En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaResultat
2024
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2024
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2024.
FI-analys 47: Låg risk för en omfattande uttagsanstormning i det svenska banksystemet
Den svenska banksektorn har relativt hög motståndskraft avseende de faktorer som orsakade bankoron 2023, då ett flertal banker gick omkull. I de fall svenska banker uppvisar sårbarheter vägs dessa upp av motståndskraft inom andra områden.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2024:2): Bättre utsikter, men risk för bakslag
Läget för den finansiella stabiliteten har förbättrats något under det senaste halvåret. Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur men sjunkande räntor bidrar till en ökad framtidsoptimism. Samtidigt innebär det osäkra globala ekonomiska och säkerhetspolitiska läget ökade risker, bland annat i form av cyberangrepp. Det skriver FI i årets andra stabilitetsrapport.
Pressinbjudan: FI presenterar årets andra stabilitetsrapport
Onsdag den 20 november presenterar FI sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Metod för stresstest av fonders likviditetsrisker
FI redovisar metod för stresstest av fonders likviditetsrisker.
Bankernas marginaler på bolån fortsätter att öka
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade ytterligare under det tredje kvartalet 2024. FI uppmanar konsumenter att jämföra erbjudanden från olika banker för att få bättre villkor på sina lån.
FI-forum: Civil beredskap
FI bjuder in till ett forum om hur vi jobbar med vårt uppdrag som beredskapsmyndighet och som sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster. Du kan antingen delta på distans, via vår direktsändning, eller på plats i våra lokaler.
Översyn av buffertfonderna
FI avstår från att ta ställning till förslagen om möjliga sammanslagningar och tillgångsöverföringar av och mellan AP-fonderna. Vi bedömer att vägvalen har begränsade direkta konsekvenser för vårt uppdrag. Detta även om bristen på ett detaljerat genomförandeförslag gör det svårt för FI att bedöma de risker för de finansiella marknaderna som en eventuell förändring kan resultera i.
Hushållens skuldsättning utgör en risk för svensk ekonomi och svenska konsumenter
Svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i världen. Det gör såväl den svenska ekonomin som svenska hushåll sårbara, vilket många nationella och internationella bedömare är ense om. För att komma till rätta med hushållens höga bolån har FI infört bolånetak och amorteringskrav. Åtgärder har också vidtagits för att minska riskerna för överskuldsättning, men mer behöver göras för att komma till rätta med osunda lånesituationer. Det skriver FI:s generaldirektör Daniel Barr i en debattartikel i Dagens industri den 18 oktober 2024.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2025
I promemorian nedan presenterar vi resultatet av FI:s tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2025.
Två expertrapporter om makrotillsynsåtgärder
Amorteringskrav, skuldkvoter och tak för belåningsgrad är verktyg för makrotillsyn i Sverige och många andra länder. Men vilka är de potentiella effekterna av dessa låntagarbaserade åtgärder? För att hitta svar på frågan har Finansinspektionen beställt två expertrapporter i ämnet.
Nordisk-baltisk krissimuleringsövning 2024
För att testa beredskapen inför en potentiell krissituation genomförde myndigheter med ansvar för finansiell stabilitet i de nordisk-baltiska länderna under veckan en finansiell krissimuleringsövning i den nordisk-baltiska regionen, med tre fiktiva banker med gränsöverskridande verksamhet.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i tredje kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
FI tar in underlag till nästa års bolånerapport
Nu startar FI insamlingen av data för 2025 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
Bankernas marginaler på bolån ökar något
Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade något under det andra kvartalet 2024. Samtidigt är bankernas inlåningsräntor jämförelsevis låga. FI uppmanar konsumenter att förhandla med sin bank för att få bättre villkor på lån och sparande.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2024
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2024.
Beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet
Finansinspektionen tillstyrker promemorians förslag. Den föreslagna tillämpningen av de nationella valen i EU:s tillsynsförordning bedöms inte påverka kreditinstitutens kapitalkrav i någon större utsträckning.
Beslut om makrotillsynsåtgärder i Danmark, Portugal, Tyskland och Italien
Finansinspektionen har fattat beslut som rör erkännande av makrotillsynsåtgärder i Danmark, Portugal, Tyskland och Italien.
FSB vill stärka regleringen av stablecoins
Rådet för finansiell stabilitet (FSB) har publicerat en rapport om reglering och tillsyn av stablecoins i tillväxt- och utvecklingsländer. Rådet menar att användningen av stablecoins kan leda till finansiell instabilitet i dessa länder.
FI i Almedalen med fokus på konsumentskydd, hållbarhet, finansiell stabilitet och säkerhet
Under Almedalsveckan 2024 medverkar FI i flera seminarier.
EU publicerar andra bankpaketet
Nu har EU:s andra bankpaket publicerats. Det innehåller nya kapitaltäckningsregler, som till stor del gäller från och med 1 januari 2025.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i andra kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 juni 2024
Den 4 juni 2024 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt.
Daniel Barr: Betydande samhällsnytta med ny statistik över hushållens tillgångar och skulder
Mer information om hushållens tillgångar och skulder skulle ge bättre beslutsunderlag för tillsynsåtgärder och den ekonomiska politiken. Därför vill FI se ny statistik över hushållens tillgångar och skulder. Det framförde FI:s generaldirektör Daniel Barr när han i dag medverkade i ett panelsamtal anordnat av SNS och forskningsinstitutet Swedish House of Finance.
Identifiering av övriga systemviktiga banker
SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga banker och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 juni
Tisdagen den 4 juni träffas företrädare för regeringen, Riksbanken, Finansinspektionen, samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
FI avser att förlänga riskviktsgolven för bolån och kommersiella fastigheter
Finansinspektionen bedömer i nuläget att riskerna med bolån och kommersiella fastigheter kommer kvarstå och inte täckas fullt ut när EU:s andra bankpaket börjar gälla den 1 januari 2025. FI avser därför att under nästa år påbörja arbetet med att förlänga riskviktsgolven för bankernas bolån och lån till kommersiella fastighetsföretag åtminstone till och med 2027.
En ny funktion för krishantering vid allvarliga driftstörningar i den finansiella sektorns digitala infrastruktur
Finansinspektionen tillstyrker i stora delar de förslag som lämnas i promemorian men har vissa synpunkter och efterfrågar några förtydliganden.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2024:1): Något bättre utsikter men osäker omvärld
Utsikterna för den finansiella stabiliteten har förbättrats något och osäkerheten har minskat. Samtidigt befinner vi oss i en lågkonjunktur. Högre kostnader för både räntebetalningar och andra varor och tjänster sätter fortsatt press på hushåll och företag. Det försämrade säkerhetsläget ställer också ökade krav på den operationella motståndskraften i den finansiella sektorn. Det skriver vi i årets första stabilitetsrapport.
Pressinbjudan: FI presenterar årets första stabilitetsrapport
Måndag den 27 maj presenterar FI sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2024
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2024.
FI-analys 45: Stora risker i små och medelstora fastighetsföretag
Många mindre, onoterade fastighetsföretag har en hög belåningsgrad och låg räntetäckningsgrad. Det gör dem sårbara i ett läge med höga räntor och lägre intäkter. I ett sådant scenario skulle de mindre fastighetsföretagen utgöra huvuddelen av bankernas kreditrisker kopplat till fastighetssektorn. Det framgår av en ny FI-analys.
Jämför och förhandla dina räntor på bolån och sparande
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade något under det första kvartalet 2024. Vid utgången av kvartalet var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,61 procentenheter vid slutet av det fjärde kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga. För kunder som förhandlar och jämför sina villkor kan det finnas pengar att spara.
Huvudbetänkandet Långtidsutredningen
Långtidsutredningen 2023 (SOU 2023:85) har temat finanspolitisk konjunkturstabilisering. FI har i uppdrag att arbeta för ett stabilt finansiellt system som är präglat av ett högt skydd för konsumenter och att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden. FI har därför val valt att avgränsa sitt svar till utredningens förslag i kapitel 6 Makrotillsynsregleringar och stabiliseringspolitik.
Promemorian En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar
Finansinspektionen tillstyrker i allt väsentligt förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (kompletteringslagen till Mica-förordningen).
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i första kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Internationella valutafondens rapport om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden (IMF) har publicerat sin slutliga rapport om Sveriges ekonomi.
Räntan pressar högt skuldsatta hushåll
Hushållen fortsatte att pressas av både högre räntor och andra kostnader. Det visar FI:s bolånerapport som släpps i dag. I den tittar vi på nya bolånetagare hösten 2023. Vi kan se att antalet nya bolånetagare var färre än tidigare år. Bostadsköparna köpte också billigare bostäder och lånade något mindre pengar. Den totala utlåningen till hushållen har stannat av, men trots detta är hushållens skuldsättning fortsatt hög.
FI vill att finansmarknaden växlar upp sitt hållbarhetsarbete
Mycket arbete återstår innan finansmarknaden fullt ut medverkar till en hållbar ekonomi. Företagen behöver bland annat bli bättre på att upptäcka och integrera hållbarhetsrisker och en förutsättning för det är att det finns rätt kompetens i hållbarhetsfrågor. Företagen har även ett ansvar för att förhindra att deras verksamheter utnyttjas för kriminella syften. Det är några av de slutsatser vi drar i vår hållbarhetsrapport som släpps i dag.
FI-forum: EU:s nya kryptoregelverk (Mica)
EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar, Mica-förordningen, börjar tillämpas i år. Den 11 april anordnade FI ett forum för att informera om det nya regelverket och vad det innebär för branschen.
Banker ger undantag från amorteringskrav vid köp av nyproducerad bostad
Bankerna kan ge undantag från amorteringskravet i samband med att låntagare köper en nyproducerad bostad. Sju av åtta banker använder undantaget och en fjärdedel av låntagare som köpte en nyproducerad bostad under åren 2017 – 2023 har fått undantag. Det visar en rapport vi lämnar till regeringen i dag.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2023
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2023.
Fortsatt viktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden
Under det fjärde kvartalet 2023 ökade skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen). Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,45 procentenheter vid slutet av det tredje kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Våra prioriteringar i tillsynen 2024
Erbjuds konsumenter rätt tjänster på finansmarknaden? Hur levererar sektorn samhällsviktiga tjänster i en osäker omvärld? Hur skyddar sig finansiella företag från att utnyttjas i kriminella syften? Det är några av de frågor som vi kommer att ha fokus på i vår tillsyn i år.
Internationella valutafonden om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
Daniel Barr: Finansiell stabilitet i en osäker omvärld – hur påverkas Sverige?
Här är det anförande som Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr höll i Finansutskottets offentliga sammanträde om finansiell stabilitet den 6 februari 2024. Det talade ordet gäller.
Kapitalkrav för svenska banker
2024-01-31 | Stabilitet
Varje kvartal offentliggör Finansinspektionen kapitalkraven för samtliga banker och kreditmarknadsbolag i tillsynskategorisering 1 och 2.
Makrotillsynsåtgärder i andra länder
2024-01-31 | Stabilitet
Ett land som har infört makrotillsynsåtgärder kan enligt kapitaltäckningsregelverket (tillsynsordningen och kapitaltäckningsdirektivet) begära ett erkännande om detta av andra länder.
Makrotillsynsåtgärder i andra länder
Ett land som har infört makrotillsynsåtgärder kan enligt kapitaltäckningsregelverket (tillsynsordningen och kapitaltäckningsdirektivet) begära ett erkännande om detta av andra länder.
Kapitalkrav för svenska banker
Varje kvartal offentliggör Finansinspektionen kapitalkraven för samtliga banker och kreditmarknadsbolag i tillsynskategorisering 1 och 2.
Publikationer om finansiering av terrorism
Det finns en rad nationella och internationella rapporter och publikationer som handlar om finansiering av terrorism.
2023
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 6 december 2023
Den 6 december 2023 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se länk nedan).
FI-analys nr 43: d-SRI: En systemriskindikator för Sverige
I den här FI-analysen anpassar vi systemriskindikatorn d-SRI för svenska förhållanden. Indikatorn d-SRI är tänkt att fungera som en varningssignal innan kriser som härstammar från inhemska obalanser uppstår. Den indikerar riskuppbyggnad under åren innan 90-talskrisen, it-kraschen 2000 och finanskrisen 2008. I dagsläget − när vi ser en stramare kreditgivning och lägre tillgångspriser − uppvisar d-SRI tydligt strama finansiella förhållanden.
FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2023 till och med den 30 december 2025.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i fjärde kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Bankpaket nära att färdigställas
Den 6 december godkände EU:s medlemsstater ett bankpaket som bland annat implementerar de sista delarna av Basel 3-överenskommelsen inom EU. Även Europaparlamentet väntas godkänna de överenskomna reglerna inom kort.
Braconier: Kommersiella fastighetsföretag behöver minska sina skulder
Företag med höga skulder behöver minska dem nu, snarare än senare. Det var ett av de budskap som FI:s Henrik Braconier, områdeschef Bank, hade med sig när han deltog i en panel på Moodys fastighetskonferens tidigare i dag.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 6 december
Onsdagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
FI-analys nr 41: Fastighetsföretagen kan behöva minska sin skuldsättning
I den här analysen uppskattar vi hur stora behov de svenska börsnoterade och större privatägda fastighetsföretagen har av att minska sina skulder i ett läge där finansieringskostnaderna stiger och fastighetsvärdena faller. Vi beräknar hur mycket företagen behöver minska sina skulder för att behålla vissa antagna nivåer på räntetäckningsgrad och belåningsgrad.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2023:2): Anpassningen till ett högre ränteläge inte klar
Högre räntor innebär att hushåll och företag behöver anpassa sin ekonomi. Finansinspektionen ser nu att risktagandet har minskat. Men det förändrade ekonomiska läget med osäkerhet om hur länge de högre räntorna kommer att bestå innebär förhöjda risker för den finansiella stabiliteten. Kommersiella fastighetsbolag med hög skuldsättning är särskilt utsatta om räntorna skulle ligga kvar på höga nivåer. Det skriver vi i årets andra stabilitetsrapport.
Antalet amorteringsundantag har stabiliserats
Hushåll som drabbas hårt av den ekonomiska utvecklingen kan, om det finns särskilda skäl, få tillfälliga undantag från amorteringskraven på sina bolån. Under 2023 har antalet bolånetagare som beviljats amorteringsundantag avtagit något, men ligger kvar på högre nivåer jämfört med tidigare år. Låntagare med höga skuldkvoter och höga belåningsgrader beviljas oftare undantag.
Pressinbjudan: FI presenterar stabilitetsrapporten
Tisdag den 28 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2023
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2023.
Var aktiv för att få bättre villkor på bolån och sparande
Under tredje kvartalet 2023 var det små förändringar i skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering. Det som kallas för bruttomarginalen. Vid kvartalets utgång var den i princip oförändrad, 0,45 procentenheter, jämfört med 0,41 procentenheter vid slutet av det andra kvartalet 2023. Inlåningsräntorna är fortsatt jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
Konsumenterna i fokus när Daniel Barr möter bankerna
Banker och andra finansföretag kan göra mer för konsumenterna och den största stabilitetsrisken är höga skulder i fastighetssektorn. Det var två budskap som Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr hade med sig när han i dag talade på Bankmötet i Stockholm.
FI samlar branschen till samtal om fastighetsvärdering i börsnoterade fastighetsföretag
Finansinspektionen genomför idag ett rundabordssamtal med berörda branschaktörer och myndigheter om hur värderingar av fastigheter sker hos börsnoterade fastighetsföretag.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2024
I en promemoria presenterar FI resultatet av vår tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2024.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI har underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år från och med den 31 december 2023, i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.
Identifiering av övriga systemviktiga företag
De svenska företagsgrupperna SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.
Fortsatt viktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det andra kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,41 procentenheter, jämfört med 0,56 procentenheter vid slutet av det första kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
FI tar in underlag till nästa års bolånerapport
Nu startar FI insamlingen av data för 2024 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2023
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2023.
Svenska storbanker visar motståndskraft i EU-stresstest
De fem största svenska bankerna visar motståndskraft och har förmåga att klara av ett kraftigt försämrat marknadsläge. Det visar det stresstest som har samordnats av Europeiska bankmyndigheten (EBA).
Rapport om fastighetsvärdering i börsnoterade fastighetsföretag
Finansinspektionen har beställt en rapport om hur värderingar av fastigheter sker hos fastighetsföretag som är noterade på en reglerad marknad i Sverige. FI publicerar nu en kortfattad redogörelse för några intressanta iakttagelser från den och för vårt fortsatta arbete, tillsammans med den fullständiga rapporten som gjorts av ett konsultföretag på FI:s uppdrag.
Konsumentskydd, finansiell stabilitet och hållbarhet i fokus för FI i Almedalen
Torsdag 29 juni arrangerar Finansinspektionen, tillsammans med Kronofogden och Konsumentverket, ett seminarium om överskuldsättning i Almedalen i Visby.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 9 juni 2023
Den 9 juni 2023 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se länk nedan).
FI erkänner norsk systemriskbuffert
Finansinspektionen har erkänt det norska finansdepartementets beslut att bibehålla systemriskbufferten på 4,5 procent för exponeringar i Norge. Beslutet gäller svenska instituts exponeringar i Norge.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2023:1)
Höga räntor och lägre risktagande för med sig en ekonomisk miljö där sårbarheter i det finansiella systemet snabbt kan blottas. Inte minst pressas fastighetsbolag och hushåll av högre räntor. Samtidigt konstaterar FI att svenska banker är välkapitaliserade och bör kunna stötta sina kunder. På sikt kan de anpassningar som nu sker innebära att sårbarheterna minskar.
Högre räntor tvingar hushåll och företag till anpassningar
Höga räntor och lägre risktagande för med sig en ekonomisk miljö där sårbarheter i det finansiella systemet snabbt kan blottas. Inte minst pressas fastighetsbolag och hushåll av högre räntor. Samtidigt konstaterar Finansinspektionen (FI) att svenska banker är välkapitaliserade och bör kunna stötta sina kunder. På sikt kan de anpassningar som nu sker innebära att sårbarheterna minskar.
Pressinbjudan: FI presenterar stabilitetsrapporten
Tisdag den 30 maj presenterar Finansinspektionen sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2023
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2023.
Viktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det första kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,56 procentenheter, jämfört med 0,81 procentenheter vid slutet av sista kvartalet 2022. Samtidigt är inlåningsräntorna låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.
FI:s analys av statliga kreditgarantier till elproducenter
Att svenska staten i höstas garanterade elproducenter knutna till elderivatmarknaden att kunna låna sammanlagt på 250 miljarder kronor var en berättigad åtgärd – trots att ingen elproducent så här långt utnyttjat garantin. Det är en slutsats i den analys som FI gjort i efterhand. Däremot går det att hitta exempel på saker som kunde fungerat bättre i det arbete som föregick beslutet. Och det finns frågor om elderivatmarknaden, centrala motparter och de regler som styr sådan verksamhet som tål att funderas vidare över.
FI föreslår uppdaterad metod för att bedöma pelare 2-vägledning för svenska banker
Finansinspektionen presenterar här ett förslag på en uppdaterad metod för att bedöma storleken på pelare 2-vägledningen för svenska banker. Förslaget innebär bland annat nya intervall och en övre gräns för hur mycket utfallet från det känslighetsbaserade stresstestet kan bidra till den slutliga vägledningen. Synpunkter på förslaget lämnas till FI senast den 2 maj.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2023
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenterar vi siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Vi ger ut Bankbarometern en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2022.
Ökande räntekostnader pressar bolånetagare
Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.
Den svenska bolånemarknaden 2023
Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 21 mars 2023
Den 21 mars 2023 hade Finansiella stabilitetsrådet ett extrainsatt möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se länk nedan).
Extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet
Tisdagen den 21 mars träffas företrädare för regeringen, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.
IMF:s granskning av den finansiella sektorn i Sverige är klar
Under 2022 genomförde Internationella valutafonden (IMF) en granskning av den finansiella sektorn i Sverige, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). FSAP genomförs återkommande för medlemsländer med systemviktiga finansmarknader. Senast IMF genomförde en FSAP för Sverige var 2016.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Finansiella systemet är stabilt
Efter den senaste tidens problem för flera banker i USA har FI haft ett antal möten och avstämningar med företagen under tillsyn. FI:s bedömning är att varken stabiliteten i det svenska finansiella systemet eller framtida pensioner har påverkats nämnvärt.
Detta gör FI till följd av bankproblemen i USA
Efter den senaste tidens problem för flera banker i USA följer Finansinspektionen utvecklingen på de finansiella marknaderna extra noggrant. Bland annat har FI tagit kontakt med svenska försäkrings- och tjänstepensionsbolag samt banker för att få vetskap om de exponeringar som kan finnas mot de amerikanska bankerna som har problem.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2022
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2022.
Finansinspektionens årsredovisning 2022
FI:s styrelse har godkänt årsredovisningen för 2022.
Bankernas bruttomarginal på bolån fortsätter att minska
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det fjärde kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,81 procent, jämfört med 0,92 procent vid slutet av det tredje kvartalet.
Susanna Grufman: Ekonomiskt omslag i en orolig värld
Det ekonomiska läge vi har nu präglas av genuin osäkerhet. Ingen av oss vet exakt vad som kommer att hända. Men vi vet att mycket kan gå fel och att effekterna kan bli stora. I en sådan här verklighet är det viktigare än någonsin att ha marginaler. Det sa FI:s vikarierande generaldirektör Susanna Grufman när hon deltog i Finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet.
Förtydligande i PM om uppdaterad pelare 2-metod för bedömning av återflödesrisk vid värdepapperisering
FI har gjort ett förtydligande i den tidigare publicerade promemorian (2021-07-13) för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering för enskilda banker. Förtydligandet som nu görs finns på sidorna 15 och 16 i promemorian.
ESRB utfärdar rekommendation om sårbarheter i den kommersiella fastighetssektorn
Europeiska systemrisknämnden (ESRB), EU:s makrotillsynsorgan, utfärdar en generell rekommendation om risker kopplade till sårbarheter på de kommersiella fastighetsmarknaderna i EU och Island, Lichtenstein och Norge. Rekommendationen uppmanar till förbättrad övervakning av sådana risker för det finansiella systemet, och till åtgärder inom både mikro- och makrotillsynen för att hantera identifierade sårbarheter där så behövs.
Finansinspektionens prioriteringar i tillsynen 2023
Hur hanterar finanssektorn inflationen, de höga räntorna och den försvagade ekonomin? Hur tar bankerna hand om sina kunder som drabbas i dessa tuffa tider? Och hur rustar sig banker och företag för att alltjämt kunna erbjuda sina tjänster? Det är tre frågor som Finansinspektionen (FI) kommer att prioritera 2023.
2022
FI positiv till kartläggning av undantag från amorteringsregler
Regeringen gav i dag Finansinspektionen i uppdrag att undersöka hur undantag från amorteringsreglerna fungerar i praktiken under de kommande vintermånaderna. FI ställer sig positiv till detta.
FI-analys nr 39: Uppnår kapitalbuffertarna sitt syfte?
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) är utformat på ett sätt som gör att bankerna kan bryta mot det innan de bryter mot kapitalkraven. Detta kan leda till att kapitalbuffertarna blir mindre användbara. Det visar FI:s analys av hur kapitalbuffertarna påverkas när en bank ska uppfylla både MREL och kapitalkraven.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 6 december
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 6 december.
FI behåller nivån på systemriskbufferten för storbankerna
De tre storbankerna SEB, Handelsbanken och Swedbank ska även i fortsättningen hålla en systemriskbuffert på 3 procent på gruppnivå. Det är resultatet av den översyn av systemriskbufferten som FI gör vartannat år, i enlighet med EU:s kapitaltäckningsdirektiv.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Färdplan för en hållbar finansmarknad
FI har en naturlig roll i arbetet med hållbar finans. Sedan 2019 omfattar FI:s övergripande uppdrag också ett ansvar om att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. FI är därtill ansvarig tillsynsmyndighet för en rad nya regelverk inom hållbar finans, som följer av EU:s ambitiösa hållbarhetsagenda.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 6 december
Tisdagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
EU:s kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverk – några förtydliganden
Finansinspektionen tillstyrker promemorians förslag.
Stigande räntor och en svagare ekonomi ökar de finansiella stabilitetsriskerna
Stigande räntor, minskad vilja att ta risk och en allt svagare ekonomi innebär påfrestningar för högt skuldsatta fastighetsbolag och hushåll. Den snabba omställningen till ett högre ränteläge och en minskad riskvilja innebär att riskerna för den finansiella stabiliteten har ökat sedan i våras. Samtidigt kan denna omställning på sikt bidra till lägre risktagande och skuldsättning och därmed lägre stabilitetsrisker.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:2)
Den höga inflationen har lett till snabbt stigande räntor. De hastigt förändrade förutsättningarna innebär en snabb omställning för aktörer på de finansiella marknaderna och för låntagare. På kort sikt innebär det ökade risker och en förhöjd osäkerhet. En sektor som är sårbar i den här miljön är den kommersiella fastighetssektorn.
Makrobaserade stresstester av svenska banker: resultat och metod hösten 2022
Svenska storbanker visar betydande motståndskraft i det stresstest som Finansinspektionen genomförde under 2022. Testet belyser möjliga effekter på de fem största svenska bankernas finansiella ställning när räntorna och inflationen ökar. Den här promemorian beskriver metoden bakom och resultatet av stresstestet.
FI-analys 37: Stresstester av fonders likviditetsrisker
FI:s stresstester visar att en majoritet av de svenska fonderna verkar kunna hantera relativt stora utflöden på ett bra sätt. Men vissa företagsobligationsfonder samt en relativt stor andel av högriskobligationsfonderna kan få likviditetsproblem under stressade marknadsförhållanden.
Pressinbjudan: Finansiell stabilitet
Tisdagen den 29 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2022
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredjekvartalet 2022.
Bankernas bruttomarginal på bolån fortsätter minska
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det tredje kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,92 procent, jämfört med 1,07 procent vid slutet av det andra kvartalet.
Kartläggning av marknadsbaserad finansiering i Sverige
Svenska företag finansierar sig i allt högre grad utanför banksektorn. Även för hushåll finns nya möjligheter att ta lån utanför bankerna. Även om det kan finnas fördelar med tillgång till fler finansieringsmöjligheter innebär utvecklingen också nya risker.
Erkännande av norsk systemriskbuffert
FI har erkänt Norges systemriskbuffert.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2022
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2022.
Föreskrifter om säkerhetsskydd
Läs mer
FI tar in underlag till nästa års bolånerapport
Nu startar FI insamlingen av data för 2023 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.
FI avslutar undersökning av Bankgirot
FI har genomfört en undersökning av hur Bankgirocentralens BGC AB hanterar incidenter som berör it- och informationssäkerhet. FI skriver av ärendet.
FI sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster
Sedan i lördags, den 1 oktober, gäller en ny ordning för det civila försvaret i Sverige som innebär att tio olika beredskapssektorer skapats. För FI:s del innebär det att vi numera är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster. Den nya strukturen för det civila försvaret innebär ett tydligare ansvar för FI att leda arbetet inom beredskapssektorn.
FI delrapporterar arbetet med it-risker till regeringen
Det säkerhetspolitiska läget har påverkat hur FI har arbetat med tillsynen av it-risker under året. Stort fokus har legat på att öka de finansiella företagens motståndskraft mot allvarliga cyberattacker och deras förmåga att hålla i gång kritiska tjänster. Det skriver FI i en delrapport till regeringen i dag.
Delredovisning av tillsynsuppdraget över it-risker
Finansinspektionen arbetar sedan länge med informations- och cybersäkerhetsrisker inom ramen för den löpande tillsynen av de finansiella företagen. Det säkerhetspolitiska läget har inskärpt allvaret i och vikten av detta arbete.
ESRB varnar för sårbarheter i det finansiella systemet inom EU
Europeiska systemrisknämnden (ESRB) utfärdar en formell varning om sårbarheter inom Europeiska Unionens (EU:s) finansiella system.
FI tillämpar nya metoder för att kategorisera kreditinstitut och klassificera filialer
Denna promemoria är en omarbetad version av FI Dnr 19-18524. Promemorian redogör för hur FI delar in svenska kreditinstitut i olika tillsynskategorier och för klassificeringen av svenska filialer till kreditinstitut i andra EES-länder. Promemorian beskriver även hur FI tillämpar proportionalitet i tillsynen.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2023
I en promemoria presenterar FI resultatet av vår tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2023.
Erik Thedéen: Anpassningar behövs på kommersiella fastighetsmarknaden
Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen (FI), talade på konferensen Öresundsmarknaden om FI:s syn på den kommersiella fastighetsmarknaden.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte 4 september
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 4 september.
Stabilitetsrådet enigt om åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten
Det finansiella stabilitetsrådet är enigt om åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten. Rådet träffades på söndagen den 4 september för ett extrainsatt möte mot bakgrund av likviditetsproblemen i marknaden för elderivat.
Skulder i kommersiella fastighetsbolag, icke-banker och finansiell stabilitet
Karin Lundberg, chef för verksamhetsområdet Bank på FI, höll i dag ett tal om skulder i kommersiella fastighetsbolag, icke-banker och finansiell stabilitet på UBS årliga konferens.
Remissvar: Startlån till förstagångsköpare av bostad
FI bedömer att det finns en risk att utredningens förslag till startlån inte på något märkbart sätt uppnår målet att hjälpa förstagångsköpare in på bostadsmarknaden.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2022
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2022.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskar
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade kraftigt under det andra kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 1,07 procent, jämfört med 1,35 procent vid slutet av det första kvartalet.
Erik Thedéen: Läget för finansiell stabilitet
Under måndagen deltog FI:s generaldirektör Erik Thedéen i en paneldebatt om möjligheter och risker med ökad användning av artificiell intelligens och maskininlärning inom kreditgivning och rådgivning mot hushåll. Innan Thedéen redogjorde för FI:s syn på området kommenterade han kort FI:s bedömning av läget för den finansiella stabiliteten. Talet hölls på engelska.
Nordea Hypotek AB påförs kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut (O-SII-buffert)
Finansinspektionen har sedan 2018 identifierat Nordea Hypotek AB som ett övrigt systemviktigt institut (O-SII). I år är det emellertid första gången som FI ställer krav på Nordea Hypotek AB att hålla en extra kapitalbuffert som övrigt systemviktigt institut.
Remissvar: Införande av avdrag för eget kapital och begränsning av avdrag för räntor
Finansinspektionen (FI) stödjer generellt EU-kommissionens förslag till EU-direktiv som kommer att minska företagens incitament för lånefinansiering och uppmuntra finansiering med eget kapital. Det kan därmed förväntas bidra positivt till den finansiella stabiliteten.
Beslut som rör erkännande av makrotillsynsåtgärder i tre EU-länder
FI har fattat beslut som rör erkännande (reciprocitet) av makrotillsynsåtgärder i Litauen, Belgien och Nederländerna.
Det kontracykliska buffertvärdet höjs
FI har beslutat att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent, vilket är dess neutrala nivå. Detta kommunicerades redan i stabilitetsrapporten. En genomförandeperiod på 12 månader innebär att nivån börjar gälla från slutet av juni 2023.
FI får nya cyberuppdrag av regeringen
FI får två nya uppdrag att stärka finansiella företags digitala motståndskraft. Uppdragen är en del i ett nytt cybersäkerhetspaket som regeringen presenterade i dag.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 1 juni
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 1 juni.
Identifiering av kapitalbuffertpåslag för systemviktiga företag
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när FI publicerar 2022 års lista med beräkningar av företags systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.
Stigande räntor pressar skuldsatta hushåll och företag
Räntorna stiger snabbt i spåren av den höga inflationen. Högre räntor och en lägre riskaptit har pressat ned risktagande och tillgångspriser. På lång sikt kan det dämpa skulderna och gynna den finansiella stabiliteten. De stora skulder som byggts upp under den långa perioden av låga räntor sätter dock press på högt skuldsatta hushåll och företag.
FI avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent
Finansinspektionen (FI) avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent under det andra kvartalet 2022.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:1)
Räntor och ränteförväntningar har stigit under 2022 på grund av en hög och stigande inflation. En sektor som är sårbar för stigande räntor är den kommersiella fastighetssektorn. FI ser även att marknadslikviditeten har minskat på obligationsmarknaderna och företagsobligationsmarknaden fungerar återigen sämre.
Pressinbjudan: Stigande räntor pressar skuldsatta hushåll och företag
Tisdagen den 31 maj presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 1 juni
Onsdagen den 1 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2022
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2022.
Remissvar: Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2015–2020
Finansinspektionen kommenterar i remissvaret de delar av utvärderarnas rekommendationer som har koppling till finansiell stabilitet.
FI blir sektorsansvarig myndighet för finanssektorn
Regeringen har beslutat om en ny struktur för myndigheter för att stärka Sveriges civila försvar och krisberedskap. Tio beredskapssektorer inrättas och Finansinspektionen blir sektorsansvarig myndighet för sektorn finansiella tjänster.
FI förordnar revisor efter it-incident i Swedbank
Finansinspektionen (FI) utser en revisor för att kartlägga den it-incident som inträffade hos Swedbank natten mellan 28 och 29 april och som medförde felaktiga saldon på kunders konton.
Karin Lundberg berättade om FI:s syn på kapitalkrav
Karin Lundberg, chef för verksamhetsområdet Bank på FI, talade på konferensen Di Bank om kapitalkravens utveckling över tid och om vad som är viktigt för FI vid tillämpning av regelverken.
Bankernas bruttomarginal på bolån minskar
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån och vad det kostar dem att finansiera lånen (bruttomarginalen) minskade under det första kvartalet 2022. Vid utgången av det första kvartalet var bruttomarginalen 1,35 procent, jämfört med 1,45 procent vid slutet av det fjärde kvartalet.
Erik Thedéen: ”Gemensamma krafttag för bättre cybersäkerhet i finansiell sektor"
Banker och andra finansiella företag är i hög grad sårbara för it-angrepp, och måste skydda sig bättre. Samtidigt måste staten vara med och stärka den digitala motståndskraften. I en rapport till regeringen föreslår vi nu en rad konkreta åtgärder, till exempel att bank-id ska sättas under statlig tillsyn.
Cybersäkerheten i finanssektorn måste öka
Den finansiella sektorn måste snabbt bli bättre på att förebygga och hantera cyberhot. Kunder och samhället i stort måste kunna lita på att de finansiella företagens samhällsviktiga tjänster fungerar, även i tider av större osäkerhet och hot. På uppdrag av regeringen har Finansinspektionen (FI) därför föreslagit ett antal åtgärder för att öka motståndskraften mot cyberattacker i den finansiella sektorn.
Erik Thedéen besöker Washington DC för bilaterala möten
FI:s generaldirektör Erik Thedéen träffar representanter från de amerikanska tillsynsmyndigheterna United States Securities and Exchange Commission (SEC) och Commodity Futures Trading Commission (CFTC) i samband med Internationella valutafondens (IMF) och Världsbankens vårmöte i Washington DC.
Den svenska bolånemarknaden 2022
De svenska hushållen fortsätter att ta allt större lån. Fler nya bolånetagare än tidigare år hade 2021 både hög skuldkvot och hög belåningsgrad. Högre inflation och stigande räntor, leder till att bolånetagare får mindre marginaler i sin ekonomi. Därmed minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som bolånetagares återbetalningsförmåga försämras.
Många hushåll känsliga för högre ränta
Nya bolånetagare tog 12 procent större lån i fjol jämfört med 2020. Den genomsnittliga bruttoskuldkvoten för nya bolånetagare steg från 307 till 327 procent. Det är den högsta nivån sedan FI:s bolånekartläggning startade. Det skärpta amorteringskravet har fungerat som en broms mot stigande skuldkvoter. De stora skulderna innebär att låntagarnas privatekonomi blir mer ansträngd när räntorna nu stiger.
Fördjupad analys om god likviditetshantering i fonder
Har likviditetshanteringen i fonder förbättrats sedan FI publicerade ett antal krav och rekommendationer riktade till fondförvaltare i somras? Det kommer FI att ta reda på genom en fördjupad analys.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2022
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under 2021.
FI ska föreslå åtgärder för stärkt cybersäkerhet
Regeringen avser att ge FI i uppdrag att ta fram åtgärdsförslag för att stärka finanssektorns motståndskraft mot cyberangrepp. Det meddelade finansmarknadsminister Max Elger vid en pressträff tillsammans med FI:s generaldirektör Erik Thedéen i dag.
Svenska synpunkter på makrotillsynsramverket för banker inom EU
EU-kommissionen publicerade den 30 november 2021 ett öppet samråd inom ramen för en översyn av makrotillsynsramverket för banker inom EU. Finansinspektionen har nu tillsammans med Finansdepartementet, Riksbanken och Riksgäldskontoret svarat på samrådet.
Erik Thedéen: Konsekvenser för finansiell stabilitet av kriget i Ukraina
”Rysslands invasion av Ukraina har orsakat oerhört mänskligt lidande. De ekonomiska konsekvenserna är svårbedömda, men om konflikten blir långvarig och inflationstrycket stiger ytterligare, kan det leda till högre räntor. Det skulle sätta press på högt belånade hushåll och kommersiella fastighetsföretag i Sverige”, sa Erik Thedéen, generaldirektör på FI, i ett anförande i finansutskottet.
FI-analys nr 36: Har FI:s riskviktsgolv påverkat bankernas fastighetsutlåning?
I denna FI-analys studerar vi hur riskviktsgolvet påverkat bankernas utlåning till fastighetsföretagen med hjälp av detaljerad utlåningsdata. Syftet är att analysera om riskviktsgolvet har påverkat bankernas räntemarginal och risken i utlåningen. Vi undersöker även hur volymen banklån respektive obligationer till fastighetsföretag har utvecklats före och efter införandet av riskviktsgolvet.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 1 procent som beslutades den 28 september 2021 börjar tillämpas från och med den 29 september 2022. Fram till dess gäller det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Finansinspektionen följer utvecklingen noga
Finansinspektionen följer utvecklingen på de finansiella marknaderna noga och har löpande dialog med andra myndigheter och aktörer på de finansiella marknaderna.
Finansinspektionens årsredovisning 2021
FI:s styrelse har godkänt årsredovisningen för 2021.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2021
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2021.
FI följer riktlinjer om indikatorer för återhämtningsplaner
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s riktlinjer (EBA/GL/2021/11) om hur den närmare specificeringen av de kvalitativa och kvantitativa indikatorerna i institutens återhämtningsplaner ska göras. FI kommer att följa riktlinjerna när de blir tillämpliga från och med den 14 februari 2022.
Bankernas marginal på bolån ökar
Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån och vad det kostar dem att finansiera lånen ökade under det fjärde kvartalet 2021. Vid utgången av det fjärde kvartalet var bruttomarginalen 1,45 procent, jämfört med 1,38 procent vid slutet av det tredje kvartalet.
Erik Thedéen: En mer aktiv finanspolitik kan stärka finansiell stabilitet
"FI har i uppdrag att värna den finansiella stabiliteten. Detta innebär att vi är beredda att bygga ytterligare motståndskraft i det finansiella systemet för att hantera de växande riskerna kopplade till hushållens och fastighetsföretagens skulder. Samtidigt skulle jag hellre se strukturella reformer på bygg- och bostadsmarknaden och en mer ändamålsenlig bostadsbeskattning då dessa både skulle få bostadsmarknaden att fungera bättre och samtidigt gynna den finansiella stabiliteten."
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte 26 januari
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 26 januari.
Extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet
Onsdagen den 26 januari träffar finansmarknadsminister Max Elger Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.
2021
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 17 december
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 17 december.
FI-tillsyn 25: Flera banker och kreditmarknadsbolag bör se över sina ersättningssystem
Det finns utrymme för flera banker och kreditmarknadsbolag att förbättra sina ersättningspolicyer och tillämpningen av vissa andra bestämmelser i ersättningsföreskrifterna, visar en ny kartläggning från Finansinspektionen.
FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2021 till och med den 30 december 2023.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
I enlighet med bedömningen i senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 fortsätter därmed att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.
Erik Thedéen: Kryptotillgångar i dag och i framtiden
”I grund och botten handlar detta om energieffektivisering. Energi är en bristvara och därför lägger samhället stora resurser på att effektivisera energianvändningen inom alla sektorer. Samma diskussion måste vi kunna ha om kryptotillgångar.”
EU-kommissionen ger klartecken till förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
Motståndskraft behövs när riskerna i fastighetssektorn ökar
Den ekonomiska återhämtningen har varit starkare än väntat i år, bland annat till följd av kraftfulla stödåtgärder under pandemin. Samtidigt byggs risker upp, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport. Den presenteras i dag på en pressträff av generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:2)
Sveriges ekonomi har i hög grad återhämtat sig och tillgången till finansiering i det finansiella systemet är bra. En utfasning av Riksbankens tillgångsköp bör därför inledas för att undvika ytterligare riskuppbyggnad. FI ser bland annat ökade risker inom de kommersiella fastighetsföretagen.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2021
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2021.
Pressinbjudan: Hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Tisdagen den 23 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
IMF utvärderar den finansiella stabiliteten i Sverige
Internationella valutafonden (IMF) kommer under 2022 att genomföra en granskning av den finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). FSAP genomförs återkommande för länder med systemviktiga finansmarknader. I sin rapport kommer IMF att belysa eventuella brister och risker i systemet och föreslå åtgärder för att ta hand om dessa.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 7 punkter under det tredje kvartalet 2021. Vid utgången av det tredje kvartalet 2021 var marginalen 1,49 procent, jämfört med 1,42 procent vid slutet av det andra kvartalet.
FI och Riksbanken: Fortsatt fokus på arbetet med klimatrelaterade finansiella risker
I samband med COP 26 publicerar The Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS), det globala nätverket för centralbanker och finansiella tillsynsmyndigheter, sin programförklaring ”Glasgow declaration”.
Erik Thedéen: Finansiell stabilitet – Vad har vi lärt oss och vad kan vi göra framåt?
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, höll ett anförande i går på ett medlemsmöte i Nationalekonomiska Föreningen. Mötet hölls på Handelshögskolan i Stockholm. Nedan följer en sammanfattning samt en länk till ett längre skriftligt underlag till anförandet.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2021
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2021.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och utländska kreditinstituts svenska filialer för 2022
I en promemoria presenterar FI resultatet tillsynskategoriseringen för 2022 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
FI höjer det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent
Finansinspektionen (FI) har beslutat att höja det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent. Det nya buffertvärdet gäller från och med den 29 september 2022. Fram till dess är buffertvärdet fortsatt 0 procent.
Erik Thedéen: Likviditetsrisk i fonder är en styrelsefråga
Finansinspektionen (FI) anser att likviditetsrisker i fonder måste hanteras bättre för att den finansiella stabiliteten inte ska hotas.
FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.
Remissvar på Riksgäldens förslag Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) − tillämpning och policy
FI avstyrker Riksgäldens förslag att pelare 2-vägledningen i kapitalregelverket ska påverka nivån på MREL.
Erik Thedéen: En väl fungerande bostadsmarknad förebygger riskuppbyggnad
Det är viktigt för hushållen att ha buffertar när utvecklingen blir sämre än förväntat, det har vi inte minst sett under det senaste året. Ökat risktagande hos hushållen är inte lösningen på bostadsmarknadens problem. Det behövs i stället åtgärder som främjar ett långsiktigt sunt och stabilt byggande, utan att priser och skulder drar iväg. Det vore positivt både för bostadsmarknaden och för finansiell stabilitet, sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbinarium anordnat av Trä- och möbelföretagen.
FI avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent
Finansinspektionen (FI) avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent under det tredje kvartalet 2021.
FI vill att EU följer Basel 3
Under hösten kommer EU-kommissionen att publicera ett förslag till uppdaterade kapitaltäckningsregler för banker i EU. Finansinspektionen uppmanar nu EU kommissionen att följa Basel 3-överenskommelsen.
Karin Lundberg: Finansinspektionens syn på kapitalkrav och utdelningar
"När den ekonomiska osäkerhet som följt av pandemin nu börjar lösas upp är det dags att ompröva de åtgärder som vi införde under den akuta fasen". Det sa Karin Lundberg, verksamhetsområdeschef på område Bank, när hon i dag talade på UBS årliga konferens för den Nordiska finanssektorn.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2021
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2021.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 2 punkter under det andra kvartalet 2021. Vid utgången av det andra kvartalet 2021 var marginalen 1,42 procent, jämfört med 1,44 procent vid slutet av det första kvartalet.
Bolån ska amorteras igen
Efter den 31 augusti i år börjar reglerna för amortering att gälla som vanligt igen. Det tillfälliga undantaget som Finansinspektionen (FI) införde på grund av den exceptionella osäkerhet som rådde i ekonomin under våren 2020 upphör. Det innebär att hushåll med höga belåningsgrader och skuldkvoter ska amortera på sina bolån.
FI förlänger inte rekommendationen om utdelningar
Osäkerheten minskar och ekonomin fortsätter att förbättras. Därför förlängs inte rekommendationen kring begränsningar av bankers utdelningar. Rekommendationen löper ut den 30 september 2021.
Uppdaterad pelare 2-metod för bedömning av återflödesrisk vid värdepapperisering
FI har uppdaterat metoden för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering för enskilda banker. Syftet är att, i tillämpliga fall, fatta beslut om ett särskilt kapitalbaskrav inom pelare 2 för återflödesrisker vid värdepapperisering. På detta sätt kan vi säkerställa att en bank i tillräcklig utsträckning täcker de återflödesrisker som den exponeras för.
Identifiering av kapitalbuffertpåslag för systemviktiga företag
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank samt Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag när FI publicerar 2021 års lista med beräkningar av företags systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.
FI-analys nr 34: Tillfälligt amorteringsundantag fick nya bolånetagare att låna mer
Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.
Makrotillsynsåtgärder dämpar hushållens lån och minskar riskerna med hushållens skulder
Bolånetaket och amorteringskraven har haft avsedd effekt och dämpat hushållens skulder. De bromsar utvecklingen att nya bolånetagare lånar allt mer, tar större lån i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst. Det visar Finansinspektionens utvärdering av de makrotillsynsåtgärder som har införts i Sverige.
Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder
Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.
Remiss – upphävande av föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen föreslår att myndighetens föreskrifter (FFFS 2014:33) om kontracykliskt buffertvärde upphävs och ersätts genom särskilda beslut som publiceras på fi.se.
FI erkänner norska riskviktsgolv
Finansinspektionen har beslutat att erkänna det norska finansdepartementets beslut att införa genomsnittliga riskviktsgolv om 20 procent för hushållsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge och om 35 procent för företagsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge.
Erik Thedéen: Kryptotillgångar – risker och möjligheter
”Teknologin som ligger bakom kryptotillgångar har potential att skapa mervärde för samhället, men kryptotillgångar som Bitcoin medför också stora risker.” Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen när han i dag talade om utvecklingen av kryptotillgångar utifrån FI:s uppdrag som tillsynsmyndighet på ett seminarium anordnat av Sveriges finansanalytikers förening.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 4 juni
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 juni.
FI vidhåller sin inställning till att införa en riskskatt på kreditinstitut
Finansinspektionen har lämnat ett remissvar på ett utkast till lagrådsremiss med ett delvis reviderat förslag att införa en så kallad riskskatt på kreditinstitut.
FI-analys 33: Hushållens skulder och motståndskraft i kriser
Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.
Debattartikel i Dagens Industri 9/6: Obligationsmarknaden måste ha högre likviditet
Obligationsmarknaden har vuxit snabbt i Sverige senaste åren. Både som finansieringskälla för svenskt näringsliv, inte minst för kommersiella fastighetsföretag, och som investering för svenska sparare via företagsobligationsfonder. När pandemin bröt ut våren 2020 hamnade den här marknaden i svår gungning.
Struktur för ökad motståndskraft
Finansinspektionen tillstyrker huvuddragen i förslagen i det slutbetänkande som Utredningen om civilt försvar överlämnat.
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 fortsätter därmed att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 1,6 procent.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:1)
Ekonomin fortsätter att återhämta sig. Stödåtgärder har varit nödvändiga för att påskynda återhämtningen. Men i takt med att ekonomin stärks behöver de successivt fasas ut. Det gäller i första hand stödåtgärder som riskerar att bygga upp stabilitetsrisker.
Stödåtgärder kan bygga upp stabilitetsrisker
Stödåtgärderna har varit viktiga för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av krisen och för att påskynda återhämtningen. Samtidigt kan de bidra till ökade stabilitetsrisker på sikt, skriver Finansinspektionen (FI) i årets första stabilitetsrapport som publiceras i dag.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 juni
Fredagen den 4 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Tisdagen den 1 juni presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet. Slutsatserna i den första stabilitetsrapporten för året presenteras av FI:s generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier.
MREL-rapporteringen (F871) får nytt namn i Fidac
FI kommer att från och med referensdag den 30 juni 2021 att ta in rapportering om minimikravet på nedskrivningsbara skulder (FFFS 2019:1) – den så kallade MREL-rapporten – under ett nytt namn i Fidac.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2021
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2021.
Erik Thedéen: Den kommersiella fastighetssektorn – nya sårbarheter kräver handling
Den vidare utvecklingen på den kommersiella fastighetsmarknaden är osäker och beroendet av den svenska marknaden för företagsobligationer som finansieringskälla har ökat. De fastighetsföretag som ger ut obligationer bör tänka långsiktigt kring diversifiering och vårda sin skuld. Tillsammans med andra marknadsaktörer måste fastighetsföretagen engagera sig för att förbättra obligationsmarknadens sätt att fungera. Det sa generaldirektör Erik Thedéen när han talade på Fastighetsägarnas storbolagsråd.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 6 punkter under det första kvartalet 2021. Vid utgången av det första kvartalet 2021 var marginalen 1,44 procent, jämfört med reviderade 1,50 procent vid slutet av det fjärde kvartalet.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2021
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2020.
Erik Thedéen: Sverige behöver en bättre marknad för företagsobligationer
Den svenska marknaden för företagsobligationer måste bli bättre på att bära och omfördela risk. Det krävs både bättre transparens och en bredare uppsättning aktörer. Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen under SNS/SHOF Finanspanel ”Behöver Sverige en större marknad för företagsobligationer?”
Erik Thedéen: Näringslivet kan och borde ta chansen att snabba på omställningen
Klimatförändringarna är ett existentiellt hot mot mänskligheten. För att möta dem behöver vi stora och omfattande politiska beslut. Inte minst behöver priset på koldioxid gå upp. Näringslivet och finansmarknaden kan bidra. Både genom att redan nu förbereda sig för att snabbt kunna redovisa i enlighet med en kommande internationell standard för företagens hållbarhetsredovisning och genom att frivilligt använda och redovisa ett internpris på koldioxid. Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen på konferensen Hållbara finanser 2021.
Två rapporter från Baselkommittén om klimatrelaterade finansiella risker
Baselkommittén för banktillsyn har publicerat två rapporter om klimatrelaterade finansiella risker. Den ena handlar om hur klimatrelaterade risker påverkar finansiella risker och den andra tar upp metoder för att hantera sådana risker.
Remissvar: Jämlikhetskommissionens betänkande En gemensam angelägenhet
Betänkandet innehåller förslag på en rad olika politikområden som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämlikheten. Finansinspektionens svar är begränsat till de delar av betänkandet som avser bostadsmarknaden och absolut preskription för konsumentfordringar.
Internationella valutafondens rapport om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden (IMF) har publicerat sin slutliga rapport om Sveriges ekonomi.
Debattartikel i Dagens Nyheter 24/3: Dags att bromsa bolånen – amorteringskrav återinförs
I dag släpper Finansinspektionen (FI) årets bolånerapport. Den visar att nya bolånetagare fortsätter att ta allt större lån i förhållande till inkomst och bostadens värde.
Nya låntagare tar allt större bolån
Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde, enligt årets bolånerapport som i dag presenteras av Finansinspektionen (FI). Samtidigt meddelar FI att det tillfälliga undantaget från amorteringskrav upphör den 31 augusti.
Den svenska bolånemarknaden (2021)
Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde. Samtidigt har de marginaler för att klara sina lånebetalningar om deras ekonomiska situation försämras.
FI följer riktlinjer om angivande och offentliggörande av systemviktiga indikatorer
FI har underrättat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi avser att tillämpa EBA:s riktlinjer för angivande och offentliggörande av systemviktiga indikatorer för banker i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 2020/14/EU.
Pressinbjudan: FI presenterar årets bolånerapport
Finansinspektionen (FI) presenterar årets bolånerapport onsdagen den 24 mars. Rapporten presenteras av FI:s generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier i en webbsändning på fi.se. Efter presentationen bjuds media in till en digital frågestund.
Tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten
I en ny promemoria beskriver Finansinspektionen (FI) de övergripande principerna vid tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten. FI lämnar också den kontracykliska kapitalbufferten oförändrad på 0 procent.
FI publicerar ny promemoria och lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat
FI publicerar i dag en ny promemoria, som beskriver de övergripande principer som ligger till grund för myndighetens val av buffertvärde för den kontracykliska kapitalbufferten. FI väljer vidare att inte ändra det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 2,1 procent.
FI:s tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten
I en ny promemoria beskriver Finansinspektionen de övergripande principerna vid tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten.
Hållbarhetsrapport 2021 – klimatet i fokus
Finansinspektionen har i uppdrag att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Hållbarhetsrapporten ger en beskrivning av aktuella frågor inom hållbarhetsområdet som berör den finansiella sektorn och ger exempel på vad FI arbetar med inom området.
Förslag till pelare 2-metod för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering
Finansinspektionen föreslår en uppdaterad metod för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering för enskilda banker. Syftet med den nya metoden är att beräkna och, i tillämpliga fall, fatta beslut om ett särskilt kapitalbaskrav inom pelare 2 för återflödesrisker vid värdepapperisering.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2020
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2020.
FI föreslår ansats för att bedöma pelare 2-vägledning för svenska banker
FI presenterar här ett förslag till övergripande ansats för att bedöma storleken på pelare 2-vägledningen för svenska banker. Förslaget bygger på en ansats i två led med utgångspunkt i ett känslighetsbaserat stresstest. Synpunkter på förslaget kan lämnas till FI senast den 12 mars.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 4 punkter under det fjärde kvartalet 2020. Vid utgången av det fjärde kvartalet 2020 var marginalen till 1,40 procent, jämfört med 1,44 procent vid slutet av det tredje kvartalet.
FI:s prioriterade områden 2021
Gör bankerna ordentliga kreditprövningar när kunder tar konsumtionslån? Jobbar mindre banker och betaltjänstföretag tillräckligt bra för att motverka penningtvätt? Och vilka risker innebär coronapandemin för framtiden? Det är tre områden som Finansinspektionen (FI) kommer att granska särskilt under 2021.
Finansinspektionens prioriterade områden för 2021
Konsumentskydd, penningtvätt och framtida risker till följd av coronapandemin är tre områden som FI kommer att granska särskilt under 2021.
FI följer riktlinjer om lämpliga undergrupper av sektorexponeringar att tillämpa en systemriskbuffert på
FI har underrättat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi avser att tillämpa EBA:s riktlinjer för lämpliga undergrupper av sektorexponeringar för vilka behöriga eller utsedda myndigheter får tillämpa en systemriskbuffert i enlighet med artikel 133.5 f i direktiv 2013/36/EU.
Internationella valutafonden om Sveriges ekonomi
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
Erik Thedéen: Risker i kölvattnet efter covid 19-pandemin
Coronapandemin är en påminnelse om att det oväntade inträffar och att till synes givna förutsättningar snabbt kan ändras. Ingen såg den här krisen komma, men den har haft stora konsekvenser i form av mänskligt lidande, och även på ekonomin och det finansiella systemet.
FI-analys 28: Svenska hushålls likvida tillgångar
Aggregerad statistik indikerar att svenska hushåll har betydande likvida tillgångar i form av kontanter, banksparande, fondandelar och värdepapper. Det sammanlagda värdet motsvarar i dag i genomsnitt nästan 1 miljon kronor per hushåll. Men eftersom sådana ekonomiska buffertar är ojämnt fördelade mellan hushållen är genomsnittet ett dåligt mått för att bedöma risken för större konsumtionsbortfall vid en ekonomisk störning.
FI-analys 27: Icke-finansiella företag och finansiell stabilitet: En beskrivning av sårbarheter
Denna FI-analys beskriver hur sårbarheter från utlåningen till icke-finansiella företag uppstår och varför FI behöver följa dessa för att uppfylla sitt stabilitetsuppdrag.
2020
FI har fattat beslut om kapitalbuffertar för storbankerna
FI har beslutat att de tre storbankerna ska hålla en systemriskbuffert om 3 procent och en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut om 1 procent.
Kapitalkrav för svenska banker
2020-12-29 | Stabilitet
Kapitalkraven bygger på principer utformade av Baselkommittén och finns införlivade dels i EU:s kapitaltäckningsregelverk, dels i svensk lagstiftning och FI:s föreskrifter.
Finansiella företag ska vara återhållsamma med utdelningar till och med september 2021
I ljuset av den ekonomiska osäkerhet som den pågående coronapandemin medför förväntar sig FI att bankerna inklusive kreditinstitut och andra finansiella företag som försäkringsbolag ska vara återhållsamma med aktieutdelning och aktieåterköp fram till den 30 september 2021. Summan av utdelning och återköp i bankerna under denna tid ska därför inte överstiga 25 procent av det sammanlagda nettoresultatet för de två räkenskapsåren 2019−2020.
Debattartikel i Dagens Industri 17/12: Klimatredovisning snart lika skarp som finansiell
År 2020 kommer gå till historien som ett av de tre varmaste åren som någonsin har uppmätts, ett år med rekordstora skogsbränder och rekordmånga orkaner. Att utvecklingen är ohållbar och måste brytas är ett faktum och en nödvändig omställning har påbörjats för att motverka klimatförändringarna.
FI presenterar ny pelare 2-metod för marknadsrisker i övrig verksamhet
Finansinspektionen presenterar här en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker i övrig verksamhet.
FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med ett år, från den 30 december 2020 till och med den 30 december 2021.
Ändrade regler på grund av EU:s bankpaket
Finansinspektionen gör ändringar i ett antal föreskrifter för att anpassa dem till EU:s så kallade bankpaket.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 4 december
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 december.
Så ska banker tillämpa kapitalkrav fram till nästa översyn och utvärdering
Den 20 november presenterade FI beslut om ändrad tillämpning av bankernas kapitalkrav. Vissa ändringar i bankernas kapitalkrav slår igenom först när FI genomfört en ny översyn och utvärdering (ÖUP). I en promemoria beskriver FI införandet av ändringar i pelare 2 under den övergångsperiod som varar fram till nästa översyn och utvärdering.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 december
Fredagen den 4 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Ny självreglering för ökad transparens på obligationsmarknaden
Branschorganisationen Svensk Värdepappersmarknad har i ett pressmeddelande 24 november lämnat en rekommendation som innebär att branschen ska öka transparensen på obligationsmarknaden genom självreglering. FI anser att detta är ett värdefullt steg på väg mot en mer välfungerande obligationsmarknad i Sverige. Vi vill därför uppmana alla värdepappersinstitut – även de aktörer som inte är medlemmar i Svensk Värdepappersmarknad – att tillämpa självregleringen.
Lars Hörngren deltar i ett webbinarium: Lessons for a digital euro from the Swedish e-krona project
Läs mer
Dämpad återhämtning kan försämra finansiell stabilitet
En ökad smittspridning av coronaviruset kommer dämpa återhämtningen i europeiska ekonomier, och kan i förlängningen påverka den finansiella stabiliteten, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som publiceras i dag.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2020
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2020.
Makrobaserade stresstester av svenska banker: resultat och metod hösten 2020
I denna promemoria redogör FI för ett stresstest av svenska banker som vi genomfört under hösten 2020. Resultaten tyder på att storbankerna har betydande motståndskraft mot en ytterligare fördjupning av den rådande ekonomiska krisen.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 24 november att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 1,7 procent.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:2)
Pandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång, även om en viss återhämtning har inletts. Omfattande stödåtgärder har mildrat de ekonomiska konsekvenserna, och minskat oron på de finansiella marknaderna. Under hösten har smittspridningen ökat och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa den ekonomiska återhämtningen, även om det är osäkert hur mycket.
FI har beslutat om ändrad tillämpning av bankers kapitalkrav
FI har beslutat om en ändrad tillämpning av kapitalkraven för svenska banker för att anpassa dessa krav till EU:s så kallade bankpaket.
FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell
Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.
EU-kommissionen ger klartecken till förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
Erik Thedéen: Amorteringar i goda tider ger motståndskraft i kriser
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, talade idag på Stockholms handelskammares seminarium.
FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån
Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.
FI avstyrker förslag att införa en riskskatt på banker
Finansinspektionen (FI) avstyrker regeringens förslag att införa en riskskatt kopplad till skulderna i vissa banker.
FI publicerar den tredje Bankbarometern för 2020
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag.
Erik Thedéen: Det aktuella läget och FI:s åtgärder under coronakrisen
Coronakrisen är en påminnelse om att det oväntade ibland inträffar och att förutsättningarna kan ändras snabbt. Ingen såg den här krisen komma. Från ett läge där utsikterna för ekonomin var ganska ljusa innebar coronaviruset och åtgärderna mot smittspridningen en kraftig ekonomisk inbromsning både i Sverige och globalt, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på konferensen Di Bank.
FI-analys 24: Stresstest av bankernas utlåning till fastighetsföretag
Fastighetsföretagen är känsliga för förändringar i räntekostnader och intäkter. Vid en störning kan sårbara fastighetsföretag leda till kreditförluster för bankerna.
Bankutdelning lämplig först när läget stabiliserats
När krisen kom med full kraft i våras krävdes snabba och extraordinära åtgärder. FI sänkte bland annat det kontracykliska buffertkravet för bankerna och uppmanade dem samtidigt att avvakta med utdelningar tills läget hade klarnat. Under hösten har FI upprepat budskapet till bankerna att inte göra några utdelningar under 2020.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 18 punkter under det tredje kvartalet 2020. Vid utgången av det tredje kvartalet 202 låg marginalen på 1,44 procent, jämfört med 1,26 procent vid slutet av det andra kvartalet.
Uppdaterade frågor och svar om EU:s förordning om referensvärden
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har publicerat uppdaterade frågor och svar om EU:s förordning om referensvärden (BMR).
Henrik Braconiers tal på SNS/SHOF Finance Panel: Corporate Finance in a Low Interest Rate Environment
Henrik Braconier, FI:s chefsekonom, talade om risker kopplade till de låga räntorna på SNS/SHOF:s finanspanel. Talet hölls på engelska.
FI-analys 23: Kan obligationsmarknaden dämpa kreditcykeln?
Icke-finansiella företags tillgång till krediter är centralt för den finansiella stabiliteten, särskilt under finansiella krisperioder. Under senare år har marknaden för företagsobligationer vuxit stadigt och spelar numera en viktig roll för företagens finansiering. Den här analysen visar att det inte har varit lättare att emittera företagsobligationer i svenska kronor under finansiella krisperioder än att ta banklån. Mönstret avviker från tidigare studier som gjorts om USA och euroområdet.
FI vill se företags egna modeller för riskberäkningar enligt nytt pelare 2-förslag
I juni 2020 presenterade FI ett förslag på en ny metod för att bedöma kapitalpåslag inom pelare 2 för marknadsrisker utanför handelslagret. De företag som vill använda egna modeller i sina beräkningar av ränterisk, basisrisk och kreditspreadrisk i enlighet med förslaget behöver lämna in dokumentation om dem till FI. Sista datum är den 16 oktober 2020.
Erik Thedéens tal vid Driving Global Standards on Sustainable Finance
Erik Thedéen, FI:s generaldirektör och ordförande för Ioscos (den internationella organisationen för värdepapperstillsyn) arbetsgrupp för hållbar finans talade vid konferensen Driving Global Standards on Sustainable Finance. Talet hölls på engelska och kommer att översättas till svenska i efterhand.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och utländska kreditinstituts svenska filialer för 2021
I en promemoria presenterar FI resultatet av tillsynskategoriseringen för 2021 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
Karin Lundberg: Det rådande läget och FI:s åtgärder
Karin Lundberg höll i dag en presentation på Sparbankernas Riksförbunds VD- och ordförandekonferens där hon redogjorde för det rådande läget med coronapandemins effekter på ekonomin samt hur detta påverkat FI:s tillsyn med mera.
FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen, Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
FI vill se ökad transparens på företagsobligationsmarknaden
I samband med coronapandemins utbrott under våren 2020 drabbades de finansiella marknaderna av stora störningar. Den svenska marknaden för företagsobligationer slutade då att fungera på ett tillfredställande sätt. Finansinspektionen (FI) bjöd därför in flera olika branschorganisationer och myndigheter till samtal den 9 september för att diskutera åtgärder för att öka företagsobligationsmarknadens motståndskraft och förbättra dess funktionssätt.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 9 september att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 1,3 procent.
Fortsatt skäl att avvakta med utdelningar året ut
Trots positiva signaler råder det fortfarande stor osäkerhet om utvecklingen av coronapandemin framöver, både i Sverige och i omvärlden. För att säkra bankernas motståndskraft i ett fortsatt osäkert läge bör bankerna därför avstå från att dela ut medel till aktieägare under 2020. Det var budskapet när Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen talade på Fastighetsdagen i dag.
Erik Thedéen: Buffertar behövs för motståndskraft i kristider
Coronakrisen är en viktig påminnelse om våra begränsade möjligheter att beräkna risker i förväg. Och krisen är inte över. Värna er motståndskraft, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på Fastighetsdagen 2020.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 3 punkter under det andra kvartalet 2020. Vid utgången av det andra kvartalet 2020 uppgick marginalen till 1,26 procent, jämfört med 1,29 procent det första kvartalet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2020
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2020.
ESRB:s rekommendation om att begränsa utdelning av kapital under pandemin
Den pågående coronapandemin har fått stora konsekvenser för individer men även för den ekonomiska situationen och därmed den finansiella sektorn. För att den finansiella sektorn ska kunna bistå ekonomin under krisen och återhämtningen är det viktigt att de finansiella företagen upprätthåller eget kapital.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2020
FI presenterar i dag en extra utgåva av Bankbarometern för att kunna ge en bild av bankmarknadens utveckling under coronakrisens första skede. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges vanligtvis ut en gång i halvåret men denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första kvartalet 2020.
Identifiering av kapitalbuffertpåslag för övriga systemviktiga företag (O-SII)
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när Finansinspektionen (FI) publicerar 2020 års lista med beräkningar av företags och företagsgruppers systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 5 juni
Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 5 juni.
FI föreslår ny pelare 2-metod för marknadsrisker utanför handelslagret
Finansinspektionen (FI) presenterar här ett förslag på en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker utanför handelslagret.
FI-tillsyn 18: Bankernas kontinuitetshantering
Många banker arbetar aktivt med kontinuitetshantering och har genomfört viktiga åtgärder för att reducera risken för allvarliga avbrott. Samtidigt anser FI att bankerna behöver stärka sin kontinuitetshantering ytterligare. FI förväntar sig att bankerna fortsatt fokuserar på att stärka motståndskraften i sina kritiska funktioner. Denna tillsynsrapport beskriver områden där FI vill se förbättringar.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:1)
Coronapandemin har medfört en exceptionellt stor påfrestning för realekonomin. Regeringar, centralbanker och myndigheter har vidtagit kraftfulla åtgärder för att mildra krisen. Det har bidragit till att dämpa oron på finansiella marknader. Men vi befinner oss fortfarande mitt i krisen, och osäkerheten framöver är stor.
Åtgärder har stabiliserat det finansiella läget
Regeringar, centralbanker och myndigheter världen över har vidtagit kraftfulla åtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Det har även bidragit till att dämpa oron på finansiella marknader. Genom att utnyttja tillgängliga buffertar och fortsätta låna ut till företag och hushåll kan den finansiella sektorn dämpa krisens följder. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den ekonomiska krisen inte är över och att osäkerheten därför är stor, skriver Finansinspektionen (FI) i den första stabilitetsrapporten för året.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 3 juni att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,48 procent.
Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Torsdagen den 4 juni presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 5 juni
Fredagen den 5 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Globala hållbarhetsnätverket NGFS publicerar statusrapport och tillsynsguide
Det globala hållbarhetsnätverket NGFS (Network for Greening the Financial System) publicerar i dag en rapport om hur banker världen över tar hänsyn till klimatrelaterade risker i sin utlåning. Rapporten visar att detta sker i allt större utsträckning, men det är samtidigt svårt att se vilka krediter som utgör en lägre risk. Detta har flera orsaker, bland annat att det saknas internationell klassificering och en gemensam uppfattning om vilka tillgångar som är "gröna" och "bruna".
Remissvar: Omställningsstöd på grund av coronaviruset
Finansinspektionen tillstyrker förslagen i promemorian.
Remissvar: Långtidsutredningen
FI anser att det hade varit värdefullt om utredningen närmare analyserat olika aspekter av bostadsfrågan, som har betydande fördelningspolitiska konsekvenser.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2020
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2020.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas marginal på bolån minskade med 8 punkter under det första kvartalet 2020. Från 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019 till 1,29 procent vid utgången av det första kvartalet 2020.
Remissvar: Sverige och bankunionen
FI bedömer att det finns betydande ekonomiska och politiska risker för Sverige att flytta ansvaret för tillsyn och resolution till övernationell nivå. Dessa bör övervägas noga innan ett politiskt beslut att gå med i bankunionen fattas. Det skriver FI i sitt remissvar på utredningen Sverige och bankunionen (SOU 2019:52).
Erik Thedéen: Banker har viktig roll för att mildra krisen
”Det finns goda förutsättningar för de svenska bankerna att agera klokt och långsiktigt i den här krisen. Det gynnar samhällsekonomin men kommer också gynna bankerna själva. För ju mer bankerna bidrar till att hålla igång livskraftiga verksamheter, desto snabbare kan nedgången vändas” sa Erik Thedéen på SNS webbseminarium om Coronakrisen och den svenska banksektorn på torsdagen.
Remissvar: En ny riksbankslag
FI anser att den helt övervägande delen av de förslag som Riksbankskommittén lägger fram är bra och välmotiverade. På en viktig punkt har dock FI en avvikande uppfattning. Kommittén förordar en lösning för Riksbankens möjligheter att i förebyggande syfte kunna öka valutareserven som enligt FI:s uppfattning riskerar att urholka riksdagens kontroll över finansmakten.
Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 16 april
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 16 april finns nu publicerat på rådets webbplats.
FI publicerar den första Bankbarometern för 2020
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret och denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2019. Det innebär att konsekvenserna av coronaviruset för bankerna inte syns i denna rapport.
Finansiella stabilitetsrådet träffas i extrainsatt möte 16 april
Torsdagen den 16 april träffar finansmarknadsminister Per Bolund Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Erik Thedéen ordförande för ny internationell arbetsgrupp om hållbar finans
Hur kan konsumenter och investerare förstå hur ett företag hanterar klimatförändringar eller hur ett företags verksamhet bidrar till en hållbar utveckling? Och hur ska vi se till att den informationen går att jämföra mellan företagen? Det är frågor som en internationell arbetsgrupp inom den globala tillsynsorganisationen för värdepapper Iosco ska arbeta med. Och som Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen ska leda.
FI skjuter upp förslag på ny metod för marknadsrisker i bankboken
På grund av den pågående coronapandemin har FI beslutat att vänta med att publicera ett förslag på ny pelare 2-metod för marknadsrisker i bankboken.
Den svenska bolånemarknaden (2020)
En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.
Banker får ge alla bolånetagare undantag från amortering
Banker ska få möjlighet att ge alla nya och befintliga bolånetagare ett undantag från amorteringskrav med hänvisning till spridningen av coronaviruset och dess effekter på svensk ekonomi. Undantaget gäller till och med juni 2021. På så sätt vill Finansinspektionen ge bolånetagarna ökat handlingsutrymme i denna osäkra tid.
Erik Thedéen: De ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset
Få kunde förutse coronakrisen, men det finansiella regelverket är flexibelt och tänkt att klara av även oväntade påfrestningar. Robusta kapitalkrav gör att svenska finansiella företag har god motståndskraft. De har därmed möjlighet att bidra till att värna samhällsekonomin genom att fortsätta erbjuda lån och andra tjänster till hushåll och företag. Tiden att använda den möjligheten är nu, sa generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbseminarium anordnat av Nationalekonomiska föreningen.
Protokoll från extrainsatt möte 24 mars
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 24 mars finns nu publicerat på rådets webbplats.
FI förväntar sig att banker och kreditmarknadsbolag stoppar aktieutdelningar
Spridningen av coronaviruset har skapat omedelbara utmaningar för samhället och ekonomiska störningar i omvärlden och i Sverige. Utsikterna för svensk ekonomi försämras nu i snabb takt. Därför är det viktigt att värna en stabil kreditförsörjning till hushåll och företag samt att upprätthålla en god motståndskraft i systemet. Här spelar banker och kreditmarknadsbolag en avgörande roll.
Per Bolund sammankallar Finansiella stabilitetsrådet
Tisdagen den 24 mars träffar finansmarknadsminister Per Bolund Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Remissvar: EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder
FI ställer sig i huvudsak bakom förslagen i betänkandet EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder (SOU 2019:60).
Inkomstbortfall kopplat till coronaviruset skäl till undantag från amortering
Spridningen av coronaviruset gör att många hushåll och företag kan möta ekonomiska påfrestningar. Även om krisen förväntas vara övergående så kan effekterna bli betydande. När det finns särskilda skäl kan banker och låntagare komma överens om att tillfälligt minska eller pausa amorteringarna. FI ser inkomstbortfall kopplat till coronaviruset som ett sådant särskilt skäl.
Beslut av FI:s styrelse: kontracykliskt buffertvärde sänks till noll
Under ett extrainsatt styrelsesammanträde i dag måndag den 16 mars beslutade FI:s styrelse att fastställa det kontracykliska buffertvärdet till 0 procent enligt det förslag som presenterades fredagen den 13 mars 2020.
Extra styrelsesammanträde
Vid sammanträdet behandlas förslaget att fastställa det kontracykliska buffertvärdet till 0 procent.
FI om likviditetstäckningskvoten (LCR) för svenska banker
FI vill under rådande omständigheter klargöra att myndigheten kommer att tillfälligt tillåta att banker underskrider kravet på likviditetstäckningskvot (LCR) för enskild valuta och för totala valutor.
Förslag till ändrade föreskrifter på grund av sänkning av kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen föreslår att det kontracykliska buffertvärdet fastställs till 0 procent från och med den 16 mars 2020.
FI sänker den kontracykliska kapitalbufferten till noll
Spridningen av coronaviruset leder till allvarliga ekonomiska störningar i omvärlden och i Sverige. Det råder stor osäkerhet om den fortsatta utvecklingen och hur omfattande de ekonomiska effekterna blir. De ekonomiska störningarna och den ökade osäkerheten påverkar också det finansiella systemet. Finansinspektionen (FI) kommer därför att sänka det kontracykliska kapitalbuffertkravet för banker från 2,5 procent till 0 procent. Sänkningen motsvarar omkring 45 miljarder kronor. Den görs i förebyggande syfte, för att värna en väl fungerande kreditförsörjning som underlättar för företag och hushåll att upprätthålla produktion, konsumtion och investeringar.
Protokoll från extrainsatt möte 11 mars
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 11 mars finns nu publicerat på rådets webbplats.
FI om coronaviruset och bankerna
Spridningen av coronaviruset får ekonomiska konsekvenser för företag och hushåll runt om i världen. Osäkerheten om hur mycket det kommer att påverka världsekonomin och Sverige är stor. Den ekonomiska osäkerheten påverkar också det finansiella systemet.
Finansiella stabilitetsrådet träffas i extrainsatt möte 11 mars
Onsdagen den 11 mars träffar finansmarknadsminister Per Bolund Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.
FI om coronaviruset och den finansiella stabiliteten
Med anledning av situationen till följd av coronaviruset följer Finansinspektionen noggrant utvecklingen i den finansiella sektorn och på de finansiella marknaderna.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2019
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2019.
Henrik Braconier: Svenska banker och de låga räntorna
De låga räntorna medför risker. Tillgångsvärdena är höga och skulderna växer snabbt. Bland annat har de kommersiella fastighetsföretagens skulder vuxit mycket och bankernas utlåning till sektorn är stor. Därför beslöt Finansinspektionen (FI) nyligen att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Det är viktigt för FI att verka för ett robust och stabilt system där bankerna upprätthåller en tillfredsställande motståndskraft.
Bankernas marginal på bolån
Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 5 punkter under det fjärde kvartalet 2019. Från 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2019 till 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 29 januari att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som började tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,18 procent.
Erik Thedéen: Fintech och cyberhot – hur påverkas den finansiella stabiliteten?
Hushållens skulder har vuxit långsammare de senaste tre åren. De två amorteringskrav som FI har infört har bidragit till dämpningen. Men de låga räntorna medför risker. Skulderna hos kommersiella fastighetsföretag har vuxit snabbt, och bankernas utlåning till sektorn är stor. FI har i dag beslutat om att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Dessutom konstaterade Erik Thedéen att cyberhot är en utmaning för hela samhället där det krävs samarbete på ett brett plan.
Ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter
Finansinspektionen (FI) bedömer att det finns förhöjda risker i bankernas utlåning till kommersiella fastigheter. Bankerna bör ha mer kapital för dessa exponeringar och FI höjer därför kapitalkraven.
Ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter
FI bedömer att det finns förhöjda risker i bankernas utlåning till kommersiella fastigheter. Bankerna bör ha mer kapital för dessa exponeringar och FI höjer därför kapitalkraven.
Ökad öppenhet om pris på koldioxid kan stärka det finansiella systemet
Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp.
2019
Stabiliteten i det finansiella systemet 2020:1
Publicering av årets första stabilitetsrapport på FI:s webbplats.
Förtydligande kring effekten för svenska banker av reviderade Baselregler
Finansinspektionen vill i förhållande till den rapport som Europeiska Bankmyndigheten (EBA) publicerade i augusti göra ett förtydligande kring vilken effekt reviderade Baselregler kan få för svenska banker. Ökningen i primärkapitalkrav skulle enligt FI:s beräkningar bli cirka 30 procent i stället för 53 procent – vilket anges i rapporten från EBA – med samma antaganden och metodik som EBA använt, men utöver det med hänsyn tagen till det riskvägda beloppet för det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
FI och finansiell stabilitet
Idag publicerar Finansinspektionen (FI) en ny version av "Finansinspektionen och finansiell stabilitet" som beskriver FI:s uppdrag på stabilitetsområdet. Den ger också en övergripande beskrivning av FI:s arbetssätt för att värna den finansiella stabiliteten.
Debattartikel i Dagens Industri 28/11
Låga räntor medför hot mot den finansiella stabiliteten. I den stabilitetsrapport som FI publicerar på torsdagen varnar vi för att lågränteläget kan trappa upp jakten på avkastning bland fastighetsbolag och att storbankerna förlitar sig för lite på eget kapital när de finansierar dessa risker genom lån, skriver FI:s Erik Thedéen och Henrik Braconier.
Protokoll från möte den 6 december
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 6 december 2019 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Kalibrering av stresstest för kapitalplaneringsbufferten 2019
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstestet av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2019.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 6 december
Fredagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Låga räntorna är en utmaning för pensionsbolagen
De låga räntorna är en utmaning för finansiell stabilitet på sikt. Det leder till ett högre risktagande på de finansiella marknaderna, vilket bidrar till att tillgångspriser och skulder stiger och att sårbarheter kan byggas upp. Sjunkande räntor innebär också att pensionsbolagens motståndskraft minskar, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras i dag.
FI-analys 20: Tilläggslånen minskar efter amorteringskrav
Hushållens benägenhet att använda bolån för andra ändamål än bostadsköp har minskat till följd av amorteringskraven.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:2)
De låga räntorna väntas förbli låga under en längre tid framöver. Det kan leda till ett ökat risktagande bland olika aktörer, och växande utmaningar för svenska försäkringsföretag.
FI föreslår ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter
FI har tagit fram ett förslag för att beräkna ett kapitalpåslag för exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn, när myndigheten bedömer bankernas kapitalkrav inom pelare 2.
Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?
Torsdagen den 28 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2019
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2019.
Debattartikel i SvD 18/11: Amorteringskrav stänger inte ute unga
Det finns strukturella problem på den svenska bostadsmarknaden. Men lösningen kan inte vara ständigt högre skuldsättning.
FI-analys 19: Unga vuxnas ställning på bostadsmarknaden
Denna FI-analys visar att den huvudsakliga orsaken till att unga har svårare att köpa en bostad är de stigande bostadspriserna.
Bankernas marginal på bolån
Det var små förändringar i bankernas bruttomarginal på bolån under det tredje kvartalet 2019. Marginalen sjönk från 1,44 procent vid utgången av andra kvartalet 2019 till 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 24 oktober att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som började tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,16 procent.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2019
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
FI-analys 18: Svenska riskpremier och penningpolitik
En oordnad och abrupt ökning av internationella marknadsräntor kan leda till signifikant högre löptids- och aktieriskpremier i Sverige. Det visar en analys som FI gjort.
Identifiering av kapitalbuffertpåslag för övriga systemviktiga företag (O-SII)
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när Finansinspektionen (FI) publicerar 2019 års lista med beräkningar av företags och företagsgruppers systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer.
FI:s kategorisering av kreditinstitut och filialer för tillsyn och tillsynsmetoder
Denna promemoria är en uppdaterad version av FI Dnr 16-13938 och redogör för hur Finansinspektionen delar in kreditinstitut som står under FI:s tillsyn i olika tillsynskategorier. Promemorian har kompletterats med en beskrivning av motsvarande klassificering av svenska filialer till kreditinstitut i andra EES-länder, vilka också står under FI:s tillsyn.
Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och utländska kreditinstituts svenska filialer för 2020
I en promemoria presenterar FI resultatet av tillsynskategoriseringen för 2020 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
ESRB ger rekommendation till Sverige för sårbarheter på bostadsmarknaden
Europeiska systemrisknämnden (ESRB), EU:s makrotillsynsorgan, har utfärdat varningar till fem EES-länder och rekommendationer till sex EU-länder för sårbarheter på medellångsikt på deras respektive bostadsmarknader. Sverige är ett av de länder som får en rekommendation. Rekommendationen föreslår lämpliga åtgärder för att hantera de identifierade sårbarheterna. 2016 varnade ESRB Sverige om sårbarheterna på bostadsmarknaden.
Erik Thedéen: Klimat och hållbarhet i fokus på FI
FI:s generaldirektör talade i dag på konferensen Finansdagen i Stockholm.
Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2019
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2019.
Bankernas marginal på bolån
Det var små förändringar i bankernas bruttomarginal på bolån under det andra kvartalet 2019. Marginalen sjönk från 1,46 procent vid utgången av det första kvartalet 2019 till 1,44 procent vid utgången av det andra kvartalet.
Beslut som rör erkännande av makrotillsynsåtgärder i två EU-länder
FI har fattat beslut som rör erkännande (reciprocitet) av makrotillsynsåtgärder i Frankrike och Belgien.
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen (FI) beslutade den 5 juli att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,04 procent.
Krav på likviditetstäckningskvot och diversifiering i likviditetsbuffert
FI presenterar sin syn på de specifika krav som gäller för likviditetstäckningskvot i enskilda valutor. Myndigheten ger också sin tolkning av kravet på diversifiering av likviditetsbuffertens sammansättning för svenska säkerställda obligationer. FI kommer att från och med den 1 oktober 2019 tillämpa detta i tillsynen av banker som tillhör tillsynskategori 1 och 2.
Protokoll från möte den 10 juni
Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 10 juni 2019 finns nu publicerat på rådets webbplats.
Finansinspektionens arbete med makrotillsyn
FI har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och redovisa metoder för att identifiera och värdera makroekonomiska och finansiella stabilitetsrisker samt för att utvärdera makrotillsynen. En första avrapportering lämnades till regeringen i juni 2018. FI slutredovisar nu uppdraget genom att redogöra för hur FI i dagsläget arbetar för att bedöma sårbarheter, utforma åtgärder och utvärdera dessa.
FI-forum: Återhämtningsplaner, lärdomar och praxis
FI har sedan 2016 granskat bankernas återhämtningsplaner. I dag har tillämpningen av reglerna för återhämtningsplanerna mognat och bankernas återhämtningsplaner förbättras kontinuerligt. FI anordnade detta forum för att sprida information om etablerad praxis och lärdomar från arbetet med granskningen av återhämtningsplanerna.
Finansiella stabilitetsrådet träffas 10 juni
Måndagen den 10 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.
Den kommersiella fastighetsmarknaden och finansiell stabilitet
Den kommersiella fastighetsmarknaden är viktig för den finansiella stabiliteten. Fastighetsföretagens finansiella ställning är i dagsläget god, men många företag är sårbara för högre räntor och en svagare ekonomisk utveckling.
