämnar också den kontracykliska kapitalbufferten oförändrad på 0 procent.
FI publicerar ny promemoria och lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI publicerar i dag en ny promemoria, som beskriver de övergripande principer som ligger till grund för myndighetens val av buffertvärde för den kontracykliska kapitalbufferten. FI väljer vidare att inte ändra det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 2,1 procent.
FI:s tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten
I en ny promemoria beskriver Finansinspektionen de övergripande principerna vid tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten.
Hållbarhetsrapport 2021 – klimatet i fokus
Finansinspektionen har i uppdrag att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Hållbarhetsrapporten ger en beskrivning av aktuella frågor inom hållbarhetsområdet som berör den finansiella sektorn och ger exempel på vad FI arbetar med inom området.
Förslag till pelare 2-metod för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering
Finansinspektionen föreslår en uppdaterad metod för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering för enskilda banker. Syftet med den nya metoden är att beräkna och, i tillämpliga fall, fatta beslut om ett särskilt kapitalbaskrav inom pelare 2 för återflödesrisker vid värdepapperisering.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2020
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2020.
FI föreslår ansats för att bedöma pelare 2-vägledning för svenska banker
FI presenterar här ett förslag till övergripande ansats för att bedöma storleken på pelare 2-vägledningen för svenska banker. Förslaget bygger på en ansats i två led med utgångspunkt i ett känslighetsbaserat stresstest. Synpunkter på förslaget kan lämnas till FI senast den 12 mars.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 4 punkter under det fjärde kvartalet 2020. Vid utgången av det fjärde kvartalet 2020 var marginalen till 1,40 procent, jämfört med 1,44 procent vid slutet av det tredje kvartalet.
FI:s prioriterade områden 2021
Gör bankerna ordentliga kreditprövningar när kunder tar konsumtionslån? Jobbar mindre banker och betaltjänstföretag tillräckligt bra för att motverka penningtvätt? Och vilka risker innebär coronapandemin för framtiden? Det är tre områden som Finansinspektionen (FI) kommer att granska särskilt under 2021.
Finansinspektionens prioriterade områden för 2021
Konsumentskydd, penningtvätt och framtida risker till följd av coronapandemin är tre områden som FI kommer att granska särskilt under 2021.
FI följer riktlinjer om lämpliga undergrupper av sektorexponeringar att tillämpa en systemriskbuffert på
FI har underrättat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi avser att tillämpa EBA:s riktlinjer för lämpliga undergrupper av sektorexponeringar för vilka behöriga eller utsedda myndigheter får tillämpa en systemriskbuffert i enlighet med artikel 133.5 f i direktiv 2013/36/EU.
Internationella valutafonden om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
Erik Thedéen: Risker i kölvattnet efter covid 19-pandemin
Coronapandemin är en påminnelse om att det oväntade inträffar och att till synes givna förutsättningar snabbt kan ändras. Ingen såg den här krisen komma, men den har haft stora konsekvenser i form av mänskligt lidande, och även på ekonomin och det finansiella systemet.
FI-analys 28: Svenska hushålls likvida tillgångar
Aggregerad statistik indikerar att svenska hushåll har betydande likvida tillgångar i form av kontanter, banksparande, fondandelar och värdepapper. Det sammanlagda värdet motsvarar i dag i genomsnitt nästan 1 miljon kronor per hushåll. Men eftersom sådana ekonomiska buffertar är ojämnt fördelade mellan hushållen är genomsnittet ett dåligt mått för att bedöma risken för större konsumtionsbortfall vid en ekonomisk störning.
FI-analys 27: Icke-finansiella företag och finansiell stabilitet: En beskrivning av sårbarheter
Denna FI-analys beskriver hur sårbarheter från utlåningen till icke-finansiella företag uppstår och varför FI behöver följa dessa för att uppfylla sitt stabilitetsuppdrag.
2020
FI har fattat beslut om kapitalbuffertar för storbankerna
FI har beslutat att de tre storbankerna ska hålla en systemriskbuffert om 3 procent och en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut om 1 procent.
Finansiella företag ska vara återhållsamma med utdelningar till och med september 2021
I ljuset av den ekonomiska osäkerhet som den pågående coronapandemin medför förväntar sig FI att bankerna inklusive kreditinstitut och andra finansiella företag som försäkringsbolag ska vara återhållsamma med aktieutdelning och aktieåterköp fram till den 30 september 2021. Summan av utdelning och återköp i bankerna under denna tid ska därför inte överstiga 25 procent av det sammanlagda nettoresultatet för de två räkenskapsåren 2019−2020.
Debattartikel i Dagens Industri 17/12: Klimatredovisning snart lika skarp som finansiell
År 2020 kommer gå till historien som ett av de tre varmaste åren som någonsin har uppmätts, ett år med rekordstora skogsbränder och rekordmånga orkaner. Att utvecklingen är ohållbar och måste brytas är ett faktum och en nödvändig omställning har påbörjats för att motverka klimatförändringarna.
FI presenterar ny pelare 2-metod för marknadsrisker i övrig verksamhet
Finansinspektionen presenterar här en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker i övrig verksamhet.
FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med ett år, från den 30 december 2020 till och med den 30 december 2021.
Ändrade regler på grund av EU:s bankpaket
Finansinspektionen gör ändringar i ett antal föreskrifter för att anpassa dem till EU:s så kallade bankpaket.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 4 december
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 december.
Så ska banker tillämpa kapitalkrav fram till nästa översyn och utvärdering
Den 20 november presenterade FI beslut om ändrad tillämpning av bankernas kapitalkrav. Vissa ändringar i bankernas kapitalkrav slår igenom först när FI genomfört en ny översyn och utvärdering (ÖUP). I en promemoria beskriver FI införandet av ändringar i pelare 2 under den övergångsperiod som varar fram till nästa översyn och utvärdering.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 december
Fredagen den 4 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Ny självreglering för ökad transparens på obligationsmarknaden
Branschorganisationen Svensk Värdepappersmarknad har i ett pressmeddelande 24 november lämnat en rekommendation som innebär att branschen ska öka transparensen på obligationsmarknaden genom självreglering. FI anser att detta är ett värdefullt steg på väg mot en mer välfungerande obligationsmarknad i Sverige. Vi vill därför uppmana alla värdepappersinstitut – även de aktörer som inte är medlemmar i Svensk Värdepappersmarknad – att tillämpa självregleringen.
Dämpad återhämtning kan försämra finansiell stabilitet
En ökad smittspridning av coronaviruset kommer dämpa återhämtningen i europeiska ekonomier, och kan i förlängningen påverka den finansiella stabiliteten, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som publiceras i dag.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2020
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2020.
Makrobaserade stresstester av svenska banker: resultat och metod hösten 2020
I denna promemoria redogör FI för ett stresstest av svenska banker som vi genomfört under hösten 2020. Resultaten tyder på att storbankerna har betydande motståndskraft mot en ytterligare fördjupning av den rådande ekonomiska krisen.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 24 november att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 1,7 procent.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:2)
Pandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång, även om en viss återhämtning har inletts. Omfattande stödåtgärder har mildrat de ekonomiska konsekvenserna, och minskat oron på de finansiella marknaderna. Under hösten har smittspridningen ökat och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa den ekonomiska återhämtningen, även om det är osäkert hur mycket.
FI har beslutat om ändrad tillämpning av bankers kapitalkrav
FI har beslutat om en ändrad tillämpning av kapitalkraven för svenska banker för att anpassa dessa krav till EU:s så kallade bankpaket.
FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell
Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.
EU-kommissionen ger klartecken till förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
Erik Thedéen: Amorteringar i goda tider ger motståndskraft i kriser
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, talade idag på Stockholms handelskammares seminarium.
FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån
Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.
FI avstyrker förslag att införa en riskskatt på banker
Finansinspektionen (FI) avstyrker regeringens förslag att införa en riskskatt kopplad till skulderna i vissa banker.
FI publicerar den tredje Bankbarometern för 2020
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag.
Erik Thedéen: Det aktuella läget och FI:s åtgärder under coronakrisen
Coronakrisen är en påminnelse om att det oväntade ibland inträffar och att förutsättningarna kan ändras snabbt. Ingen såg den här krisen komma. Från ett läge där utsikterna för ekonomin var ganska ljusa innebar coronaviruset och åtgärderna mot smittspridningen en kraftig ekonomisk inbromsning både i Sverige och globalt, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på konferensen Di Bank.
FI-analys 24: Stresstest av bankernas utlåning till fastighetsföretag
Fastighetsföretagen är känsliga för förändringar i räntekostnader och intäkter. Vid en störning kan sårbara fastighetsföretag leda till kreditförluster för bankerna.
Bankutdelning lämplig först när läget stabiliserats
När krisen kom med full kraft i våras krävdes snabba och extraordinära åtgärder. FI sänkte bland annat det kontracykliska buffertkravet för bankerna och uppmanade dem samtidigt att avvakta med utdelningar tills läget hade klarnat. Under hösten har FI upprepat budskapet till bankerna att inte göra några utdelningar under 2020.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 18 punkter under det tredje kvartalet 2020. Vid utgången av det tredje kvartalet 202 låg marginalen på 1,44 procent, jämfört med 1,26 procent vid slutet av det andra kvartalet.
Uppdaterade frågor och svar om EU:s förordning om referensvärden
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har publicerat uppdaterade frågor och svar om EU:s förordning om referensvärden (BMR).
Henrik Braconiers tal på SNS/SHOF Finance Panel: Corporate Finance in a Low Interest Rate Environment
Henrik Braconier, FI:s chefsekonom, talade om risker kopplade till de låga räntorna på SNS/SHOF:s finanspanel. Talet hölls på engelska.
FI-analys 23: Kan obligationsmarknaden dämpa kreditcykeln?
Icke-finansiella företags tillgång till krediter är centralt för den finansiella stabiliteten, särskilt under finansiella krisperioder. Under senare år har marknaden för företagsobligationer vuxit stadigt och spelar numera en viktig roll för företagens finansiering. Den här analysen visar att det inte har varit lättare att emittera företagsobligationer i svenska kronor under finansiella krisperioder än att ta banklån. Mönstret avviker från tidigare studier som gjorts om USA och euroområdet.
FI vill se företags egna modeller för riskberäkningar enligt nytt pelare 2-förslag
I juni 2020 presenterade FI ett förslag på en ny metod för att bedöma kapitalpåslag inom pelare 2 för marknadsrisker utanför handelslagret. De företag som vill använda egna modeller i sina beräkningar av ränterisk, basisrisk och kreditspreadrisk i enlighet med förslaget behöver lämna in dokumentation om dem till FI. Sista datum är den 16 oktober 2020.
Erik Thedéens tal vid Driving Global Standards on Sustainable Finance
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör och ordförande för Ioscos (den internationella organisationen för värdepapperstillsyn) arbetsgrupp för hållbar finans talade vid konferensen Driving Global Standards on Sustainable Finance. Talet hölls på engelska och kommer att översättas till svenska i efterhand.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och utländska kreditinstituts svenska filialer för 2021
I en promemoria presenterar FI resultatet av tillsynskategoriseringen för 2021 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
Karin Lundberg: Det rådande läget och FI:s åtgärder
Karin Lundberg höll i dag en presentation på Sparbankernas Riksförbunds VD- och ordförandekonferens där hon redogjorde för det rådande läget med coronapandemins effekter på ekonomin samt hur detta påverkat FI:s tillsyn med mera.
FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen, Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
FI vill se ökad transparens på företagsobligationsmarknaden
I samband med coronapandemins utbrott under våren 2020 drabbades de finansiella marknaderna av stora störningar. Den svenska marknaden för företagsobligationer slutade då att fungera på ett tillfredställande sätt. Finansinspektionen (FI) bjöd därför in flera olika branschorganisationer och myndigheter till samtal den 9 september för att diskutera åtgärder för att öka företagsobligationsmarknadens motståndskraft och förbättra dess funktionssätt.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 9 september att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 1,3 procent.
Fortsatt skäl att avvakta med utdelningar året ut
Trots positiva signaler råder det fortfarande stor osäkerhet om utvecklingen av coronapandemin framöver, både i Sverige och i omvärlden. För att säkra bankernas motståndskraft i ett fortsatt osäkert läge bör bankerna därför avstå från att dela ut medel till aktieägare under 2020. Det var budskapet när Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen talade på Fastighetsdagen i dag.
Erik Thedéen: Buffertar behövs för motståndskraft i kristider
Coronakrisen är en viktig påminnelse om våra begränsade möjligheter att beräkna risker i förväg. Och krisen är inte över. Värna er motståndskraft, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på Fastighetsdagen 2020.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 3 punkter under det andra kvartalet 2020. Vid utgången av det andra kvartalet 2020 uppgick marginalen till 1,26 procent, jämfört med 1,29 procent det första kvartalet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2020
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2020.
ESRB:s rekommendation om att begränsa utdelning av kapital under pandemin
Den pågående coronapandemin har fått stora konsekvenser för individer men även för den ekonomiska situationen och därmed den finansiella sektorn. För att den finansiella sektorn ska kunna bistå ekonomin under krisen och återhämtningen är det viktigt att de finansiella företagen upprätthåller eget kapital.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2020
FI presenterar i dag en extra utgåva av Bankbarometern för att kunna ge en bild av bankmarknadens utveckling under coronakrisens första skede. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges vanligtvis ut en gång i halvåret men denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första kvartalet 2020.
Identifiering av kapitalbuffertpåslag för övriga systemviktiga företag (O-SII)
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när Finansinspektionen (FI) publicerar 2020 års lista med beräkningar av företags och företagsgruppers systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 5 juni
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 5 juni.
FI föreslår ny pelare 2-metod för marknadsrisker utanför handelslagret
Finansinspektionen (FI) presenterar här ett förslag på en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker utanför handelslagret.
FI-tillsyn 18: Bankernas kontinuitetshantering
Många banker arbetar aktivt med kontinuitetshantering och har genomfört viktiga åtgärder för att reducera risken för allvarliga avbrott. Samtidigt anser FI att bankerna behöver stärka sin kontinuitetshantering ytterligare. FI förväntar sig att bankerna fortsatt fokuserar på att stärka motståndskraften i sina kritiska funktioner. Denna tillsynsrapport beskriver områden där FI vill se förbättringar.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:1)
Coronapandemin har medfört en exceptionellt stor påfrestning för realekonomin. Regeringar, centralbanker och myndigheter har vidtagit kraftfulla åtgärder för att mildra krisen. Det har bidragit till att dämpa oron på finansiella marknader. Men vi befinner oss fortfarande mitt i krisen, och osäkerheten framöver är stor.
Åtgärder har stabiliserat det finansiella läget
Regeringar, centralbanker och myndigheter världen över har vidtagit kraftfulla åtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Det har även bidragit till att dämpa oron på finansiella marknader. Genom att utnyttja tillgängliga buffertar och fortsätta låna ut till företag och hushåll kan den finansiella sektorn dämpa krisens följder. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den ekonomiska krisen inte är över och att osäkerheten därför är stor, skriver Finansinspektionen (FI) i den första stabilitetsrapporten för året.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 3 juni att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,48 procent.
Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Torsdagen den 4 juni presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 5 juni
Fredagen den 5 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Globala hållbarhetsnätverket NGFS publicerar statusrapport och tillsynsguide
Det globala hållbarhetsnätverket NGFS (Network for Greening the Financial System) publicerar i dag en rapport om hur banker världen över tar hänsyn till klimatrelaterade risker i sin utlåning. Rapporten visar att detta sker i allt större utsträckning, men det är samtidigt svårt att se vilka krediter som utgör en lägre risk. Detta har flera orsaker, bland annat att det saknas internationell klassificering och en gemensam uppfattning om vilka tillgångar som är "gröna" och "bruna".
Remissvar: Omställningsstöd på grund av coronaviruset
Finansinspektionen tillstyrker förslagen i promemorian.
Remissvar: Långtidsutredningen
FI anser att det hade varit värdefullt om utredningen närmare analyserat olika aspekter av bostadsfrågan, som har betydande fördelningspolitiska konsekvenser.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2020
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2020.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas marginal på bolån minskade med 8 punkter under det första kvartalet 2020. Från 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019 till 1,29 procent vid utgången av det första kvartalet 2020.
Remissvar: Sverige och bankunionen
FI bedömer att det finns betydande ekonomiska och politiska risker för Sverige att flytta ansvaret för tillsyn och resolution till övernationell nivå. Dessa bör övervägas noga innan ett politiskt beslut att gå med i bankunionen fattas. Det skriver FI i sitt remissvar på utredningen Sverige och bankunionen (SOU 2019:52).
Erik Thedéen: Banker har viktig roll för att mildra krisen
”Det finns goda förutsättningar för de svenska bankerna att agera klokt och långsiktigt i den här krisen. Det gynnar samhällsekonomin men kommer också gynna bankerna själva. För ju mer bankerna bidrar till att hålla igång livskraftiga verksamheter, desto snabbare kan nedgången vändas” sa Erik Thedéen på SNS webbseminarium om Coronakrisen och den svenska banksektorn på torsdagen.
Remissvar: En ny riksbankslag
FI anser att den helt övervägande delen av de förslag som Riksbankskommittén lägger fram är bra och välmotiverade. På en viktig punkt har dock FI en avvikande uppfattning. Kommittén förordar en lösning för Riksbankens möjligheter att i förebyggande syfte kunna öka valutareserven som enligt FI:s uppfattning riskerar att urholka riksdagens kontroll över finansmakten.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 16 april
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 16 april finns nu publicerat på rådets webbplats.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2020
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret och denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2019. Det innebär att konsekvenserna av coronaviruset för bankerna inte syns i denna rapport.
Finansiella stabilitetsrådet träffas i extrainsatt möte 16 april
Torsdagen den 16 april träffar finansmarknadsminister Per Bolund Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Erik Thedéen ordförande för ny internationell arbetsgrupp om hållbar finans
Hur kan konsumenter och investerare förstå hur ett företag hanterar klimatförändringar eller hur ett företags verksamhet bidrar till en hållbar utveckling? Och hur ska vi se till att den informationen går att jämföra mellan företagen? Det är frågor som en internationell arbetsgrupp inom den globala tillsynsorganisationen för värdepapper Iosco ska arbeta med. Och som Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen ska leda.
FI skjuter upp förslag på ny metod för marknadsrisker i bankboken
På grund av den pågående coronapandemin har FI beslutat att vänta med att publicera ett förslag på ny pelare 2-metod för marknadsrisker i bankboken.
Den svenska bolånemarknaden (2020)
En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.
Banker får ge alla bolånetagare undantag från amortering
Banker ska få möjlighet att ge alla nya och befintliga bolånetagare ett undantag från amorteringskrav med hänvisning till spridningen av coronaviruset och dess effekter på svensk ekonomi. Undantaget gäller till och med juni 2021. På så sätt vill Finansinspektionen ge bolånetagarna ökat handlingsutrymme i denna osäkra tid.
Erik Thedéen: De ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset
Få kunde förutse coronakrisen, men det finansiella regelverket är flexibelt och tänkt att klara av även oväntade påfrestningar. Robusta kapitalkrav gör att svenska finansiella företag har god motståndskraft. De har därmed möjlighet att bidra till att värna samhällsekonomin genom att fortsätta erbjuda lån och andra tjänster till hushåll och företag. Tiden att använda den möjligheten är nu, sa generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbseminarium anordnat av Nationalekonomiska föreningen.
Protokoll från extrainsatt möte 24 mars
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 24 mars finns nu publicerat på rådets webbplats.
FI förväntar sig att banker och kreditmarknadsbolag stoppar aktieutdelningar
Spridningen av coronaviruset har skapat omedelbara utmaningar för samhället och ekonomiska störningar i omvärlden och i Sverige. Utsikterna för svensk ekonomi försämras nu i snabb takt. Därför är det viktigt att värna en stabil kreditförsörjning till hushåll och företag samt att upprätthålla en god motståndskraft i systemet. Här spelar banker och kreditmarknadsbolag en avgörande roll.
Per Bolund sammankallar Finansiella stabilitetsrådet
Tisdagen den 24 mars träffar finansmarknadsminister Per Bolund Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Remissvar: EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder
FI ställer sig i huvudsak bakom förslagen i betänkandet EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder (SOU 2019:60).
Inkomstbortfall kopplat till coronaviruset skäl till undantag från amortering
Spridningen av coronaviruset gör att många hushåll och företag kan möta ekonomiska påfrestningar. Även om krisen förväntas vara övergående så kan effekterna bli betydande. När det finns särskilda skäl kan banker och låntagare komma överens om att tillfälligt minska eller pausa amorteringarna. FI ser inkomstbortfall kopplat till coronaviruset som ett sådant särskilt skäl.
Beslut av FI:s styrelse: kontracykliskt buffertvärde sänks till noll
Under ett extrainsatt styrelsesammanträde i dag måndag den 16 mars beslutade FI:s styrelse att fastställa det kontracykliska buffertvärdet till 0 procent enligt det förslag som presenterades fredagen den 13 mars 2020.
FI om likviditetstäckningskvoten (LCR) för svenska banker
FI vill under rådande omständigheter klargöra att myndigheten kommer att tillfälligt tillåta att banker underskrider kravet på likviditetstäckningskvot (LCR) för enskild valuta och för totala valutor.
Förslag till ändrade föreskrifter på grund av sänkning av kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen föreslår att det kontracykliska buffertvärdet fastställs till 0 procent från och med den 16 mars 2020.
FI sänker den kontracykliska kapitalbufferten till noll
Spridningen av coronaviruset leder till allvarliga ekonomiska störningar i omvärlden och i Sverige. Det råder stor osäkerhet om den fortsatta utvecklingen och hur omfattande de ekonomiska effekterna blir. De ekonomiska störningarna och den ökade osäkerheten påverkar också det finansiella systemet. Finansinspektionen (FI) kommer därför att sänka det kontracykliska kapitalbuffertkravet för banker från 2,5 procent till 0 procent. Sänkningen motsvarar omkring 45 miljarder kronor. Den görs i förebyggande syfte, för att värna en väl fungerande kreditförsörjning som underlättar för företag och hushåll att upprätthålla produktion, konsumtion och investeringar.
Protokoll från extrainsatt möte 11 mars
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 11 mars finns nu publicerat på rådets webbplats.
FI om coronaviruset och bankerna
Spridningen av coronaviruset får ekonomiska konsekvenser för företag och hushåll runt om i världen. Osäkerheten om hur mycket det kommer att påverka världsekonomin och Sverige är stor. Den ekonomiska osäkerheten påverkar också det finansiella systemet.
Finansiella stabilitetsrådet träffas i extrainsatt möte 11 mars
Onsdagen den 11 mars träffar finansmarknadsminister Per Bolund Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.
FI om coronaviruset och den finansiella stabiliteten
Med anledning av situationen till följd av coronaviruset följer Finansinspektionen noggrant utvecklingen i den finansiella sektorn och på de finansiella marknaderna.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2019
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2019.
Henrik Braconier: Svenska banker och de låga räntorna
De låga räntorna medför risker. Tillgångsvärdena är höga och skulderna växer snabbt. Bland annat har de kommersiella fastighetsföretagens skulder vuxit mycket och bankernas utlåning till sektorn är stor. Därför beslöt Finansinspektionen (FI) nyligen att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Det är viktigt för FI att verka för ett robust och stabilt system där bankerna upprätthåller en tillfredsställande motståndskraft.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 5 punkter under det fjärde kvartalet 2019. Från 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2019 till 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 29 januari att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som började tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,18 procent.
Erik Thedéen: Fintech och cyberhot – hur påverkas den finansiella stabiliteten?
Hushållens skulder har vuxit långsammare de senaste tre åren. De två amorteringskrav som FI har infört har bidragit till dämpningen. Men de låga räntorna medför risker. Skulderna hos kommersiella fastighetsföretag har vuxit snabbt, och bankernas utlåning till sektorn är stor. FI har i dag beslutat om att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Dessutom konstaterade Erik Thedéen att cyberhot är en utmaning för hela samhället där det krävs samarbete på ett brett plan.
Ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter
Finansinspektionen (FI) bedömer att det finns förhöjda risker i bankernas utlåning till kommersiella fastigheter. Bankerna bör ha mer kapital för dessa exponeringar och FI höjer därför kapitalkraven.
Ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter
FI bedömer att det finns förhöjda risker i bankernas utlåning till kommersiella fastigheter. Bankerna bör ha mer kapital för dessa exponeringar och FI höjer därför kapitalkraven.
Ökad öppenhet om pris på koldioxid kan stärka det finansiella systemet
Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp.
2019
Förtydligande kring effekten för svenska banker av reviderade Baselregler
Finansinspektionen vill i förhållande till den rapport som Europeiska Bankmyndigheten (EBA) publicerade i augusti göra ett förtydligande kring vilken effekt reviderade Baselregler kan få för svenska banker. Ökningen i primärkapitalkrav skulle enligt FI:s beräkningar bli cirka 30 procent i stället för 53 procent – vilket anges i rapporten från EBA – med samma antaganden och metodik som EBA använt, men utöver det med hänsyn tagen till det riskvägda beloppet för det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
FI och finansiell stabilitet
Idag publicerar Finansinspektionen (FI) en ny version av "Finansinspektionen och finansiell stabilitet" som beskriver FI:s uppdrag på stabilitetsområdet. Den ger också en övergripande beskrivning av FI:s arbetssätt för att värna den finansiella stabiliteten.
Debattartikel i Dagens Industri 28/11
Låga räntor medför hot mot den finansiella stabiliteten. I den stabilitetsrapport som FI publicerar på torsdagen varnar vi för att lågränteläget kan trappa upp jakten på avkastning bland fastighetsbolag och att storbankerna förlitar sig för lite på eget kapital när de finansierar dessa risker genom lån, skriver FI:s Erik Thedéen och Henrik Braconier.
Protokoll från möte den 6 december
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 6 december 2019 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Kalibrering av stresstest för kapitalplaneringsbufferten 2019
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstestet av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2019.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 6 december
Fredagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Låga räntorna är en utmaning för pensionsbolagen
De låga räntorna är en utmaning för finansiell stabilitet på sikt. Det leder till ett högre risktagande på de finansiella marknaderna, vilket bidrar till att tillgångspriser och skulder stiger och att sårbarheter kan byggas upp. Sjunkande räntor innebär också att pensionsbolagens motståndskraft minskar, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras i dag.
FI-analys 20: Tilläggslånen minskar efter amorteringskrav
Hushållens benägenhet att använda bolån för andra ändamål än bostadsköp har minskat till följd av amorteringskraven.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:2)
De låga räntorna väntas förbli låga under en längre tid framöver. Det kan leda till ett ökat risktagande bland olika aktörer, och växande utmaningar för svenska försäkringsföretag.
FI föreslår ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter
FI har tagit fram ett förslag för att beräkna ett kapitalpåslag för exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn, när myndigheten bedömer bankernas kapitalkrav inom pelare 2.
Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Torsdagen den 28 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2019
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2019.
Debattartikel i SvD 18/11: Amorteringskrav stänger inte ute unga
Det finns strukturella problem på den svenska bostadsmarknaden. Men lösningen kan inte vara ständigt högre skuldsättning.
FI-analys 19: Unga vuxnas ställning på bostadsmarknaden
Denna FI-analys visar att den huvudsakliga orsaken till att unga har svårare att köpa en bostad är de stigande bostadspriserna.
Bankernas marginal på bolån
Det var små förändringar i bankernas bruttomarginal på bolån under det tredje kvartalet 2019. Marginalen sjönk från 1,44 procent vid utgången av andra kvartalet 2019 till 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 24 oktober att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som började tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,16 procent.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2019
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
FI-analys 18: Svenska riskpremier och penningpolitik
En oordnad och abrupt ökning av internationella marknadsräntor kan leda till signifikant högre löptids- och aktieriskpremier i Sverige. Det visar en analys som FI gjort.
Identifiering av kapitalbuffertpåslag för övriga systemviktiga företag (O-SII)
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när Finansinspektionen (FI) publicerar 2019 års lista med beräkningar av företags och företagsgruppers systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer.
FI:s kategorisering av kreditinstitut och filialer för tillsyn och tillsynsmetoder
Denna promemoria är en uppdaterad version av FI Dnr 16-13938 och redogör för hur Finansinspektionen delar in kreditinstitut som står under FI:s tillsyn i olika tillsynskategorier. Promemorian har kompletterats med en beskrivning av motsvarande klassificering av svenska filialer till kreditinstitut i andra EES-länder, vilka också står under FI:s tillsyn.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och utländska kreditinstituts svenska filialer för 2020
I en promemoria presenterar FI resultatet av tillsynskategoriseringen för 2020 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
ESRB ger rekommendation till Sverige för sårbarheter på bostadsmarknaden
Europeiska systemrisknämnden (ESRB), EU:s makrotillsynsorgan, har utfärdat varningar till fem EES-länder och rekommendationer till sex EU-länder för sårbarheter på medellångsikt på deras respektive bostadsmarknader. Sverige är ett av de länder som får en rekommendation. Rekommendationen föreslår lämpliga åtgärder för att hantera de identifierade sårbarheterna. 2016 varnade ESRB Sverige om sårbarheterna på bostadsmarknaden.
Erik Thedéen: Klimat och hållbarhet i fokus på FI
FI:s generaldirektör talade i dag på konferensen Finansdagen i Stockholm.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2019
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2019.
Bankernas marginal på bolån
Det var små förändringar i bankernas bruttomarginal på bolån under det andra kvartalet 2019. Marginalen sjönk från 1,46 procent vid utgången av det första kvartalet 2019 till 1,44 procent vid utgången av det andra kvartalet.
Beslut som rör erkännande av makrotillsynsåtgärder i två EU-länder
FI har fattat beslut som rör erkännande (reciprocitet) av makrotillsynsåtgärder i Frankrike och Belgien.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 5 juli att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,04 procent.
Krav på likviditetstäckningskvot och diversifiering i likviditetsbuffert
FI presenterar sin syn på de specifika krav som gäller för likviditetstäckningskvot i enskilda valutor. Myndigheten ger också sin tolkning av kravet på diversifiering av likviditetsbuffertens sammansättning för svenska säkerställda obligationer. FI kommer att från och med den 1 oktober 2019 tillämpa detta i tillsynen av banker som tillhör tillsynskategori 1 och 2.
Protokoll från möte den 10 juni
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 10 juni 2019 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Finansinspektionens arbete med makrotillsyn
FI har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och redovisa metoder för att identifiera och värdera makroekonomiska och finansiella stabilitetsrisker samt för att utvärdera makrotillsynen. En första avrapportering lämnades till regeringen i juni 2018. FI slutredovisar nu uppdraget genom att redogöra för hur FI i dagsläget arbetar för att bedöma sårbarheter, utforma åtgärder och utvärdera dessa.
FI-forum: Återhämtningsplaner, lärdomar och praxis
FI har sedan 2016 granskat bankernas återhämtningsplaner. I dag har tillämpningen av reglerna för återhämtningsplanerna mognat och bankernas återhämtningsplaner förbättras kontinuerligt. FI anordnade detta forum för att sprida information om etablerad praxis och lärdomar från arbetet med granskningen av återhämtningsplanerna.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 10 juni
Måndagen den 10 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Bankernas utlåning till fastighetsföretag kräver mer kapital
FI bedömer att företagen i det svenska finansiella systemet överlag har tillräcklig motståndskraft för att klara ett sämre läge. Men de kommersiella fastighetsföretagen är sårbara för störningar. Därför bedömer Finansinspektionen (FI) att bankerna behöver mer kapital för dessa exponeringar. Det skriver FI i årets första stabilitetsrapport som presenteras i dag.
Den kommersiella fastighetsmarknaden och finansiell stabilitet
Den kommersiella fastighetsmarknaden är viktig för den finansiella stabiliteten. Fastighetsföretagens finansiella ställning är i dagsläget god, men många företag är sårbara för högre räntor och en svagare ekonomisk utveckling.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:1)
Den globala och den svenska ekonomin tycks gå in i en mer dämpad fas. De låga räntorna – som har medfört ett högt risktagande och ökande tillgångspriser – väntas förbli låga under en längre tid framöver. Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är överlag tillfredsställande. Men även om bankernas motståndskraft är tillfredsställande på ett övergripande plan bedömer FI att de behöver mer kapital för att täcka riskerna med sin utlåning till kommersiella fastighetsföretag.
Krav på IRK-modeller för exponeringar mot kommersiella fastigheter
FI har analyserat den kommersiella fastighetsmarknaden och bedömer att den är sårbar för störningar.
Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Tisdagen den 28 maj presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2019
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2019.
FI tar in uppgifter inför ny metod att beräkna ränterisk i bankboken
Som meddelats vid ett möte med branschen har FI påbörjat ett projekt för att se över metoden för att bedöma kapitalkrav för ränterisk i bankboken inom pelare 2. Som ett led i denna översyn kommer FI att hämta in vissa uppgifter från ett urval företag. För att alla berörda företag ska kunna se vilken information FI är intresserad av publicerar FI här det frågeformulär som kommer att skickas till dessa banker.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 4 punkter under det första kvartalet 2019. Från 1,50 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2018 till 1,46 procent vid utgången av det första kvartalet 2019.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 6 maj att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,15 procent.
Internationell rapport om klimat och finansmarknad
Det globala nätverket NGFS (Network for Greening the Financial System), där FI ingår, har publicerat en rapport, ”A call for action”. I rapporten summeras erfarenheter och rekommendationer läggs fram när det gäller hur centralbanker och tillsynsmyndigheter kan arbeta med frågor om klimatrelaterade finansiella risker.
Erik Thedéen: Sund mångfald på bolånemarknaden
FI:s generaldirektör medverkade på seminariet Evolution of Mortgage Finance som anordnades av Stabelo för en bred grupp av institutionella investerare.
Bankbarometern (2019:1)
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
Internationella valutafondens rapport om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden (IMF) har publicerat sin slutliga rapport om Sveriges ekonomi.
FI-analys 17: Färre sårbara hushåll efter skärpt amorteringskrav
Det skärpta amorteringskravet har fått hushåll som tar nya bolån att ändra sitt beteende och att effekterna går i den riktning som FI avsett, det framgår av denna FI-analys.
Allt fler amorterar, men hushållen har fortsatt stora skulder
Nya bolånetagare amorterar, lånar mindre och köper billigare bostäder, men många har fortsatt stora skulder. Det konstaterar FI i årets bolånerapport. Samtidigt presenteras en FI-analys som visar att det skärpta amorteringskravet har minskat andelen låntagare med stora skulder i förhållande till sin inkomst.
Den svenska bolånemarknaden (2019)
Stora skulder kan innebära risker för såväl enskilda hushåll och banker, den finansiella stabiliteten som den makroekonomiska utvecklingen. Bolåneundersökningen är ett viktigt underlag för bedömningen av riskerna kopplade till hushållens skulder.
Pressinbjudan - FI presenterar årets bolånerapport
Finansinspektionens årliga bolånerapport presenteras på en pressträff onsdagen den 27 mars kl. 10.00.
Erik Thedéen: Bankunionen i ett nordiskt perspektiv
FI:s generaldirektör medverkade på seminariet Banking Union from a Nordic-Baltic Perspective hos Sieps – Svenska institutet för europapolitiska studier. Här finns hans tal på engelska.
FI-analys 16: Hur fungerar säkerställda obligationer?
Denna FI-analys beskriver hur svenska säkerställda obligationer fungerar, hur regelverket för säkerhetsmassan är utformat och hur säkerhetsmassan påverkas av ett bostadsprisfall.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2018
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2018.
Internationella valutafonden om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
FI föreslår ändringar i tillsynsföreskrifterna samt nya rapporteringsregler om minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL)
FI föreslår ändrade regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar samt nya föreskrifter om periodisk rapportering av uppgifter om minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL)
Erik Thedéen: Tio år efter finanskrisen – är regelverken effektiva?
Både utlåningen till hushållen och bostadsmarknaden har gått in i en lugnare fas. Det är bra för stabiliteten, sade Erik Thedéen vid Finansutskottets öppna utfrågning. Men vi måste vara observanta även på andra risker än hushållens skulder, inte minst vad som sker i den kommersiella fastighetssektorn. Vid en tillbakablick på den utbyggnad av regelverken som kom som en följd av finanskrisen för tio år sen, konstaterade Erik Thedéen att det varit bra och nödvändigt att ta itu med de brister och problem som då visade sig.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 30 januari att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,29 procent.
Remissvar: E‐kronaprojektets delrapport 2
FI bedömer att Riksbankens rapport om e-kronan inte ger ett tillräckligt underlag för att ta ställning till vad staten (eller mer specifikt Riksbanken) bör göra med anledning av den minskande kontantanvändningen och andra förändringar i betalningsmarknaden.
FI:s syn på förutsättningar för verksamhet med bostadskrediter
Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån är på väg att kompletteras av modeller där bolån finansieras på nytt sätt, till exempel via bolånefonder.
FI-analys 15: Gynnas bankerna fortfarande av en förväntan om en implicit statlig garanti?
En ny rapport från Finansinspektionen och Riksgälden visar att värdet av en implicit statlig garanti för de svenska storbankerna har minskat sedan finanskrisen 2008–2009. Nedgången beror bland annat på högre kapital- och likviditetskrav på bankerna, ett nytt regelverk för bankkrishantering och förbättrade marknadsvillkor.
Så går FI vidare med händelsen då en medlem försattes i obestånd på råvarumarknaden
FI fortsätter att analysera händelsen i september 2018 då en medlem på råvarumarknaden försattes i obestånd (default). Här beskrivs några av de frågor som FI arbetar med. Vi publicerar också ett diskussionsunderlag som FI tagit fram för att bidra till en pågående internationell diskussion om auktioner som metod för att hantera obestånd i centrala motparter.
2018
Protokoll från möte den 4 december
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 december 2018 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Kalibrering av stresstest för kapitalplaneringsbufferten 2018
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstestet av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2018.
Erik Thedéen: Hushållens skulder och makrotillsynens roll
FI:s generaldirektör Erik Thedéen diskuterade på vilket sätt hushållens höga skulder kan påverka den ekonomiska stabiliteten och en hållbar tillväxt likväl som makrotillsynens roll på konferensen 7th FIN-FSA conference on EU Regulation and Supervision. Talet hölls på engelska och har översätts till svenska i efterhand.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 december
Tisdagen den 4 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Rapportering för resolutionsplanering och minimikravet på nedskrivningsbara skulder 2019
Finansinspektionen (FI) och Riksgäldskontoret (Riksgälden) har sedan det andra kvartalet 2018 begärt in information om hur de banker och andra institut som Riksgälden bedömer bedriver kritisk verksamhet för den finansiella stabiliteten uppfyller minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL). FI och Riksgälden kommer fortsatt att begära in information om minimikravet kvartalsvis.
Högre räntor testar motståndskraften
Låga räntor har bidragit till ett högt risktagande, stigande tillgångspriser och ökande skulder. Högre räntor framöver kan minska risktagandet och därmed dämpa riskuppbyggnaden. Men oväntat stora ränterörelser och en osäker omvärld kan också testa den finansiella sektorns motståndskraft, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras på en pressträff i dag.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:2)
Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.
Klas Granlund: Brexit, positiv utveckling inget skäl att sluta förbereda sig
Trots de senaste veckornas positiva utveckling finns det fortfarande osäkerhet kvar runt brexit. FI har tidigare identifierat att begränsad tillgång till clearingtjänster på grund av brexit kan få stora konsekvenser för svenska företag. EU-kommissionens besked att den kommer agera för att hantera risker för finansiell stabilitet kopplade till clearing välkomnas därför. Samtidigt kan en hård brexit skapa andra typer av friktioner som drabbar svenska företag. Det är därför av största vikt att svenska företag fortsätter att förbereda sig för brexit.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2018
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2018.
Erik Thedéen: Makrotillsyn och en sund bostadsmarknad
Bostäder till överkomliga priser och hushållens skulder hamnar alltmer i fokus i den offentliga debatten i många länder. Erik Thedéen deltog i en paneldebatt tillsammans med deltagare från Australien, Irland och Kanada för att diskutera vad som kan göras för att hantera systemrisker och upprätthålla en sund bostadsmarknad. Debatten hölls på engelska och referatet är översatt till svenska i efterhand.
Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Finansinspektionen (FI) presenterar sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet på en pressträff tisdagen den 27 november.
Översyn av systemriskbufferten vartannat år
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de tre storbankerna, SEB, Handelsbanken och Swedbank efter att Nordea bytt legal hemvist för moderbolaget.
Hållbarhet på frammarsch – men en hel del återstår
FI publicerar i dag tre rapporter på temat hållbarhet. Rapporterna visar att arbetet med hållbarhet går framåt på olika fronter och att branschens egna initiativ – där sådana förekommer – fungerar. Men det finns en hel del arbete kvar att göra. Samtidigt publicerar FI en återrapportering till regeringen om hur FI arbetat med hållbarhetsfrågor under 2018.
FI:s arbete med hållbarhetsfrågor 2018
FI har under 2018 genomfört ett antal tillsynsaktiviteter på området, bland annat när det gäller information om hållbarhet på den svenska fondmarknaden. Under året har arbetet inriktats på att integrera hållbarhetsfrågorna i den löpande tillsynen, ett arbete som kommer att fortsätta och intensifieras. Därutöver har FI tagit en pådrivande roll i det allt intensivare internationella arbetet, som är en förutsättning för att komma vidare i ett antal viktiga frågor på området.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 2 punkter under det tredje kvartalet 2018. Från 1,57 procent vid utgången av det andra kvartalet 2018 till 1,55 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2018. Bruttomarginalen är fortsatt på en hög nivå.
Svenska storbanker visar motståndskraft i EU-stresstest
De svenska storbankerna visar motståndskraft och har förmåga att klara av ett kraftigt försämrat marknadsläge. Det visar det stresstest som Europeiska bankmyndigheten (EBA) gjort, där de svenska storbankerna ingår.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 31 oktober att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,41 procent.
Nordea Hypotek AB övrigt systemviktigt företag
FI har identifierat Nordea Hypotek AB som ett övrigt systemviktigt företag i Sverige. Däremot har FI valt att inte påföra bolaget något extra buffertkrav i egenskap av övrigt systemviktigt företag eftersom det kommer att omfattas av den kapitalbuffert för övriga systemviktiga företag som den finska tillsynsmyndigheten ålägger Nordea Bank Abp på gruppnivå.
Kategorisering av svenska kreditinstitut 2019
FI har tillsynskategoriserat de svenska kreditinstituten för 2019. Genom tillsynskategoriseringen tillämpar FI den europeiska banktillsynsmyndighetens (EBA) riktlinjer.
Skifte i kretsen av systemviktiga företag
FI har i år identifierat Skandinaviska Enskilda Banken AB, Svenska Handelsbanken AB, Swedbank AB och Nordea Hypotek AB som övriga systemviktiga företag i Sverige.
Stibor kritiskt referensvärde enligt EU:s förordning om referensvärden
EU-kommissionen har den 17 oktober 2018 beslutat att införa den svenska referensräntan Stockholm Interbank Offer Rate (Stibor) i sin förteckning över kritiska referensvärden enligt EU:s förordning om referensvärden. Beslutet är ett viktigt steg i arbetet med att ytterligare stärka den finansiella stabiliteten och förutsättningarna för väl fungerande finansiella marknader i Sverige.
Erik Thedéen: Klarar bankerna nästa kris – vilken roll spelar kapitalkrav?
Att diskutera hur bankerna klarar nästa kris är onekligen ett passande ämne i oktober 2018, precis tio år efter finanskrisens svåraste fas.
FI höjer det kontracykliska buffertvärdet
FI har beslutat att höja buffertvärdet från 2,0 till 2,5 procent. Anledningen är att systemriskerna har ökat.
FI vill att regeringen godkänner justeringar i amorteringskravet
Finansinspektionen föreslår två förändringar i FI:s föreskrifter om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. För det första ska företag som har tillstånd att lämna bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter också omfattas av amorteringskravet. Det ska också bli möjligt att göra undantag för vissa krediter.
FI publicerar ny bankbarometer
FI presenterar i dag Bankbarometern, en ny rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern kommer fortsättningsvis att publiceras halvårsvis.
Erik Thedéen om FI:s agenda och framtida utmaningar
Aktörerna på de finansiella marknaderna har en benägenhet att bete sig procykliskt, vilket förstärker konjunktursvängningar och kan förvandla en kraftig konjunkturnedgång till en finanskris. Ett av FI:s uppdrag är motverka den typen av procyklikalitet.
Erik Thedéen: Högre kontracyklisk kapitalbuffert?
Erik Thedéens tal i dag på konferensen UBS Annual Nordic Financial Services Conference i Stockholm. Talet hölls på engelska och kommer att översättas till svenska i efterhand.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2018
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2018.
Förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI:s styrelse har beslutat att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med motsvarande krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen träder i kraft från och med 31 december 2018.
FI ger Nordea tillstånd att flytta till Finland
Finansinspektionen (FI) har beslutat att ge Nordea Bank AB tillstånd att verkställa sin fusionsplan och därmed att flytta bankens huvudkontor till Finland.
EU-kommissionens beslut om riskviktsgolvet för svenska bolån
EU-kommissionen har beslutat om att inte föreslå EU-rådet att avvisa FI:s förslag att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att åtgärden får införas i Sverige.
Förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) föreslår att den kontracykliska kapitalbufferten höjs till 2,5 procent från och med den 19 september 2019.
FI öppnar för höjt kontracykliskt buffertvärde i september
Nästa gång FI ska fatta ett beslut om kontracykliskt buffertvärde är i september. FI:s generaldirektör har bestämt att arbetet med att förbereda beslutet ska inriktas så att värdet kan höjas till 2,5 procent om det bedöms nödvändigt. Den kontracykliska bufferten är i nuläget 2,0 procent.
Förutsättningar för nya bolåneaktörer
Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån utmanas av aktörer med alternativa finansieringsmodeller.
Yttranden från ESRB och EBA om förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån
Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) har överlämnat sina yttranden till EU-rådet, EU-kommissionen och FI om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
Finansinspektionen i Almedalen 2018
Finansinspektionen är på plats under årets almedalsvecka i Visby. Vi arrangerar inga egna seminarier, men deltar i flera evenemang som andra arrangerar.
Protokoll från möte den 12 juni
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 12 juni 2018 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Webb-tv: FI:s kartläggning av lån till konsumtion
Nu går det att se en film från det frukostseminarium den 14 juni där FI:s kartläggning av konsumtionskrediter presenterades.
FI:s användning av makrotillsynsverktyg
Hushållens skulder är inte primärt ett direkt hot mot den finansiella stabiliteten. Men om tiderna försämras kan många hushåll tvingas, eller välja att, minska sin konsumtion för att kunna fortsätta betala på sina skulder. Då kan en kris fördjupas och hota den finansiella stabiliteten, det konstaterar FI i en rapport om FI:s användning av makrotillsynsverktyg.
Nordeas flytt: FI har fått synpunkter från Riksbanken och Riksgälden
FI har nu tagit emot yttranden från Riksbanken och Riksgälden om Nordeas planer att flytta bankens huvudkontor till Finland.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 12 juni
Tisdagen den 12 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Det är i goda tider som risker kan byggas upp
Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder. Det gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar, skriver Finansinspektionen (FI) i årets första stabilitetsrapport som presenteras i dag.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:1)
Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder både globalt, hos svenska hushåll och på den kommersiella fastighetsmarknaden. Den höga skuldsättningen gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar och FI kommer om det behövs vidta ytterligare åtgärder för att stärka motståndskraften.
EU-underrättelse om förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, EU-rådet, EU-kommissionen, ESRB och EBA om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2018
FI publicerar idag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2018.
FI-analys 13: Låga räntor och stora utbetalningar från pensionsförvaltare
Det nuvarande lågränteläget medför utmaningar för pensionsförvaltare som utlovar en garanterad avkastning. Ett välkänt problem är att nuvärdet av garanterade förmåner stiger när marknadsräntorna sjunker, vilket försämrar företagens finansiella ställning.
FI-tillsyn 3: Hantering av marknadsrisker i sparbankerna
FI har kartlagt hur sparbankerna hanterar marknadsrisker och sina innehav i finansiella tillgångar. FI:s bedömning är att de flesta sparbankerna hanterar sina marknadsrisker på ett acceptabelt sätt, det framgår av FI:s senaste tillsynsrapport.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 7 punkter det första kvartalet 2018. Från 1,71 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2017 till 1,64 procent vid utgången av det första kvartalet 2018. Trots nedgången under de första kvartalet fortsätter bruttomarginalen att vara på en historiskt hög nivå.
Remissvar: Att främja gröna obligationer (SOU 2017:115)
De finansiella marknaderna kan spela en viktig roll för att uppnå en hållbar utveckling, inte minst relaterat till utmaningarna på klimatområdet. Gröna obligationer kan bidra till den omställning som behövs, förutsatt att marknaden är transparent och fungerar väl. Finansinspektionen (FI) välkomnar därför utredningens ambition att främja en välfungerande grön obligationsmarknad genom förbättrad information och ökad transparens.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 26 april att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
Erik Thedéen: Nya aktörer på bolånemarknaden – konsekvenser för stabilitet och konsumentskydd
För de flesta hushåll är de största affärerna i livet bostadsköp med därtill kopplade bolån. Detta faktum har stärkts i Sverige under de senaste 15 åren då bostadspriserna och hushållens skulder har ökat kraftigt. Samtidigt utgör bolån den största posten på bankernas tillgångssida. De utgör även säkerheter för en av bankernas viktigaste finansieringskällor i form av säkerställda obligationer. Hur bolån finansieras är därför centralt för både konsumentskyddet och den finansiella stabiliteten. Under den senaste tiden har bolånemarknaden i Sverige och i en del andra länder börjat förändras. Förändringarna handlar både om den traditionella finansieringsmodellen och vilka aktörer som är med i värdekedjan för bolån. Jag kommer att prata om vilka möjligheter, utmaningar och potentiella risker som FI ser med sådana förändringar.
FI tillämpar EBA-riktlinjer om tillsynen över betydande filialer
FI tillämpar nya riktlinjer från EBA om tillsynen över betydande filialer.
Hushållen tar fortsatt stora bolån
Hushållens skulder fortsätter att öka. Det är fortsatt många nya bolånetagare som har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller till bostadens värde. Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i årets bolåneundersökning som presenteras i dag. FI lyfter också fram hur bostadsrättsföreningars skulder ökar risker för hushållen.
FI-analys 12: Bolånetaket har dämpat hushållens skulder
De som omfattas av bolånetaket lånar mindre och köper billigare bostäder. Det visar utvärderingen av det svenska bolånetaket i FI-analys 12.
Den svenska bolånemarknaden (2018)
För hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion.
Pressinbjudan: FI presenterar årets bolåneundersökning
Finansinspektionens årliga bolåneundersökning presenteras på en pressträff onsdagen den 4 april kl. 10.00.
Förslag till förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI föreslår att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med ett krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen föreslås träda i kraft från och med den 31 december 2018.
Kommentar om FI:s arbete med amorteringskrav för lån hos bostadskreditinstitut
FI arbetar för närvarande med att utvidga amorteringskravet till att även omfatta bostadskreditinstitut.
Promemorian Förbättrade förutsättningar för effektiv resolution av banker
Finansinspektionen har inga synpunkter på förslagen i promemorian Förbättrade förutsättningar för effektiv resolution av banker.
Nordeas beslut att flytta sitt huvudkontor: detta sker på FI nu
Nordea Bank AB (Nordea) har i dag beslutat att flytta sitt huvudkontor till Helsingfors. Nu väntas banken lämna in en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen som ska godkännas av FI innan banken kan flytta.
Erik Thedéen: makrotillsyn och den ekonomiska politiken
FI:s generaldirektör Erik Thedéen talade om makrotillsyn och den ekonomiska politiken på Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomis seminarium En ljusnande framtid?
FI:s synpunkter på rapporten Finansiell stabilitet – makrotillsyn på rätt sätt?
FI delar Riksrevisionens syn att många delar av makrotillsynen fungerar väl, men att det finns ett antal utvecklingsmöjligheter.
Rapportering som gäller minimikrav på nedskrivningsbara skulder
Tio svenska institut ska under året börja rapportera in uppgifter som rör kapitalbasen och nedskrivningsbara skulder. Riksgälden och Finansinspektionen (FI) beskriver här kortfattat vad som gäller och bjuder in till ett informationsmöte den 6 mars.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2017
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2017.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 4 punkter det fjärde kvartalet 2017. Från 1,67 procent vid utgången av det tredje kvartalet till 1,71 procent vid utgången av det fjärde kvartalet. Nivån för bruttomarginalen det fjärde kvartalet 2017 var den högsta som FI har uppmätt under den period, sedan 2002, som FI har beräknat marginalen
Nytt samförståndsavtal för finansiell stabilitet i Norden och Baltikum
Finansdepartementet, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden har tillsammans med sina motsvarigheter i Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen och Norge tagit fram ett nytt samförståndsavtal för att underlätta samarbetet för gränsöverskridande finansiell stabilitet.
Erik Thedéen: Regler förebygger kriser
Finansinspektionen ansvarar för makrotillsynen i Sverige, vilket innefattar både att verka för finansiell stabilitet och att motverka finansiella obalanser. Dessutom ska vi verka för att det finns ett högt konsumentskydd på finansmarknaderna. Att vi har fått ansvaret för makrotillsynen beror bland annat på att finanskriser har visat sig vara mycket kostsamma.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 29 januari att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
Finansiell stabilitet och makrotillsyn
Erik Thedéens tal i Finansutskottet den 23 januari 2018.
2017
FI erkänner riskviktsgolv för finska bolåneexponeringar
Finansinspektionen har beslutat att erkänna den finska tillsynsmyndighetens beslut att införa ett genomsnittligt företagsspecifikt riskviktsgolv om 15 procent för finska bolåneexponeringar.
Protokoll från möte 5 december
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 5 december 2017 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Räkna ut om du berörs av skärpt amorteringskrav
FI har tagit fram en enkel räknesnurra där du själv kan kolla om du berörs av det skärpta amorteringskravet genom att fylla i dina egna uppgifter. Exemplet är schablonberäknat. För en korrekt kreditprövning krävs kännedom om varje situation för varje hushåll. Det säger alltså inte hur banker kommer att behandla enskilda låneansökningar och kan därför inte ses som ett lånelöfte eller någon garanti för att lånet beviljas.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 5 december
Tisdagen den 5 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Kalibrering av stresstest för kapitalplaneringsbufferten 2017
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstesten av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2017.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2017
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2017.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade något under det tredje kvartalet jämfört med det andra. I slutet av september var marginalen 1,71 procent jämfört mot 1,73 procent i slutet av juni. Bruttomarginalen är fortsatt på en historiskt hög nivå.
Förslag till skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.
Finansiella risker och makrotillsyn
Presentationsbilder från Erik Thedéens tal till ekonomistudenter på Campus Gotland.
Erik Thedéen: Risktagande och tillsyn
FI:s generaldirektör Erik Thedéens tal om risktagande och tillsyn som hölls på Handelshögskolan i Göteborg.
FI:s arbete med hållbarhetsfrågor 2017
FI har under 2017 arbetat med frågor kring det internationella arbetet med att skapa enhetliga definitioner, mätmetoder, fört diskussion med delar av finansbranschen om scenarioanalyser som verktyg för att identifiera risker, och med olika konsumentrelaterade frågor med fokus på hållbarhetsinformation inom fondsparande.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 25 oktober att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
Erik Thedéen: Riskkänsligt krav kan fungera som en buffert
"Syftet med ett riskkänsligt kapitalkrav är att långsiktigt värna förmånstagarskyddet genom att säkerställa att ett företag har dels tillräckliga buffertar för att kunna hantera svåra situationer, dels incitament att kontrollera, hantera och styra riskerna i verksamheten. På så sätt minskar risken för att finansiellt svaga företag tar för stora risker. Men det minskar också risken för att finansiellt starka företag tvingas till drastiska åtgärder i ett allvarligt marknadsläge. Ett riskkänsligt kapitalkrav är därmed ett viktigt bidrag i att både uppnå en tillfredsställande säkerhet för att ett företag ska kunna uppfylla vad det har lovat och en långsiktigt tillfredsställande avkastning". Så inledde Erik Thedéen sitt anförande på Livdagen i Stockholm.
Debattartikel i DN 23 oktober 2017: Amorteringskravet behöver skärpas
Innan sommaren skickade Finansinspektionen (FI) ett förslag till skärpt amorteringskrav på remiss. Sedan dess har bostadsmarknaden gått in i en lugnare fas. Det finns till och med tecken på fallande priser på vissa typer av bostäder i några områden. Detta används nu som argumentför att stoppa FI:s förslag. Det är inte oväntat.
Skärpt amorteringskrav föreslås gälla från mars 2018
Finansinspektionens förslag till ett skärpt amorteringskrav har varit på remiss. Flera remissinstanser har anfört att bolåneföretagen behöver tid för att utbilda sin personal, bygga upp systemstöd och ta fram nödvändig dokumentation. Därför kommer ikraftträdandet att vara senarelagt till den 1 mars 2018, i det förslag som generaldirektören lämnar till FI:s styrelse.
Thedéen: Makrotillsynens roll i Sverige
”Finanskrisen 2008-09 visade hur sårbart det internationella finansiella systemet var och fick enorma konsekvenser för västvärldens ekonomier. Även om traditionella stabiliseringspolitiska verktyg som penning- och finanspolitik kunde mildra krisen, så hade de inte lyckats förhindra den riskuppbyggnad som skedde under den långa perioden dessförinnan. Krisen blev därför startskottet för att utveckla makrotillsynen, som syftar till att minska riskerna för och konsekvenserna av finansiella kriser.” Så inledde Erik Thedéen sitt tal på Finansdagen i Stockholm.
IMF om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
Remissvar: Nya skatteregler för företagssektorn
FI tillstyrker förslaget om nya skatteregler för företagssektorn.
Erik Thedéen: Makroekonomisk stabilitet och hushållens skulder
”Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt. Både i ett historiskt perspektiv och i jämförelse med andra länder. Samtidigt kvarstår obalanserna på bostadsmarknaden. Tillsammans med det globalt låga ränteläget bidrar det till ett drivhus för ökade skulder. Hushållens skulder har ökat snabbt under en längre tid och det är fortsatt många nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sin inkomst.” Det sa Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen (FI), när han talade vid Swedbanks Finansfrukost i Karlstad i dag.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2017
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2017.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade något under det andra kvartalet jämfört med det första. Under det andra kvartalet var marginalen 1,73 procent jämfört med 1,72 procent under det första kvartalet. Det är en del i längre trend med stigande bruttomarginal på boräntor sedan 2011. Bruttomarginalen är i dag på en historiskt hög nivå.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 14 juli att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
De fyra storbankerna fortsatt systemviktiga företag
De fyra företagsgrupperna Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank identifieras även i år som övriga systemviktiga företag (O-SII).
FI:s kapitalbedömningsmetod inom pelare 2 vid värdepapperisering
Finansinspektionen anser att en åtgärd inom pelare 2 är nödvändig som en säkerhetsspärr för att begränsa konsekvenserna för det samlade kreditutbudet vid systemkritisk värdepapperisering. I dag publiceras den metod som FI avser att använda i bedömningen.
Förslag till ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 12 juni
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 12 juni.
FI:s syn på den finansiella stabiliteten och riskerna för finansiella obalanser
Sverige har ett unikt ekonomiskt läge. Det sa Erik Thedéen vid en utfrågning i Finansutskottet i dag.
Debattartikel i DN 31 maj 2017: Skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter
Svensk ekonomi befinner sig i ett unikt läge. I Finansinspektionens (FI:s) stabilitetsrapport som presenteras i dag framgår det att inkomsterna och sysselsättningen stiger, räntorna är rekordlåga och värdet på hushållens tillgångar växer. Framför allt har bostadspriserna ökat. Under de senaste tre åren har bostadspriserna ökat med drygt 40 procent.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Svensk ekonomi går bra. Men högkonjunktur och låga räntor har lett till att tillgångspriserna är höga och att hushållens skulder ökar snabbt.
FI-analys 11: Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav
Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor eftersom deras månatliga utgifter påverkas mer än hushåll med lägre skuldkvoter. De är dessutom något mer känsliga för inkomstbortfall, t.ex. om de blir arbetslösa.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2017
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2017.
Kommersiella fastigheter och finansiell stabilitet
FI:s generaldirektör Erik Thedéens tal om kommersiella fastigheter och finansiell stabilitet som framfördes på konferensen DI Bank i Stockholm den 10 maj 2017.
Svenska bankkrav för finansiell stabilitet bör värnas
De svenska regelverken för kapitaltäckning och krishantering är väl utformade för att minska risken för finansiella kriser och säkerställa en effektiv hantering om en kris ändå skulle uppstå. Det skriver Finansinspektionen (FI) och Riksgälden i en gemensam rapport och pekar på att Sverige bör värna den nationella utformningen av bankkraven i kommande EU-förhandlingar.
Remissvar på Utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning
Finansinspektionen (FI) tillstyrker förslagen till regler för när Riksbanken ska ha möjlighet att ta upp lån för att förstärka valutareserven. Att upplåning endast får ske om valutareserven har använts i likviditetsstödjande åtgärder ger en rimlig balans mellan behovet av att Riksbanken har tillräckliga medel tillgängliga för att med kort varsel kunna ge likviditetsstöd i utländsk valuta och principen att staten inte binder mer medel i öronmärkta fonder än nödvändigt.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 27 april att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla.
Erik Thedéen i EU-parlamentet om nya bankregler
Erik Thedéen kommenterar i dag EU-kommissionens förslag till uppdaterad bankreglering vid en utfrågning i Bryssel i EU-parlamentets utskott för Ekonomi och valutafrågor (ECON).
Tillsynen över bankerna
Årets tillsynsrapport beskriver på ett övergripande plan det svenska banksystemet, hur FI arbetar med tillsyn och ett antal aktuella riskområden som just nu är i fokus.
Ytterligare verktyg för makrotillsyn
FI tillstyrker promemorians lagförslag om ytterligare verktyg för makrotillsyn. Förslagen utökar FI:s möjligheter att vidta åtgärder.
FI:s remissvar om resolutionsavgift
Finansinspektionen (FI) avstyrker förslagen att ta bort målnivån för resolutionsreserven och slopa den planerade riskavgiften. En permanent resolutionsavgift går inte att motivera utifrån syftet med resolutionsramverket. Resolutionsavgiften bör därför tas bort när målnivån nås, i enlighet med gällande regler.
FI-analys 10: Amorteringskravet har minskat hushållens skulder
Denna FI-analys visar att amorteringskravet har fått hushåll med nya bolån att ändra beteende. Nya bolåntagare tar mindre bolån än vad de skulle ha gjort om FI inte hade infört amorteringskravet. Dessutom köper dessa hushåll billigare bostäder.
FI och Agenda 2030
FI har i hållbarhetsarbetet så här långt lagt huvudfokus på klimatfrågan. Utifrån de erfarenheter från detta som successivt växer fram, kan arbetet sannolikt tillämpas på flera hållbarhetsaspekter.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 29 mars 2017 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
FI-analys 9: Hushållens räntebindningstid – en ekonomisk sårbarhet?
Svenska hushåll har stora skulder till rörlig ränta. Det gör dem räntekänsliga eftersom stigande räntor kan minska deras månatliga marginaler märkbart. Svensk ekonomi befinner dessutom sig i ett ovanligt läge med mycket låga räntor och låga kostnader för att binda räntan. Många hushåll skulle därför kunna tjäna på att binda en större del av sina lån.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2016
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2016.
FI-analys 8: Sårbarhetsindikatorer för likviditet
De sårbarhetsindikatorer FI identifierar i denna analys visar på en något förhöjd sårbarhet inom likviditetsområdet. Ett flertal indikatorer bidrar till detta.
FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i mars
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i mars. Förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
2016
Beslut om erkännande av makrotillsynsåtgärder i två EU-länder
FI har fattat beslut som rör erkännande (reciprocitet) av makrotillsynsåtgärder i Estland och Belgien.
Översyn av systemriskbufferten vartannat år
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de fyra storbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank.
Protokoll från möte 7 december
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte 7 december 2016 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 12 december 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som ska börja tillämpas den 19 mars 2017 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
Ny överenskommelse om finansiell stabilitet och krishantering
På finansiella stabilitetsrådets möte i dag undertecknade företrädarna för Finansdepartementet, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret en överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Den svenska ekonomin är stark. Men konsekvenserna för den finansiella stabiliteten av ett stigande resursutnyttjande i kombination med mycket låga räntor är svårbedömda och det finns risk för att obalanser byggs upp. Dessa är svåra att identifiera och värdera, men mycket viktiga att följa.
ESRB varnar åtta länder för sårbarheter på fastighetsmarknaden
Europeiska systemrisknämnden, ESRB, har publicerat en varning till åtta länder, däribland Sverige, om sårbarheter på fastighetsmarknaden relaterade till hushållens skulder och fastighetsprisutvecklingen.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2016
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2016.
IMF klar med sin utvärdering av den svenska finansiella sektorn
Internationella valutafonden (IMF) har under 2016 genomfört en granskning, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program) av den svenska finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet. IMF beskriver brister och risker som har identifierats och ett antal rekommendationer om åtgärder för att ta hand om dessa.
FI-analys 7: Bruttosoliditet som minimikrav minskar bankernas buffertar
Ett krav på bruttosoliditet kan bidra positivt till den finansiella stabiliteten i goda tider genom att göra bankers kapitaltäckning mer robust. Men utformat som ett minimikrav riskerar det också att minska utrymmet för banker att hantera förluster och återställa sitt kapital innan banken bryter mot minimikraven. Det innebär en ökad risk för brott mot minimikraven, vilket skulle försämra den finansiella stabiliteten i stressade lägen.
Hur kan finanssektorn bidra till en hållbar utveckling?
Finansinspektionen publicerar i dag två rapporter om hållbarhet. De utgör tillsammans en redovisning av det regeringsuppdrag som FI fick tidigare i år om att arbeta vidare med hållbarhetsfrågorna, deras koppling till finansiell reglering och tillsyn, samt hur tillsynen konstruktivt kan bidra till en hållbar utveckling.
FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i december
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i december. FI:s styrelse har beslutat att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
IMF om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
FI-analys 6: Sårbarhetsindikatorer inom försäkringssektorn
FI har identifierat ett antal kvantitativa indikatorer för att peka ut faktorer inom försäkringssektorn som skulle kunna påverka den finansiella stabiliteten. Indikatorerna visar att motståndskraften var god hos försäkringssektorn vid årsskiftet.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
FI beslutade den 12 september 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet.
Derivatmarknader, clearing och finansiell stabilitet
FI:s generaldirektör Erik Thedéens anförande Derivatmarknader, clearing och finansiell stabilitet.
IMF:s utvärdering av det svenska finansiella systemet
Under 2016 genomför Internationella valutafonden, IMF, en särskild granskning av den svenska finansiella sektorn för att bedöma dess stabilitet och identifiera potentiella sårberheter, en så kallad Financal Sector Assessment Program (FSAP).
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2016
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2016.
FI slår fast stresstestmetod för att bedöma kapitalplaneringsbuffert
FI har nu fattat beslut om den stresstestmetod som ska ligga till grund för att bedöma vilken kapitalplaneringsbuffert de största bankföretagen i Sverige ska ha. Metoden, som beskrivs i en ny promemoria, bygger på det förslag som FI skickade ut för synpunkter den 9 maj i år.
De fyra storbankerna fortsatt systemviktiga företag
De fyra företagsgrupperna Nordea, Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank identifieras även i år som övriga systemviktiga företag (O-SII).
FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i september
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i september. FI:s styrelse har beslutat att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
