Resultat

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2024

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2024.

FI-analys 47: Låg risk för en omfattande uttagsanstormning i det svenska banksystemet

Den svenska banksektorn har relativt hög motståndskraft avseende de faktorer som orsakade bankoron 2023, då ett flertal banker gick omkull. I de fall svenska banker uppvisar sårbarheter vägs dessa upp av motståndskraft inom andra områden.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2024:2): Bättre utsikter, men risk för bakslag

Läget för den finansiella stabiliteten har förbättrats något under det senaste halvåret. Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur men sjunkande räntor bidrar till en ökad framtidsoptimism. Samtidigt innebär det osäkra globala ekonomiska och säkerhetspolitiska läget ökade risker, bland annat i form av cyberangrepp. Det skriver FI i årets andra stabilitetsrapport.

Pressinbjudan: FI presenterar årets andra stabilitetsrapport

Onsdag den 20 november presenterar FI sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.

Metod för stresstest av fonders likviditetsrisker

FI redovisar metod för stresstest av fonders likviditetsrisker.

Bankernas marginaler på bolån fortsätter att öka

Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade ytterligare under det tredje kvartalet 2024. FI uppmanar konsumenter att jämföra erbjudanden från olika banker för att få bättre villkor på sina lån.

FI-forum: Civil beredskap

FI bjuder in till ett forum om hur vi jobbar med vårt uppdrag som beredskapsmyndighet och som sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster. Du kan antingen delta på distans, via vår direktsändning, eller på plats i våra lokaler.

Översyn av buffertfonderna

FI avstår från att ta ställning till förslagen om möjliga sammanslagningar och tillgångsöverföringar av och mellan AP-fonderna. Vi bedömer att vägvalen har begränsade direkta konsekvenser för vårt uppdrag. Detta även om bristen på ett detaljerat genomförandeförslag gör det svårt för FI att bedöma de risker för de finansiella marknaderna som en eventuell förändring kan resultera i.

Hushållens skuldsättning utgör en risk för svensk ekonomi och svenska konsumenter

Svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i världen. Det gör såväl den svenska ekonomin som svenska hushåll sårbara, vilket många nationella och internationella bedömare är ense om. För att komma till rätta med hushållens höga bolån har FI infört bolånetak och amorteringskrav. Åtgärder har också vidtagits för att minska riskerna för överskuldsättning, men mer behöver göras för att komma till rätta med osunda lånesituationer. Det skriver FI:s generaldirektör Daniel Barr i en debattartikel i Dagens industri den 18 oktober 2024.

Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2025

I promemorian nedan presenterar vi resultatet av FI:s tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2025.

Två expertrapporter om makrotillsynsåtgärder

Amorteringskrav, skuldkvoter och tak för belåningsgrad är verktyg för makrotillsyn i Sverige och många andra länder. Men vilka är de potentiella effekterna av dessa låntagarbaserade åtgärder? För att hitta svar på frågan har Finansinspektionen beställt två expertrapporter i ämnet.

Nordisk-baltisk krissimuleringsövning 2024

För att testa beredskapen inför en potentiell krissituation genomförde myndigheter med ansvar för finansiell stabilitet i de nordisk-baltiska länderna under veckan en finansiell krissimuleringsövning i den nordisk-baltiska regionen, med tre fiktiva banker med gränsöverskridande verksamhet.

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat

I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i tredje kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.

FI tar in underlag till nästa års bolånerapport

Nu startar FI insamlingen av data för 2025 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.

Bankernas marginaler på bolån ökar något

Bankernas bruttomarginal för bolån med rörlig ränta ökade något under det andra kvartalet 2024. Samtidigt är bankernas inlåningsräntor jämförelsevis låga. FI uppmanar konsumenter att förhandla med sin bank för att få bättre villkor på lån och sparande.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2024

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2024.

Beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet

Finansinspektionen tillstyrker promemorians förslag. Den föreslagna tillämpningen av de nationella valen i EU:s tillsynsförordning bedöms inte påverka kreditinstitutens kapitalkrav i någon större utsträckning.

Beslut om makrotillsynsåtgärder i Danmark, Portugal, Tyskland och Italien

Finansinspektionen har fattat beslut som rör erkännande av makrotillsynsåtgärder i Danmark, Portugal, Tyskland och Italien.

FSB vill stärka regleringen av stablecoins

Rådet för finansiell stabilitet (FSB) har publicerat en rapport om reglering och tillsyn av stablecoins i tillväxt- och utvecklingsländer. Rådet menar att användningen av stablecoins kan leda till finansiell instabilitet i dessa länder.

FI i Almedalen med fokus på konsumentskydd, hållbarhet, finansiell stabilitet och säkerhet

Under Almedalsveckan 2024 medverkar FI i flera seminarier.

EU publicerar andra bankpaketet

Nu har EU:s andra bankpaket publicerats. Det innehåller nya kapitaltäckningsregler, som till stor del gäller från och med 1 januari 2025.

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat

I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i andra kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 juni 2024

Den 4 juni 2024 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt.

Daniel Barr: Betydande samhällsnytta med ny statistik över hushållens tillgångar och skulder

Mer information om hushållens tillgångar och skulder skulle ge bättre beslutsunderlag för tillsynsåtgärder och den ekonomiska politiken. Därför vill FI se ny statistik över hushållens tillgångar och skulder. Det framförde FI:s generaldirektör Daniel Barr när han i dag medverkade i ett panelsamtal anordnat av SNS och forskningsinstitutet Swedish House of Finance.

Identifiering av övriga systemviktiga banker

SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga banker och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.

Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 juni

Tisdagen den 4 juni träffas företrädare för regeringen, Riksbanken, Finansinspektionen, samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.

FI avser att förlänga riskviktsgolven för bolån och kommersiella fastigheter

Finansinspektionen bedömer i nuläget att riskerna med bolån och kommersiella fastigheter kommer kvarstå och inte täckas fullt ut när EU:s andra bankpaket börjar gälla den 1 januari 2025. FI avser därför att under nästa år påbörja arbetet med att förlänga riskviktsgolven för bankernas bolån och lån till kommersiella fastighetsföretag åtminstone till och med 2027.

En ny funktion för krishantering vid allvarliga driftstörningar i den finansiella sektorns digitala infrastruktur

Finansinspektionen tillstyrker i stora delar de förslag som lämnas i promemorian men har vissa synpunkter och efterfrågar några förtydliganden.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2024:1): Något bättre utsikter men osäker omvärld

Utsikterna för den finansiella stabiliteten har förbättrats något och osäkerheten har minskat. Samtidigt befinner vi oss i en lågkonjunktur. Högre kostnader för både räntebetalningar och andra varor och tjänster sätter fortsatt press på hushåll och företag. Det försämrade säkerhetsläget ställer också ökade krav på den operationella motståndskraften i den finansiella sektorn. Det skriver vi i årets första stabilitetsrapport.

Pressinbjudan: FI presenterar årets första stabilitetsrapport

Måndag den 27 maj presenterar FI sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2024

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2024.

FI-analys 45: Stora risker i små och medelstora fastighetsföretag

Många mindre, onoterade fastighetsföretag har en hög belåningsgrad och låg räntetäckningsgrad. Det gör dem sårbara i ett läge med höga räntor och lägre intäkter. I ett sådant scenario skulle de mindre fastighetsföretagen utgöra huvuddelen av bankernas kreditrisker kopplat till fastighetssektorn. Det framgår av en ny FI-analys.

Jämför och förhandla dina räntor på bolån och sparande

Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade något under det första kvartalet 2024. Vid utgången av kvartalet var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,61 procentenheter vid slutet av det fjärde kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga. För kunder som förhandlar och jämför sina villkor kan det finnas pengar att spara.

Huvudbetänkandet Långtidsutredningen

Långtidsutredningen 2023 (SOU 2023:85) har temat finanspolitisk konjunkturstabilisering. FI har i uppdrag att arbeta för ett stabilt finansiellt system som är präglat av ett högt skydd för konsumenter och att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden. FI har därför val valt att avgränsa sitt svar till utredningens förslag i kapitel 6 Makrotillsynsregleringar och stabiliseringspolitik.

Promemorian En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar

Finansinspektionen tillstyrker i allt väsentligt förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (kompletteringslagen till Mica-förordningen).

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat

I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i första kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.

Internationella valutafondens rapport om Sveriges ekonomi

Internationella valutafonden (IMF) har publicerat sin slutliga rapport om Sveriges ekonomi.

Räntan pressar högt skuldsatta hushåll

Hushållen fortsatte att pressas av både högre räntor och andra kostnader. Det visar FI:s bolånerapport som släpps i dag. I den tittar vi på nya bolånetagare hösten 2023. Vi kan se att antalet nya bolånetagare var färre än tidigare år. Bostadsköparna köpte också billigare bostäder och lånade något mindre pengar. Den totala utlåningen till hushållen har stannat av, men trots detta är hushållens skuldsättning fortsatt hög.

FI vill att finansmarknaden växlar upp sitt hållbarhetsarbete

Mycket arbete återstår innan finansmarknaden fullt ut medverkar till en hållbar ekonomi. Företagen behöver bland annat bli bättre på att upptäcka och integrera hållbarhetsrisker och en förutsättning för det är att det finns rätt kompetens i hållbarhetsfrågor. Företagen har även ett ansvar för att förhindra att deras verksamheter utnyttjas för kriminella syften. Det är några av de slutsatser vi drar i vår hållbarhetsrapport som släpps i dag.

FI-forum: EU:s nya kryptoregelverk (Mica)

EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar, Mica-förordningen, börjar tillämpas i år. Den 11 april anordnade FI ett forum för att informera om det nya regelverket och vad det innebär för branschen.

Banker ger undantag från amorteringskrav vid köp av nyproducerad bostad

Bankerna kan ge undantag från amorteringskravet i samband med att låntagare köper en nyproducerad bostad. Sju av åtta banker använder undantaget och en fjärdedel av låntagare som köpte en nyproducerad bostad under åren 2017 – 2023 har fått undantag. Det visar en rapport vi lämnar till regeringen i dag.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2023

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2023.

Fortsatt viktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden

Under det fjärde kvartalet 2023 ökade skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen). Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,59 procentenheter, jämfört med 0,45 procentenheter vid slutet av det tredje kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.

Våra prioriteringar i tillsynen 2024

Erbjuds konsumenter rätt tjänster på finansmarknaden? Hur levererar sektorn samhällsviktiga tjänster i en osäker omvärld? Hur skyddar sig finansiella företag från att utnyttjas i kriminella syften? Det är några av de frågor som vi kommer att ha fokus på i vår tillsyn i år.

Internationella valutafonden om Sveriges ekonomi

Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.

Daniel Barr: Finansiell stabilitet i en osäker omvärld – hur påverkas Sverige?

Här är det anförande som Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr höll i Finansutskottets offentliga sammanträde om finansiell stabilitet den 6 februari 2024. Det talade ordet gäller.

Kapitalkrav för svenska banker

Varje kvartal offentliggör Finansinspektionen kapitalkraven för samtliga banker och kreditmarknadsbolag i tillsynskategorisering 1 och 2.

Makrotillsynsåtgärder i andra länder

Ett land som har infört makrotillsynsåtgärder kan enligt kapitaltäckningsregelverket (tillsynsordningen och kapitaltäckningsdirektivet) begära ett erkännande om detta av andra länder.

Makrotillsynsåtgärder i andra länder

Ett land som har infört makrotillsynsåtgärder kan enligt kapitaltäckningsregelverket (tillsynsordningen och kapitaltäckningsdirektivet) begära ett erkännande om detta av andra länder.

Kapitalkrav för svenska banker

Varje kvartal offentliggör Finansinspektionen kapitalkraven för samtliga banker och kreditmarknadsbolag i tillsynskategorisering 1 och 2.

Publikationer om finansiering av terrorism

Det finns en rad nationella och internationella rapporter och publikationer som handlar om finansiering av terrorism.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 6 december 2023

Den 6 december 2023 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se länk nedan).

FI-analys nr 43: d-SRI: En systemriskindikator för Sverige

I den här FI-analysen anpassar vi systemriskindikatorn d-SRI för svenska förhållanden. Indikatorn d-SRI är tänkt att fungera som en varningssignal innan kriser som härstammar från inhemska obalanser uppstår. Den indikerar riskuppbyggnad under åren innan 90-talskrisen, it-kraschen 2000 och finanskrisen 2008. I dagsläget − när vi ser en stramare kreditgivning och lägre tillgångspriser − uppvisar d-SRI tydligt strama finansiella förhållanden.

FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar

FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2023 till och med den 30 december 2025.

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat

I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i fjärde kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.

Bankpaket nära att färdigställas

Den 6 december godkände EU:s medlemsstater ett bankpaket som bland annat implementerar de sista delarna av Basel 3-överenskommelsen inom EU. Även Europaparlamentet väntas godkänna de överenskomna reglerna inom kort.

Braconier: Kommersiella fastighetsföretag behöver minska sina skulder

Företag med höga skulder behöver minska dem nu, snarare än senare. Det var ett av de budskap som FI:s Henrik Braconier, områdeschef Bank, hade med sig när han deltog i en panel på Moodys fastighetskonferens tidigare i dag.

Finansiella stabilitetsrådet träffas 6 december

Onsdagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.

FI-analys nr 41: Fastighetsföretagen kan behöva minska sin skuldsättning

I den här analysen uppskattar vi hur stora behov de svenska börsnoterade och större privatägda fastighetsföretagen har av att minska sina skulder i ett läge där finansieringskostnaderna stiger och fastighetsvärdena faller. Vi beräknar hur mycket företagen behöver minska sina skulder för att behålla vissa antagna nivåer på räntetäckningsgrad och belåningsgrad.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2023:2): Anpassningen till ett högre ränteläge inte klar

Högre räntor innebär att hushåll och företag behöver anpassa sin ekonomi. Finansinspektionen ser nu att risktagandet har minskat. Men det förändrade ekonomiska läget med osäkerhet om hur länge de högre räntorna kommer att bestå innebär förhöjda risker för den finansiella stabiliteten. Kommersiella fastighetsbolag med hög skuldsättning är särskilt utsatta om räntorna skulle ligga kvar på höga nivåer. Det skriver vi i årets andra stabilitetsrapport.

Antalet amorteringsundantag har stabiliserats

Hushåll som drabbas hårt av den ekonomiska utvecklingen kan, om det finns särskilda skäl, få tillfälliga undantag från amorteringskraven på sina bolån. Under 2023 har antalet bolånetagare som beviljats amorteringsundantag avtagit något, men ligger kvar på högre nivåer jämfört med tidigare år. Låntagare med höga skuldkvoter och höga belåningsgrader beviljas oftare undantag.

Pressinbjudan: FI presenterar stabilitetsrapporten

Tisdag den 28 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2023

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2023.

Var aktiv för att få bättre villkor på bolån och sparande

Under tredje kvartalet 2023 var det små förändringar i skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering. Det som kallas för bruttomarginalen. Vid kvartalets utgång var den i princip oförändrad, 0,45 procentenheter, jämfört med 0,41 procentenheter vid slutet av det andra kvartalet 2023. Inlåningsräntorna är fortsatt jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.

Konsumenterna i fokus när Daniel Barr möter bankerna

Banker och andra finansföretag kan göra mer för konsumenterna och den största stabilitetsrisken är höga skulder i fastighetssektorn. Det var två budskap som Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr hade med sig när han i dag talade på Bankmötet i Stockholm.

Hushållens lån

Läs mer

FI samlar branschen till samtal om fastighetsvärdering i börsnoterade fastighetsföretag

Finansinspektionen genomför idag ett rundabordssamtal med berörda branschaktörer och myndigheter om hur värderingar av fastigheter sker hos börsnoterade fastighetsföretag.

Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2024

I en promemoria presenterar FI resultatet av vår tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2024.

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat

I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.

FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån

FI har underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år från och med den 31 december 2023, i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.

Identifiering av övriga systemviktiga företag

De svenska företagsgrupperna SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.

Fortsatt viktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden

Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det andra kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,41 procentenheter, jämfört med 0,56 procentenheter vid slutet av det första kvartalet 2023. Samtidigt är inlåningsräntorna jämförelsevis låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.

FI tar in underlag till nästa års bolånerapport

Nu startar FI insamlingen av data för 2024 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2023

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2023.

Svenska storbanker visar motståndskraft i EU-stresstest

De fem största svenska bankerna visar motståndskraft och har förmåga att klara av ett kraftigt försämrat marknadsläge. Det visar det stresstest som har samordnats av Europeiska bankmyndigheten (EBA).

Rapport om fastighetsvärdering i börsnoterade fastighetsföretag

Finansinspektionen har beställt en rapport om hur värderingar av fastigheter sker hos fastighetsföretag som är noterade på en reglerad marknad i Sverige. FI publicerar nu en kortfattad redogörelse för några intressanta iakttagelser från den och för vårt fortsatta arbete, tillsammans med den fullständiga rapporten som gjorts av ett konsultföretag på FI:s uppdrag.

Konsumentskydd, finansiell stabilitet och hållbarhet i fokus för FI i Almedalen

Torsdag 29 juni arrangerar Finansinspektionen, tillsammans med Kronofogden och Konsumentverket, ett seminarium om överskuldsättning i Almedalen i Visby.

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 9 juni 2023

Den 9 juni 2023 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se länk nedan).

FI erkänner norsk systemriskbuffert

Finansinspektionen har erkänt det norska finansdepartementets beslut att bibehålla systemriskbufferten på 4,5 procent för exponeringar i Norge. Beslutet gäller svenska instituts exponeringar i Norge.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2023:1)

Höga räntor och lägre risktagande för med sig en ekonomisk miljö där sårbarheter i det finansiella systemet snabbt kan blottas. Inte minst pressas fastighetsbolag och hushåll av högre räntor. Samtidigt konstaterar FI att svenska banker är välkapitaliserade och bör kunna stötta sina kunder. På sikt kan de anpassningar som nu sker innebära att sårbarheterna minskar.

Högre räntor tvingar hushåll och företag till anpassningar

Höga räntor och lägre risktagande för med sig en ekonomisk miljö där sårbarheter i det finansiella systemet snabbt kan blottas. Inte minst pressas fastighetsbolag och hushåll av högre räntor. Samtidigt konstaterar Finansinspektionen (FI) att svenska banker är välkapitaliserade och bör kunna stötta sina kunder. På sikt kan de anpassningar som nu sker innebära att sårbarheterna minskar.

Pressinbjudan: FI presenterar stabilitetsrapporten

Tisdag den 30 maj presenterar Finansinspektionen sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2023

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2023.

Viktigt att vara en aktiv konsument på bankmarknaden

Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det första kvartalet 2023. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,56 procentenheter, jämfört med 0,81 procentenheter vid slutet av sista kvartalet 2022. Samtidigt är inlåningsräntorna låga, vilket bidrar till bankernas höga lönsamhet.

FI:s analys av statliga kreditgarantier till elproducenter

Att svenska staten i höstas garanterade elproducenter knutna till elderivatmarknaden att kunna låna sammanlagt på 250 miljarder kronor var en berättigad åtgärd – trots att ingen elproducent så här långt utnyttjat garantin. Det är en slutsats i den analys som FI gjort i efterhand. Däremot går det att hitta exempel på saker som kunde fungerat bättre i det arbete som föregick beslutet. Och det finns frågor om elderivatmarknaden, centrala motparter och de regler som styr sådan verksamhet som tål att funderas vidare över.

FI föreslår uppdaterad metod för att bedöma pelare 2-vägledning för svenska banker

Finansinspektionen presenterar här ett förslag på en uppdaterad metod för att bedöma storleken på pelare 2-vägledningen för svenska banker. Förslaget innebär bland annat nya intervall och en övre gräns för hur mycket utfallet från det känslighetsbaserade stresstestet kan bidra till den slutliga vägledningen. Synpunkter på förslaget lämnas till FI senast den 2 maj.

FI publicerar den första Bankbarometern för 2023

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenterar vi siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Vi ger ut Bankbarometern en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2022.

Ökande räntekostnader pressar bolånetagare

Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.

Den svenska bolånemarknaden 2023

Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 21 mars 2023

Den 21 mars 2023 hade Finansiella stabilitetsrådet ett extrainsatt möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se länk nedan).

Extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet

Tisdagen den 21 mars träffas företrädare för regeringen, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.

IMF:s granskning av den finansiella sektorn i Sverige är klar

Under 2022 genomförde Internationella valutafonden (IMF) en granskning av den finansiella sektorn i Sverige, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). FSAP genomförs återkommande för medlemsländer med systemviktiga finansmarknader. Senast IMF genomförde en FSAP för Sverige var 2016.

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.

Finansiella systemet är stabilt

Efter den senaste tidens problem för flera banker i USA har FI haft ett antal möten och avstämningar med företagen under tillsyn. FI:s bedömning är att varken stabiliteten i det svenska finansiella systemet eller framtida pensioner har påverkats nämnvärt.

Detta gör FI till följd av bankproblemen i USA

Efter den senaste tidens problem för flera banker i USA följer Finansinspektionen utvecklingen på de finansiella marknaderna extra noggrant. Bland annat har FI tagit kontakt med svenska försäkrings- och tjänstepensionsbolag samt banker för att få vetskap om de exponeringar som kan finnas mot de amerikanska bankerna som har problem.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2022

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2022.

Finansinspektionens årsredovisning 2022

FI:s styrelse har godkänt årsredovisningen för 2022.

Bankernas bruttomarginal på bolån fortsätter att minska

Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det fjärde kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,81 procent, jämfört med 0,92 procent vid slutet av det tredje kvartalet.

Susanna Grufman: Ekonomiskt omslag i en orolig värld

Det ekonomiska läge vi har nu präglas av genuin osäkerhet. Ingen av oss vet exakt vad som kommer att hända. Men vi vet att mycket kan gå fel och att effekterna kan bli stora. I en sådan här verklighet är det viktigare än någonsin att ha marginaler. Det sa FI:s vikarierande generaldirektör Susanna Grufman när hon deltog i Finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet.

Förtydligande i PM om uppdaterad pelare 2-metod för bedömning av återflödesrisk vid värdepapperisering

FI har gjort ett förtydligande i den tidigare publicerade promemorian (2021-07-13) för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering för enskilda banker. Förtydligandet som nu görs finns på sidorna 15 och 16 i promemorian.

ESRB utfärdar rekommendation om sårbarheter i den kommersiella fastighetssektorn

Europeiska systemrisknämnden (ESRB), EU:s makrotillsynsorgan, utfärdar en generell rekommendation om risker kopplade till sårbarheter på de kommersiella fastighetsmarknaderna i EU och Island, Lichtenstein och Norge. Rekommendationen uppmanar till förbättrad övervakning av sådana risker för det finansiella systemet, och till åtgärder inom både mikro- och makrotillsynen för att hantera identifierade sårbarheter där så behövs.

Finansinspektionens prioriteringar i tillsynen 2023

Hur hanterar finanssektorn inflationen, de höga räntorna och den försvagade ekonomin? Hur tar bankerna hand om sina kunder som drabbas i dessa tuffa tider? Och hur rustar sig banker och företag för att alltjämt kunna erbjuda sina tjänster? Det är tre frågor som Finansinspektionen (FI) kommer att prioritera 2023.

FI positiv till kartläggning av undantag från amorteringsregler

Regeringen gav i dag Finansinspektionen i uppdrag att undersöka hur undantag från amorteringsreglerna fungerar i praktiken under de kommande vintermånaderna. FI ställer sig positiv till detta.

FI-analys nr 39: Uppnår kapitalbuffertarna sitt syfte?

Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) är utformat på ett sätt som gör att bankerna kan bryta mot det innan de bryter mot kapitalkraven. Detta kan leda till att kapitalbuffertarna blir mindre användbara. Det visar FI:s analys av hur kapitalbuffertarna påverkas när en bank ska uppfylla både MREL och kapitalkraven.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 6 december

Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 6 december.

FI behåller nivån på systemriskbufferten för storbankerna

De tre storbankerna SEB, Handelsbanken och Swedbank ska även i fortsättningen hålla en systemriskbuffert på 3 procent på gruppnivå. Det är resultatet av den översyn av systemriskbufferten som FI gör vartannat år, i enlighet med EU:s kapitaltäckningsdirektiv.

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.

Färdplan för en hållbar finansmarknad

FI har en naturlig roll i arbetet med hållbar finans. Sedan 2019 omfattar FI:s övergripande uppdrag också ett ansvar om att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. FI är därtill ansvarig tillsynsmyndighet för en rad nya regelverk inom hållbar finans, som följer av EU:s ambitiösa hållbarhetsagenda.

Finansiella stabilitetsrådet träffas 6 december

Tisdagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.

EU:s kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverk – några förtydliganden

Finansinspektionen tillstyrker promemorians förslag.

Stigande räntor och en svagare ekonomi ökar de finansiella stabilitetsriskerna

Stigande räntor, minskad vilja att ta risk och en allt svagare ekonomi innebär påfrestningar för högt skuldsatta fastighetsbolag och hushåll. Den snabba omställningen till ett högre ränteläge och en minskad riskvilja innebär att riskerna för den finansiella stabiliteten har ökat sedan i våras. Samtidigt kan denna omställning på sikt bidra till lägre risktagande och skuldsättning och därmed lägre stabilitetsrisker.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:2)

Den höga inflationen har lett till snabbt stigande räntor. De hastigt förändrade förutsättningarna innebär en snabb omställning för aktörer på de finansiella marknaderna och för låntagare. På kort sikt innebär det ökade risker och en förhöjd osäkerhet. En sektor som är sårbar i den här miljön är den kommersiella fastighetssektorn.

Makrobaserade stresstester av svenska banker: resultat och metod hösten 2022

Svenska storbanker visar betydande motståndskraft i det stresstest som Finansinspektionen genomförde under 2022. Testet belyser möjliga effekter på de fem största svenska bankernas finansiella ställning när räntorna och inflationen ökar. Den här promemorian beskriver metoden bakom och resultatet av stresstestet.

FI-analys 37: Stresstester av fonders likviditetsrisker

FI:s stresstester visar att en majoritet av de svenska fonderna verkar kunna hantera relativt stora utflöden på ett bra sätt. Men vissa företagsobligationsfonder samt en relativt stor andel av högriskobligationsfonderna kan få likviditetsproblem under stressade marknadsförhållanden.

Pressinbjudan: Finansiell stabilitet

Tisdagen den 29 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2022

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredjekvartalet 2022.

Bankernas bruttomarginal på bolån fortsätter minska

Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) fortsatte att minska under det tredje kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 0,92 procent, jämfört med 1,07 procent vid slutet av det andra kvartalet.

Kartläggning av marknadsbaserad finansiering i Sverige

Svenska företag finansierar sig i allt högre grad utanför banksektorn. Även för hushåll finns nya möjligheter att ta lån utanför bankerna. Även om det kan finnas fördelar med tillgång till fler finansieringsmöjligheter innebär utvecklingen också nya risker.

Erkännande av norsk systemriskbuffert

FI har erkänt Norges systemriskbuffert.

FI publicerar den andra Bankbarometern för 2022

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2022.

Föreskrifter om säkerhetsskydd

Läs mer

FI tar in underlag till nästa års bolånerapport

Nu startar FI insamlingen av data för 2023 års bolånerapport. Rapporten är årligen återkommande och insamlingen sker inom ramen för en fördjupad analys.

FI avslutar undersökning av Bankgirot

FI har genomfört en undersökning av hur Bankgirocentralens BGC AB hanterar incidenter som berör it- och informationssäkerhet. FI skriver av ärendet.

FI sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster

Sedan i lördags, den 1 oktober, gäller en ny ordning för det civila försvaret i Sverige som innebär att tio olika beredskapssektorer skapats. För FI:s del innebär det att vi numera är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster. Den nya strukturen för det civila försvaret innebär ett tydligare ansvar för FI att leda arbetet inom beredskapssektorn.

FI delrapporterar arbetet med it-risker till regeringen

Det säkerhetspolitiska läget har påverkat hur FI har arbetat med tillsynen av it-risker under året. Stort fokus har legat på att öka de finansiella företagens motståndskraft mot allvarliga cyberattacker och deras förmåga att hålla i gång kritiska tjänster. Det skriver FI i en delrapport till regeringen i dag.

Delredovisning av tillsynsuppdraget över it-risker

Finansinspektionen arbetar sedan länge med informations- och cybersäkerhetsrisker inom ramen för den löpande tillsynen av de finansiella företagen. Det säkerhetspolitiska läget har inskärpt allvaret i och vikten av detta arbete.

ESRB varnar för sårbarheter i det finansiella systemet inom EU

Europeiska systemrisknämnden (ESRB) utfärdar en formell varning om sårbarheter inom Europeiska Unionens (EU:s) finansiella system.

FI tillämpar nya metoder för att kategorisera kreditinstitut och klassificera filialer

Denna promemoria är en omarbetad version av FI Dnr 19-18524. Promemorian redogör för hur FI delar in svenska kreditinstitut i olika tillsynskategorier och för klassificeringen av svenska filialer till kreditinstitut i andra EES-länder. Promemorian beskriver även hur FI tillämpar proportionalitet i tillsynen.

Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2023

I en promemoria presenterar FI resultatet av vår tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2023.

Erik Thedéen: Anpassningar behövs på kommersiella fastighetsmarknaden

Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen (FI), talade på konferensen Öresundsmarknaden om FI:s syn på den kommersiella fastighetsmarknaden.

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 2 procent som börjar tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte 4 september

Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 4 september.

Stabilitetsrådet enigt om åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten

Det finansiella stabilitetsrådet är enigt om åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten. Rådet träffades på söndagen den 4 september för ett extrainsatt möte mot bakgrund av likviditetsproblemen i marknaden för elderivat.

Skulder i kommersiella fastighetsbolag, icke-banker och finansiell stabilitet

Karin Lundberg, chef för verksamhetsområdet Bank på FI, höll i dag ett tal om skulder i kommersiella fastighetsbolag, icke-banker och finansiell stabilitet på UBS årliga konferens.

Remissvar: Startlån till förstagångsköpare av bostad

FI bedömer att det finns en risk att utredningens förslag till startlån inte på något märkbart sätt uppnår målet att hjälpa förstagångsköpare in på bostadsmarknaden.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2022

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2022.

Bankernas bruttomarginal på bolån minskar

Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för deras finansiering (bruttomarginalen) minskade kraftigt under det andra kvartalet 2022. Vid kvartalets utgång var bruttomarginalen 1,07 procent, jämfört med 1,35 procent vid slutet av det första kvartalet.

Erik Thedéen: Läget för finansiell stabilitet

Under måndagen deltog FI:s generaldirektör Erik Thedéen i en paneldebatt om möjligheter och risker med ökad användning av artificiell intelligens och maskininlärning inom kreditgivning och rådgivning mot hushåll. Innan Thedéen redogjorde för FI:s syn på området kommenterade han kort FI:s bedömning av läget för den finansiella stabiliteten. Talet hölls på engelska.

Nordea Hypotek AB påförs kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut (O-SII-buffert)

Finansinspektionen har sedan 2018 identifierat Nordea Hypotek AB som ett övrigt systemviktigt institut (O-SII). I år är det emellertid första gången som FI ställer krav på Nordea Hypotek AB att hålla en extra kapitalbuffert som övrigt systemviktigt institut.

Remissvar: Införande av avdrag för eget kapital och begränsning av avdrag för räntor

Finansinspektionen (FI) stödjer generellt EU-kommissionens förslag till EU-direktiv som kommer att minska företagens incitament för lånefinansiering och uppmuntra finansiering med eget kapital. Det kan därmed förväntas bidra positivt till den finansiella stabiliteten.

Beslut som rör erkännande av makrotillsynsåtgärder i tre EU-länder

FI har fattat beslut som rör erkännande (reciprocitet) av makrotillsynsåtgärder i Litauen, Belgien och Nederländerna.

Det kontracykliska buffertvärdet höjs

FI har beslutat att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent, vilket är dess neutrala nivå. Detta kommunicerades redan i stabilitetsrapporten. En genomförandeperiod på 12 månader innebär att nivån börjar gälla från slutet av juni 2023.

FI får nya cyberuppdrag av regeringen

FI får två nya uppdrag att stärka finansiella företags digitala motståndskraft. Uppdragen är en del i ett nytt cybersäkerhetspaket som regeringen presenterade i dag.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 1 juni

Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 1 juni.

Identifiering av kapitalbuffertpåslag för systemviktiga företag

De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när FI publicerar 2022 års lista med beräkningar av företags systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.

Stigande räntor pressar skuldsatta hushåll och företag

Räntorna stiger snabbt i spåren av den höga inflationen. Högre räntor och en lägre riskaptit har pressat ned risktagande och tillgångspriser. På lång sikt kan det dämpa skulderna och gynna den finansiella stabiliteten. De stora skulder som byggts upp under den långa perioden av låga räntor sätter dock press på högt skuldsatta hushåll och företag.

FI avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent

Finansinspektionen (FI) avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 2 procent under det andra kvartalet 2022.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2022:1)

Räntor och ränteförväntningar har stigit under 2022 på grund av en hög och stigande inflation. En sektor som är sårbar för stigande räntor är den kommersiella fastighetssektorn. FI ser även att marknadslikviditeten har minskat på obligationsmarknaderna och företagsobligationsmarknaden fungerar återigen sämre.

Pressinbjudan: Stigande räntor pressar skuldsatta hushåll och företag

Tisdagen den 31 maj presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.

Finansiella stabilitetsrådet träffas 1 juni

Onsdagen den 1 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2022

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2022.

Remissvar: Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2015–2020

Finansinspektionen kommenterar i remissvaret de delar av utvärderarnas rekommendationer som har koppling till finansiell stabilitet.

FI blir sektorsansvarig myndighet för finanssektorn

Regeringen har beslutat om en ny struktur för myndigheter för att stärka Sveriges civila försvar och krisberedskap. Tio beredskapssektorer inrättas och Finansinspektionen blir sektorsansvarig myndighet för sektorn finansiella tjänster.

FI förordnar revisor efter it-incident i Swedbank

Finansinspektionen (FI) utser en revisor för att kartlägga den it-incident som inträffade hos Swedbank natten mellan 28 och 29 april och som medförde felaktiga saldon på kunders konton.

Karin Lundberg berättade om FI:s syn på kapitalkrav

Karin Lundberg, chef för verksamhetsområdet Bank på FI, talade på konferensen Di Bank om kapitalkravens utveckling över tid och om vad som är viktigt för FI vid tillämpning av regelverken.

Bankernas bruttomarginal på bolån minskar

Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån och vad det kostar dem att finansiera lånen (bruttomarginalen) minskade under det första kvartalet 2022. Vid utgången av det första kvartalet var bruttomarginalen 1,35 procent, jämfört med 1,45 procent vid slutet av det fjärde kvartalet.

Erik Thedéen: ”Gemensamma krafttag för bättre cybersäkerhet i finansiell sektor"

Banker och andra finansiella företag är i hög grad sårbara för it-angrepp, och måste skydda sig bättre. Samtidigt måste staten vara med och stärka den digitala motståndskraften. I en rapport till regeringen föreslår vi nu en rad konkreta åtgärder, till exempel att bank-id ska sättas under statlig tillsyn.

Cybersäkerheten i finanssektorn måste öka

Den finansiella sektorn måste snabbt bli bättre på att förebygga och hantera cyberhot. Kunder och samhället i stort måste kunna lita på att de finansiella företagens samhällsviktiga tjänster fungerar, även i tider av större osäkerhet och hot. På uppdrag av regeringen har Finansinspektionen (FI) därför föreslagit ett antal åtgärder för att öka motståndskraften mot cyberattacker i den finansiella sektorn.

Erik Thedéen besöker Washington DC för bilaterala möten

FI:s generaldirektör Erik Thedéen träffar representanter från de amerikanska tillsynsmyndigheterna United States Securities and Exchange Commission (SEC) och Commodity Futures Trading Commission (CFTC) i samband med Internationella valutafondens (IMF) och Världsbankens vårmöte i Washington DC.

Den svenska bolånemarknaden 2022

De svenska hushållen fortsätter att ta allt större lån. Fler nya bolånetagare än tidigare år hade 2021 både hög skuldkvot och hög belåningsgrad. Högre inflation och stigande räntor, leder till att bolånetagare får mindre marginaler i sin ekonomi. Därmed minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som bolånetagares återbetalningsförmåga försämras.

Många hushåll känsliga för högre ränta

Nya bolånetagare tog 12 procent större lån i fjol jämfört med 2020. Den genomsnittliga bruttoskuldkvoten för nya bolånetagare steg från 307 till 327 procent. Det är den högsta nivån sedan FI:s bolånekartläggning startade. Det skärpta amorteringskravet har fungerat som en broms mot stigande skuldkvoter. De stora skulderna innebär att låntagarnas privatekonomi blir mer ansträngd när räntorna nu stiger.

Fördjupad analys om god likviditetshantering i fonder

Har likviditetshanteringen i fonder förbättrats sedan FI publicerade ett antal krav och rekommendationer riktade till fondförvaltare i somras? Det kommer FI att ta reda på genom en fördjupad analys.

FI publicerar den första Bankbarometern för 2022

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under 2021.

FI ska föreslå åtgärder för stärkt cybersäkerhet

Regeringen avser att ge FI i uppdrag att ta fram åtgärdsförslag för att stärka finanssektorns motståndskraft mot cyberangrepp. Det meddelade finansmarknadsminister Max Elger vid en pressträff tillsammans med FI:s generaldirektör Erik Thedéen i dag.

Svenska synpunkter på makrotillsynsramverket för banker inom EU

EU-kommissionen publicerade den 30 november 2021 ett öppet samråd inom ramen för en översyn av makrotillsynsramverket för banker inom EU. Finansinspektionen har nu tillsammans med Finansdepartementet, Riksbanken och Riksgäldskontoret svarat på samrådet.

Erik Thedéen: Konsekvenser för finansiell stabilitet av kriget i Ukraina

”Rysslands invasion av Ukraina har orsakat oerhört mänskligt lidande. De ekonomiska konsekvenserna är svårbedömda, men om konflikten blir långvarig och inflationstrycket stiger ytterligare, kan det leda till högre räntor. Det skulle sätta press på högt belånade hushåll och kommersiella fastighetsföretag i Sverige”, sa Erik Thedéen, generaldirektör på FI, i ett anförande i finansutskottet.

FI-analys nr 36: Har FI:s riskviktsgolv påverkat bankernas fastighetsutlåning?

I denna FI-analys studerar vi hur riskviktsgolvet påverkat bankernas utlåning till fastighetsföretagen med hjälp av detaljerad utlåningsdata. Syftet är att analysera om riskviktsgolvet har påverkat bankernas räntemarginal och risken i utlåningen. Vi undersöker även hur volymen banklån respektive obligationer till fastighetsföretag har utvecklats före och efter införandet av riskviktsgolvet.

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat

I enlighet med bedömningen i senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 1 procent som beslutades den 28 september 2021 börjar tillämpas från och med den 29 september 2022. Fram till dess gäller det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.

Finansinspektionen följer utvecklingen noga

Finansinspektionen följer utvecklingen på de finansiella marknaderna noga och har löpande dialog med andra myndigheter och aktörer på de finansiella marknaderna.

Finansinspektionens årsredovisning 2021

FI:s styrelse har godkänt årsredovisningen för 2021.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2021

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2021.

FI följer riktlinjer om indikatorer för återhämtningsplaner

FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s riktlinjer (EBA/GL/2021/11) om hur den närmare specificeringen av de kvalitativa och kvantitativa indikatorerna i institutens återhämtningsplaner ska göras. FI kommer att följa riktlinjerna när de blir tillämpliga från och med den 14 februari 2022.

Bankernas marginal på bolån ökar

Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån och vad det kostar dem att finansiera lånen ökade under det fjärde kvartalet 2021. Vid utgången av det fjärde kvartalet var bruttomarginalen 1,45 procent, jämfört med 1,38 procent vid slutet av det tredje kvartalet.

Erik Thedéen: En mer aktiv finanspolitik kan stärka finansiell stabilitet

"FI har i uppdrag att värna den finansiella stabiliteten. Detta innebär att vi är beredda att bygga ytterligare motståndskraft i det finansiella systemet för att hantera de växande riskerna kopplade till hushållens och fastighetsföretagens skulder. Samtidigt skulle jag hellre se strukturella reformer på bygg- och bostadsmarknaden och en mer ändamålsenlig bostadsbeskattning då dessa både skulle få bostadsmarknaden att fungera bättre och samtidigt gynna den finansiella stabiliteten."

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte 26 januari

Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 26 januari.

Extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet

Onsdagen den 26 januari träffar finansmarknadsminister Max Elger Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 17 december

Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 17 december.

FI-tillsyn 25: Flera banker och kreditmarknadsbolag bör se över sina ersättningssystem

Det finns utrymme för flera banker och kreditmarknadsbolag att förbättra sina ersättningspolicyer och tillämpningen av vissa andra bestämmelser i ersättningsföreskrifterna, visar en ny kartläggning från Finansinspektionen.

FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar

FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2021 till och med den 30 december 2023.

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat

I enlighet med bedömningen i senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 fortsätter därmed att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.

Erik Thedéen: Kryptotillgångar i dag och i framtiden

”I grund och botten handlar detta om energieffektivisering. Energi är en bristvara och därför lägger samhället stora resurser på att effektivisera energianvändningen inom alla sektorer. Samma diskussion måste vi kunna ha om kryptotillgångar.”

EU-kommissionen ger klartecken till förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån

EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.

Motståndskraft behövs när riskerna i fastighetssektorn ökar

Den ekonomiska återhämtningen har varit starkare än väntat i år, bland annat till följd av kraftfulla stödåtgärder under pandemin. Samtidigt byggs risker upp, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport. Den presenteras i dag på en pressträff av generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:2)

Sveriges ekonomi har i hög grad återhämtat sig och tillgången till finansiering i det finansiella systemet är bra. En utfasning av Riksbankens tillgångsköp bör därför inledas för att undvika ytterligare riskuppbyggnad. FI ser bland annat ökade risker inom de kommersiella fastighetsföretagen.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2021

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2021.

Pressinbjudan: Hur står det till med den finansiella stabiliteten?

Tisdagen den 23 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.

IMF utvärderar den finansiella stabiliteten i Sverige

Internationella valutafonden (IMF) kommer under 2022 att genomföra en granskning av den finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). FSAP genomförs återkommande för länder med systemviktiga finansmarknader. I sin rapport kommer IMF att belysa eventuella brister och risker i systemet och föreslå åtgärder för att ta hand om dessa.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 7 punkter under det tredje kvartalet 2021. Vid utgången av det tredje kvartalet 2021 var marginalen 1,49 procent, jämfört med 1,42 procent vid slutet av det andra kvartalet.

FI och Riksbanken: Fortsatt fokus på arbetet med klimatrelaterade finansiella risker

I samband med COP 26 publicerar The Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS), det globala nätverket för centralbanker och finansiella tillsynsmyndigheter, sin programförklaring ”Glasgow declaration”.

Erik Thedéen: Finansiell stabilitet – Vad har vi lärt oss och vad kan vi göra framåt?

Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, höll ett anförande i går på ett medlemsmöte i Nationalekonomiska Föreningen. Mötet hölls på Handelshögskolan i Stockholm. Nedan följer en sammanfattning samt en länk till ett längre skriftligt underlag till anförandet.

FI publicerar den andra Bankbarometern för 2021

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första halvåret 2021.

Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och utländska kreditinstituts svenska filialer för 2022

I en promemoria presenterar FI resultatet tillsynskategoriseringen för 2022 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.

FI höjer det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent

Finansinspektionen (FI) har beslutat att höja det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent. Det nya buffertvärdet gäller från och med den 29 september 2022. Fram till dess är buffertvärdet fortsatt 0 procent.

Erik Thedéen: Likviditetsrisk i fonder är en styrelsefråga

Finansinspektionen (FI) anser att likviditetsrisker i fonder måste hanteras bättre för att den finansiella stabiliteten inte ska hotas.

FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån

FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån med två år i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen.

Remissvar på Riksgäldens förslag Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) − tillämpning och policy

FI avstyrker Riksgäldens förslag att pelare 2-vägledningen i kapitalregelverket ska påverka nivån på MREL.

Erik Thedéen: En väl fungerande bostadsmarknad förebygger riskuppbyggnad

Det är viktigt för hushållen att ha buffertar när utvecklingen blir sämre än förväntat, det har vi inte minst sett under det senaste året. Ökat risktagande hos hushållen är inte lösningen på bostadsmarknadens problem. Det behövs i stället åtgärder som främjar ett långsiktigt sunt och stabilt byggande, utan att priser och skulder drar iväg. Det vore positivt både för bostadsmarknaden och för finansiell stabilitet, sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbinarium anordnat av Trä- och möbelföretagen.

FI avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent

Finansinspektionen (FI) avser att höja det kontracykliska buffertvärdet till 1 procent under det tredje kvartalet 2021.

FI vill att EU följer Basel 3

Under hösten kommer EU-kommissionen att publicera ett förslag till uppdaterade kapitaltäckningsregler för banker i EU. Finansinspektionen uppmanar nu EU kommissionen att följa Basel 3-överenskommelsen.

Karin Lundberg: Finansinspektionens syn på kapitalkrav och utdelningar

"När den ekonomiska osäkerhet som följt av pandemin nu börjar lösas upp är det dags att ompröva de åtgärder som vi införde under den akuta fasen". Det sa Karin Lundberg, verksamhetsområdeschef på område Bank, när hon i dag talade på UBS årliga konferens för den Nordiska finanssektorn.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2021

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2021.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 2 punkter under det andra kvartalet 2021. Vid utgången av det andra kvartalet 2021 var marginalen 1,42 procent, jämfört med 1,44 procent vid slutet av det första kvartalet.

Bolån ska amorteras igen

Efter den 31 augusti i år börjar reglerna för amortering att gälla som vanligt igen. Det tillfälliga undantaget som Finansinspektionen (FI) införde på grund av den exceptionella osäkerhet som rådde i ekonomin under våren 2020 upphör. Det innebär att hushåll med höga belåningsgrader och skuldkvoter ska amortera på sina bolån.

FI förlänger inte rekommendationen om utdelningar

Osäkerheten minskar och ekonomin fortsätter att förbättras. Därför förlängs inte rekommendationen kring begränsningar av bankers utdelningar. Rekommendationen löper ut den 30 september 2021.

Uppdaterad pelare 2-metod för bedömning av återflödesrisk vid värdepapperisering

FI har uppdaterat metoden för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering för enskilda banker. Syftet är att, i tillämpliga fall, fatta beslut om ett särskilt kapitalbaskrav inom pelare 2 för återflödesrisker vid värdepapperisering. På detta sätt kan vi säkerställa att en bank i tillräcklig utsträckning täcker de återflödesrisker som den exponeras för.

Identifiering av kapitalbuffertpåslag för systemviktiga företag

De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank samt Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag när FI publicerar 2021 års lista med beräkningar av företags systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.

FI-analys nr 34: Tillfälligt amorteringsundantag fick nya bolånetagare att låna mer

Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.

Makrotillsynsåtgärder dämpar hushållens lån och minskar riskerna med hushållens skulder

Bolånetaket och amorteringskraven har haft avsedd effekt och dämpat hushållens skulder. De bromsar utvecklingen att nya bolånetagare lånar allt mer, tar större lån i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst. Det visar Finansinspektionens utvärdering av de makrotillsynsåtgärder som har införts i Sverige.

Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder

Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.

Remiss – upphävande av föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen föreslår att myndighetens föreskrifter (FFFS 2014:33) om kontracykliskt buffertvärde upphävs och ersätts genom särskilda beslut som publiceras på fi.se.

FI erkänner norska riskviktsgolv

Finansinspektionen har beslutat att erkänna det norska finansdepartementets beslut att införa genomsnittliga riskviktsgolv om 20 procent för hushållsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge och om 35 procent för företagsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge.

Erik Thedéen: Kryptotillgångar – risker och möjligheter

”Teknologin som ligger bakom kryptotillgångar har potential att skapa mervärde för samhället, men kryptotillgångar som Bitcoin medför också stora risker.” Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen när han i dag talade om utvecklingen av kryptotillgångar utifrån FI:s uppdrag som tillsynsmyndighet på ett seminarium anordnat av Sveriges finansanalytikers förening.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 4 juni

Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 juni.

FI vidhåller sin inställning till att införa en riskskatt på kreditinstitut

Finansinspektionen har lämnat ett remissvar på ett utkast till lagrådsremiss med ett delvis reviderat förslag att införa en så kallad riskskatt på kreditinstitut.

FI-analys 33: Hushållens skulder och motståndskraft i kriser

Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.

Debattartikel i Dagens Industri 9/6: Obligationsmarknaden måste ha högre likviditet

Obligationsmarknaden har vuxit snabbt i Sverige senaste åren. Både som finansieringskälla för svenskt näringsliv, inte minst för kommersiella fastighetsföretag, och som investering för svenska sparare via företagsobligationsfonder. När pandemin bröt ut våren 2020 hamnade den här marknaden i svår gungning.

Struktur för ökad motståndskraft

Finansinspektionen tillstyrker huvuddragen i förslagen i det slutbetänkande som Utredningen om civilt försvar överlämnat.

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat

FI lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 fortsätter därmed att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 1,6 procent.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2021:1)

Ekonomin fortsätter att återhämta sig. Stödåtgärder har varit nödvändiga för att påskynda återhämtningen. Men i takt med att ekonomin stärks behöver de successivt fasas ut. Det gäller i första hand stödåtgärder som riskerar att bygga upp stabilitetsrisker.

Stödåtgärder kan bygga upp stabilitetsrisker

Stödåtgärderna har varit viktiga för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av krisen och för att påskynda återhämtningen. Samtidigt kan de bidra till ökade stabilitetsrisker på sikt, skriver Finansinspektionen (FI) i årets första stabilitetsrapport som publiceras i dag.

Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 juni

Fredagen den 4 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Hur står det till med den finansiella stabiliteten?

Tisdagen den 1 juni presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet. Slutsatserna i den första stabilitetsrapporten för året presenteras av FI:s generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier.

MREL-rapporteringen (F871) får nytt namn i Fidac

FI kommer att från och med referensdag den 30 juni 2021 att ta in rapportering om minimikravet på nedskrivningsbara skulder (FFFS 2019:1) – den så kallade MREL-rapporten –  under ett nytt namn i Fidac.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2021

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2021.

Erik Thedéen: Den kommersiella fastighetssektorn – nya sårbarheter kräver handling

Den vidare utvecklingen på den kommersiella fastighetsmarknaden är osäker och beroendet av den svenska marknaden för företagsobligationer som finansieringskälla har ökat. De fastighetsföretag som ger ut obligationer bör tänka långsiktigt kring diversifiering och vårda sin skuld. Tillsammans med andra marknadsaktörer måste fastighetsföretagen engagera sig för att förbättra obligationsmarknadens sätt att fungera. Det sa generaldirektör Erik Thedéen när han talade på Fastighetsägarnas storbolagsråd.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 6 punkter under det första kvartalet 2021. Vid utgången av det första kvartalet 2021 var marginalen 1,44 procent, jämfört med reviderade 1,50 procent vid slutet av det fjärde kvartalet.

FI publicerar den första Bankbarometern för 2021

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret. Denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2020.

Erik Thedéen: Sverige behöver en bättre marknad för företagsobligationer

Den svenska marknaden för företagsobligationer måste bli bättre på att bära och omfördela risk. Det krävs både bättre transparens och en bredare uppsättning aktörer. Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen under SNS/SHOF Finanspanel ”Behöver Sverige en större marknad för företagsobligationer?”

Erik Thedéen: Näringslivet kan och borde ta chansen att snabba på omställningen

Klimatförändringarna är ett existentiellt hot mot mänskligheten. För att möta dem behöver vi stora och omfattande politiska beslut. Inte minst behöver priset på koldioxid gå upp. Näringslivet och finansmarknaden kan bidra. Både genom att redan nu förbereda sig för att snabbt kunna redovisa i enlighet med en kommande internationell standard för företagens hållbarhetsredovisning och genom att frivilligt använda och redovisa ett internpris på koldioxid. Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen på konferensen Hållbara finanser 2021.

Två rapporter från Baselkommittén om klimatrelaterade finansiella risker

Baselkommittén för banktillsyn har publicerat två rapporter om klimatrelaterade finansiella risker. Den ena handlar om hur klimatrelaterade risker påverkar finansiella risker och den andra tar upp metoder för att hantera sådana risker.

Remissvar: Jämlikhetskommissionens betänkande En gemensam angelägenhet

Betänkandet innehåller förslag på en rad olika politikområden som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämlikheten. Finansinspektionens svar är begränsat till de delar av betänkandet som avser bostadsmarknaden och absolut preskription för konsumentfordringar.

Internationella valutafondens rapport om Sveriges ekonomi

Internationella valutafonden (IMF) har publicerat sin slutliga rapport om Sveriges ekonomi.

Debattartikel i Dagens Nyheter 24/3: Dags att bromsa bolånen – amorteringskrav återinförs

I dag släpper Finansinspektionen (FI) årets bolånerapport. Den visar att nya bolånetagare fortsätter att ta allt större lån i förhållande till inkomst och bostadens värde.

Nya låntagare tar allt större bolån

Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde, enligt årets bolånerapport som i dag presenteras av Finansinspektionen (FI). Samtidigt meddelar FI att det tillfälliga undantaget från amorteringskrav upphör den 31 augusti.

Den svenska bolånemarknaden (2021)

Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde. Samtidigt har de marginaler för att klara sina lånebetalningar om deras ekonomiska situation försämras.

FI följer riktlinjer om angivande och offentliggörande av systemviktiga indikatorer

FI har underrättat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi avser att tillämpa EBA:s riktlinjer för angivande och offentliggörande av systemviktiga indikatorer för banker i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 2020/14/EU.

Pressinbjudan: FI presenterar årets bolånerapport

Finansinspektionen (FI) presenterar årets bolånerapport onsdagen den 24 mars. Rapporten presenteras av FI:s generaldirektör Erik Thedéen och chefsekonom Henrik Braconier i en webbsändning på fi.se. Efter presentationen bjuds media in till en digital frågestund.

Tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten

I en ny promemoria beskriver Finansinspektionen (FI) de övergripande principerna vid tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten. FI lämnar också den kontracykliska kapitalbufferten oförändrad på 0 procent.

FI publicerar ny promemoria och lämnar det kontracykliska buffertvärdet oförändrat

FI publicerar i dag en ny promemoria, som beskriver de övergripande principer som ligger till grund för myndighetens val av buffertvärde för den kontracykliska kapitalbufferten. FI väljer vidare att inte ändra det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 2,1 procent.

FI:s tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten

I en ny promemoria beskriver Finansinspektionen de övergripande principerna vid tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten.

Hållbarhetsrapport 2021 – klimatet i fokus

Finansinspektionen har i uppdrag att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Hållbarhetsrapporten ger en beskrivning av aktuella frågor inom hållbarhetsområdet som berör den finansiella sektorn och ger exempel på vad FI arbetar med inom området.

Förslag till pelare 2-metod för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering

Finansinspektionen föreslår en uppdaterad metod för bedömning av återflödesrisker vid värdepapperisering för enskilda banker. Syftet med den nya metoden är att beräkna och, i tillämpliga fall, fatta beslut om ett särskilt kapitalbaskrav inom pelare 2 för återflödesrisker vid värdepapperisering.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2020

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2020.

FI föreslår ansats för att bedöma pelare 2-vägledning för svenska banker

FI presenterar här ett förslag till övergripande ansats för att bedöma storleken på pelare 2-vägledningen för svenska banker. Förslaget bygger på en ansats i två led med utgångspunkt i ett känslighetsbaserat stresstest. Synpunkter på förslaget kan lämnas till FI senast den 12 mars.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 4 punkter under det fjärde kvartalet 2020. Vid utgången av det fjärde kvartalet 2020 var marginalen till 1,40 procent, jämfört med 1,44 procent vid slutet av det tredje kvartalet.

FI:s prioriterade områden 2021

Gör bankerna ordentliga kreditprövningar när kunder tar konsumtionslån? Jobbar mindre banker och betaltjänstföretag tillräckligt bra för att motverka penningtvätt? Och vilka risker innebär coronapandemin för framtiden? Det är tre områden som Finansinspektionen (FI) kommer att granska särskilt under 2021.

Finansinspektionens prioriterade områden för 2021

Konsumentskydd, penningtvätt och framtida risker till följd av coronapandemin är tre områden som FI kommer att granska särskilt under 2021.

FI följer riktlinjer om lämpliga undergrupper av sektorexponeringar att tillämpa en systemriskbuffert på

FI har underrättat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi avser att tillämpa EBA:s riktlinjer för lämpliga undergrupper av sektorexponeringar för vilka behöriga eller utsedda myndigheter får tillämpa en systemriskbuffert i enlighet med artikel 133.5 f i direktiv 2013/36/EU.

Internationella valutafonden om Sveriges ekonomi

Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.

Erik Thedéen: Risker i kölvattnet efter covid 19-pandemin

Coronapandemin är en påminnelse om att det oväntade inträffar och att till synes givna förutsättningar snabbt kan ändras. Ingen såg den här krisen komma, men den har haft stora konsekvenser i form av mänskligt lidande, och även på ekonomin och det finansiella systemet.

Generaldirektör Erik Thedéen - Finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet

Läs mer

FI-analys 28: Svenska hushålls likvida tillgångar

Aggregerad statistik indikerar att svenska hushåll har betydande likvida tillgångar i form av kontanter, banksparande, fondandelar och värdepapper. Det sammanlagda värdet motsvarar i dag i genomsnitt nästan 1 miljon kronor per hushåll. Men eftersom sådana ekonomiska buffertar är ojämnt fördelade mellan hushållen är genomsnittet ett dåligt mått för att bedöma risken för större konsumtionsbortfall vid en ekonomisk störning.

FI-analys 27: Icke-finansiella företag och finansiell stabilitet: En beskrivning av sårbarheter

Denna FI-analys beskriver hur sårbarheter från utlåningen till icke-finansiella företag uppstår och varför FI behöver följa dessa för att uppfylla sitt stabilitetsuppdrag.

FI har fattat beslut om kapitalbuffertar för storbankerna

FI har beslutat att de tre storbankerna ska hålla en systemriskbuffert om 3 procent och en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut om 1 procent.

Kapitalkrav för svenska banker

Kapitalkraven bygger på principer utformade av Baselkommittén och finns införlivade dels i EU:s kapitaltäckningsregelverk, dels i svensk lagstiftning och FI:s föreskrifter.

Finansiella företag ska vara återhållsamma med utdelningar till och med september 2021

I ljuset av den ekonomiska osäkerhet som den pågående coronapandemin medför förväntar sig FI att bankerna inklusive kreditinstitut och andra finansiella företag som försäkringsbolag ska vara återhållsamma med aktieutdelning och aktieåterköp fram till den 30 september 2021. Summan av utdelning och återköp i bankerna under denna tid ska därför inte överstiga 25 procent av det sammanlagda nettoresultatet för de två räkenskapsåren 2019−2020.

Debattartikel i Dagens Industri 17/12: Klimatredovisning snart lika skarp som finansiell

År 2020 kommer gå till historien som ett av de tre varmaste åren som någonsin har uppmätts, ett år med rekordstora skogsbränder och rekordmånga orkaner. Att utvecklingen är ohållbar och måste brytas är ett faktum och en nödvändig omställning har påbörjats för att motverka klimatförändringarna.

FI presenterar ny pelare 2-metod för marknadsrisker i övrig verksamhet

Finansinspektionen presenterar här en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker i övrig verksamhet.

FI förlänger riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar

FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med ett år, från den 30 december 2020 till och med den 30 december 2021.

Ändrade regler på grund av EU:s bankpaket

Finansinspektionen gör ändringar i ett antal föreskrifter för att anpassa dem till EU:s så kallade bankpaket.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 4 december

Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 december.

Så ska banker tillämpa kapitalkrav fram till nästa översyn och utvärdering

Den 20 november presenterade FI beslut om ändrad tillämpning av bankernas kapitalkrav. Vissa ändringar i bankernas kapitalkrav slår igenom först när FI genomfört en ny översyn och utvärdering (ÖUP). I en promemoria beskriver FI införandet av ändringar i pelare 2 under den övergångsperiod som varar fram till nästa översyn och utvärdering.

Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 december

Fredagen den 4 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Ny självreglering för ökad transparens på obligationsmarknaden

Branschorganisationen Svensk Värdepappersmarknad har i ett pressmeddelande 24 november lämnat en rekommendation som innebär att branschen ska öka transparensen på obligationsmarknaden genom självreglering. FI anser att detta är ett värdefullt steg på väg mot en mer välfungerande obligationsmarknad i Sverige. Vi vill därför uppmana alla värdepappersinstitut – även de aktörer som inte är medlemmar i Svensk Värdepappersmarknad – att tillämpa självregleringen.

Lars Hörngren deltar i ett webbinarium: Lessons for a digital euro from the Swedish e-krona project

Läs mer

Dämpad återhämtning kan försämra finansiell stabilitet

En ökad smittspridning av coronaviruset kommer dämpa återhämtningen i europeiska ekonomier, och kan i förlängningen påverka den finansiella stabiliteten, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som publiceras i dag.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2020

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2020.

Makrobaserade stresstester av svenska banker: resultat och metod hösten 2020

I denna promemoria redogör FI för ett stresstest av svenska banker som vi genomfört under hösten 2020. Resultaten tyder på att storbankerna har betydande motståndskraft mot en ytterligare fördjupning av den rådande ekonomiska krisen.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) beslutade den 24 november att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 1,7 procent.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:2)

Pandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång, även om en viss återhämtning har inletts. Omfattande stödåtgärder har mildrat de ekonomiska konsekvenserna, och minskat oron på de finansiella marknaderna. Under hösten har smittspridningen ökat och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa den ekonomiska återhämtningen, även om det är osäkert hur mycket.

FI har beslutat om ändrad tillämpning av bankers kapitalkrav

FI har beslutat om en ändrad tillämpning av kapitalkraven för svenska banker för att anpassa dessa krav till EU:s så kallade bankpaket.

FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell

Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.

EU-kommissionen ger klartecken till förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån

EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.

Erik Thedéen: Amorteringar i goda tider ger motståndskraft i kriser

Erik Thedéen, FI:s generaldirektör, talade idag på Stockholms handelskammares seminarium.

FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån

Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.

FI avstyrker förslag att införa en riskskatt på banker

Finansinspektionen (FI) avstyrker regeringens förslag att införa en riskskatt kopplad till skulderna i vissa banker.

FI publicerar den tredje Bankbarometern för 2020

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag.

Erik Thedéen: Det aktuella läget och FI:s åtgärder under coronakrisen

Coronakrisen är en påminnelse om att det oväntade ibland inträffar och att förutsättningarna kan ändras snabbt. Ingen såg den här krisen komma. Från ett läge där utsikterna för ekonomin var ganska ljusa innebar coronaviruset och åtgärderna mot smittspridningen en kraftig ekonomisk inbromsning både i Sverige och globalt, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på konferensen Di Bank.

FI-analys 24: Stresstest av bankernas utlåning till fastighetsföretag

Fastighetsföretagen är känsliga för förändringar i räntekostnader och intäkter. Vid en störning kan sårbara fastighetsföretag leda till kreditförluster för bankerna.

Bankutdelning lämplig först när läget stabiliserats

När krisen kom med full kraft i våras krävdes snabba och extraordinära åtgärder. FI sänkte bland annat det kontracykliska buffertkravet för bankerna och uppmanade dem samtidigt att avvakta med utdelningar tills läget hade klarnat. Under hösten har FI upprepat budskapet till bankerna att inte göra några utdelningar under 2020.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 18 punkter under det tredje kvartalet 2020. Vid utgången av det tredje kvartalet 202 låg marginalen på 1,44 procent, jämfört med 1,26 procent vid slutet av det andra kvartalet.

Uppdaterade frågor och svar om EU:s förordning om referensvärden

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har publicerat uppdaterade frågor och svar om EU:s förordning om referensvärden (BMR).

Henrik Braconiers tal på SNS/SHOF Finance Panel: Corporate Finance in a Low Interest Rate Environment

Henrik Braconier, FI:s chefsekonom, talade om risker kopplade till de låga räntorna på SNS/SHOF:s finanspanel. Talet hölls på engelska.

FI-analys 23: Kan obligationsmarknaden dämpa kreditcykeln?

Icke-finansiella företags tillgång till krediter är centralt för den finansiella stabiliteten, särskilt under finansiella krisperioder. Under senare år har marknaden för företagsobligationer vuxit stadigt och spelar numera en viktig roll för företagens finansiering. Den här analysen visar att det inte har varit lättare att emittera företagsobligationer i svenska kronor under finansiella krisperioder än att ta banklån. Mönstret avviker från tidigare studier som gjorts om USA och euroområdet.

FI vill se företags egna modeller för riskberäkningar enligt nytt pelare 2-förslag

I juni 2020 presenterade FI ett förslag på en ny metod för att bedöma kapitalpåslag inom pelare 2 för marknadsrisker utanför handelslagret. De företag som vill använda egna modeller i sina beräkningar av ränterisk, basisrisk och kreditspreadrisk i enlighet med förslaget behöver lämna in dokumentation om dem till FI. Sista datum är den 16 oktober 2020.

Erik Thedéens tal vid Driving Global Standards on Sustainable Finance

Erik Thedéen, FI:s generaldirektör och ordförande för Ioscos (den internationella organisationen för värdepapperstillsyn) arbetsgrupp för hållbar finans talade vid konferensen Driving Global Standards on Sustainable Finance. Talet hölls på engelska och kommer att översättas till svenska i efterhand.

Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och utländska kreditinstituts svenska filialer för 2021

I en promemoria presenterar FI resultatet av tillsynskategoriseringen för 2021 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.

Karin Lundberg: Det rådande läget och FI:s åtgärder

Karin Lundberg höll i dag en presentation på Sparbankernas Riksförbunds VD- och ordförandekonferens där hon redogjorde för det rådande läget med coronapandemins effekter på ekonomin samt hur detta påverkat FI:s tillsyn med mera.

FI underrättar EU om förlängning av riskviktsgolvet för svenska bolån

FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen, Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.

FI vill se ökad transparens på företagsobligationsmarknaden

I samband med coronapandemins utbrott under våren 2020 drabbades de finansiella marknaderna av stora störningar. Den svenska marknaden för företagsobligationer slutade då att fungera på ett tillfredställande sätt. Finansinspektionen (FI) bjöd därför in flera olika branschorganisationer och myndigheter till samtal den 9 september för att diskutera åtgärder för att öka företagsobligationsmarknadens motståndskraft och förbättra dess funktionssätt.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) beslutade den 9 september att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 1,3 procent.

Fortsatt skäl att avvakta med utdelningar året ut

Trots positiva signaler råder det fortfarande stor osäkerhet om utvecklingen av coronapandemin framöver, både i Sverige och i omvärlden. För att säkra bankernas motståndskraft i ett fortsatt osäkert läge bör bankerna därför avstå från att dela ut medel till aktieägare under 2020. Det var budskapet när Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen talade på Fastighetsdagen i dag.

Erik Thedéen: Buffertar behövs för motståndskraft i kristider

Coronakrisen är en viktig påminnelse om våra begränsade möjligheter att beräkna risker i förväg. Och krisen är inte över. Värna er motståndskraft, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på Fastighetsdagen 2020.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 3 punkter under det andra kvartalet 2020. Vid utgången av det andra kvartalet 2020 uppgick marginalen till 1,26 procent, jämfört med 1,29 procent det första kvartalet.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2020

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2020.

ESRB:s rekommendation om att begränsa utdelning av kapital under pandemin

Den pågående coronapandemin har fått stora konsekvenser för individer men även för den ekonomiska situationen och därmed den finansiella sektorn. För att den finansiella sektorn ska kunna bistå ekonomin under krisen och återhämtningen är det viktigt att de finansiella företagen upprätthåller eget kapital.

FI publicerar den andra Bankbarometern för 2020

FI presenterar i dag en extra utgåva av Bankbarometern för att kunna ge en bild av bankmarknadens utveckling under coronakrisens första skede. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges vanligtvis ut en gång i halvåret men denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första kvartalet 2020.

Identifiering av kapitalbuffertpåslag för övriga systemviktiga företag (O-SII)

De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när Finansinspektionen (FI) publicerar 2020 års lista med beräkningar av företags och företagsgruppers systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 5 juni

Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 5 juni.

FI föreslår ny pelare 2-metod för marknadsrisker utanför handelslagret

Finansinspektionen (FI) presenterar här ett förslag på en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker utanför handelslagret.

FI-tillsyn 18: Bankernas kontinuitetshantering

Många banker arbetar aktivt med kontinuitetshantering och har genomfört viktiga åtgärder för att reducera risken för allvarliga avbrott. Samtidigt anser FI att bankerna behöver stärka sin kontinuitetshantering ytterligare. FI förväntar sig att bankerna fortsatt fokuserar på att stärka motståndskraften i sina kritiska funktioner. Denna tillsynsrapport beskriver områden där FI vill se förbättringar.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:1)

Coronapandemin har medfört en exceptionellt stor påfrestning för realekonomin. Regeringar, centralbanker och myndigheter har vidtagit kraftfulla åtgärder för att mildra krisen. Det har bidragit till att dämpa oron på finansiella marknader. Men vi befinner oss fortfarande mitt i krisen, och osäkerheten framöver är stor.

Åtgärder har stabiliserat det finansiella läget

Regeringar, centralbanker och myndigheter världen över har vidtagit kraftfulla åtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Det har även bidragit till att dämpa oron på finansiella marknader. Genom att utnyttja tillgängliga buffertar och fortsätta låna ut till företag och hushåll kan den finansiella sektorn dämpa krisens följder. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den ekonomiska krisen inte är över och att osäkerheten därför är stor, skriver Finansinspektionen (FI) i den första stabilitetsrapporten för året.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) beslutade den 3 juni att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 0 procent som började tillämpas den 16 mars 2020 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,48 procent.

Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?

Torsdagen den 4 juni presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.

Chefsekonom Henrik Braconier, webbinarium om pandemins effekter på bomarknaden

Läs mer

Finansiella stabilitetsrådet träffas 5 juni

Fredagen den 5 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Globala hållbarhetsnätverket NGFS publicerar statusrapport och tillsynsguide

Det globala hållbarhetsnätverket NGFS (Network for Greening the Financial System) publicerar i dag en rapport om hur banker världen över tar hänsyn till klimatrelaterade risker i sin utlåning. Rapporten visar att detta sker i allt större utsträckning, men det är samtidigt svårt att se vilka krediter som utgör en lägre risk. Detta har flera orsaker, bland annat att det saknas internationell klassificering och en gemensam uppfattning om vilka tillgångar som är "gröna" och "bruna".

Remissvar: Omställningsstöd på grund av coronaviruset

Finansinspektionen tillstyrker förslagen i promemorian.

Remissvar: Långtidsutredningen

FI anser att det hade varit värdefullt om utredningen närmare analyserat olika aspekter av bostadsfrågan, som har betydande fördelningspolitiska konsekvenser.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2020

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2020.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas marginal på bolån minskade med 8 punkter under det första kvartalet 2020. Från 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019 till 1,29 procent vid utgången av det första kvartalet 2020.

Remissvar: Sverige och bankunionen

FI bedömer att det finns betydande ekonomiska och politiska risker för Sverige att flytta ansvaret för tillsyn och resolution till övernationell nivå. Dessa bör övervägas noga innan ett politiskt beslut att gå med i bankunionen fattas. Det skriver FI i sitt remissvar på utredningen Sverige och bankunionen (SOU 2019:52).

Erik Thedéen: Banker har viktig roll för att mildra krisen

”Det finns goda förutsättningar för de svenska bankerna att agera klokt och långsiktigt i den här krisen. Det gynnar samhällsekonomin men kommer också gynna bankerna själva. För ju mer bankerna bidrar till att hålla igång livskraftiga verksamheter, desto snabbare kan nedgången vändas” sa Erik Thedéen på SNS webbseminarium om Coronakrisen och den svenska banksektorn på torsdagen.

Remissvar: En ny riksbankslag

FI anser att den helt övervägande delen av de förslag som Riksbankskommittén lägger fram är bra och välmotiverade. På en viktig punkt har dock FI en avvikande uppfattning. Kommittén förordar en lösning för Riksbankens möjligheter att i förebyggande syfte kunna öka valutareserven som enligt FI:s uppfattning riskerar att urholka riksdagens kontroll över finansmakten.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 16 april

Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 16 april finns nu publicerat på rådets webbplats.

FI publicerar den första Bankbarometern för 2020

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges ut en gång i halvåret och denna utgåva fokuserar på utvecklingen under andra halvåret 2019. Det innebär att konsekvenserna av coronaviruset för bankerna inte syns i denna rapport.

Finansiella stabilitetsrådet träffas i extrainsatt möte 16 april

Torsdagen den 16 april träffar finansmarknadsminister Per Bolund Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Erik Thedéen ordförande för ny internationell arbetsgrupp om hållbar finans

Hur kan konsumenter och investerare förstå hur ett företag hanterar klimatförändringar eller hur ett företags verksamhet bidrar till en hållbar utveckling? Och hur ska vi se till att den informationen går att jämföra mellan företagen? Det är frågor som en internationell arbetsgrupp inom den globala tillsynsorganisationen för värdepapper Iosco ska arbeta med. Och som Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen ska leda.

FI skjuter upp förslag på ny metod för marknadsrisker i bankboken

På grund av den pågående coronapandemin har FI beslutat att vänta med att publicera ett förslag på ny pelare 2-metod för marknadsrisker i bankboken.

Den svenska bolånemarknaden (2020)

En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.

Banker får ge alla bolånetagare undantag från amortering

Banker ska få möjlighet att ge alla nya och befintliga bolånetagare ett undantag från amorteringskrav med hänvisning till spridningen av coronaviruset och dess effekter på svensk ekonomi. Undantaget gäller till och med juni 2021. På så sätt vill Finansinspektionen ge bolånetagarna ökat handlingsutrymme i denna osäkra tid.

Erik Thedéen: De ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset

Få kunde förutse coronakrisen, men det finansiella regelverket är flexibelt och tänkt att klara av även oväntade påfrestningar. Robusta kapitalkrav gör att svenska finansiella företag har god motståndskraft. De har därmed möjlighet att bidra till att värna samhällsekonomin genom att fortsätta erbjuda lån och andra tjänster till hushåll och företag. Tiden att använda den möjligheten är nu, sa generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbseminarium anordnat av Nationalekonomiska föreningen.

Protokoll från extrainsatt möte 24 mars

Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 24 mars finns nu publicerat på rådets webbplats.

FI förväntar sig att banker och kreditmarknadsbolag stoppar aktieutdelningar

Spridningen av coronaviruset har skapat omedelbara utmaningar för samhället och ekonomiska störningar i omvärlden och i Sverige. Utsikterna för svensk ekonomi försämras nu i snabb takt. Därför är det viktigt att värna en stabil kreditförsörjning till hushåll och företag samt att upprätthålla en god motståndskraft i systemet. Här spelar banker och kreditmarknadsbolag en avgörande roll.

Per Bolund sammankallar Finansiella stabilitetsrådet

Tisdagen den 24 mars träffar finansmarknadsminister Per Bolund Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Remissvar: EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder

FI ställer sig i huvudsak bakom förslagen i betänkandet EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder (SOU 2019:60).

Inkomstbortfall kopplat till coronaviruset skäl till undantag från amortering

Spridningen av coronaviruset gör att många hushåll och företag kan möta ekonomiska påfrestningar. Även om krisen förväntas vara övergående så kan effekterna bli betydande. När det finns särskilda skäl kan banker och låntagare komma överens om att tillfälligt minska eller pausa amorteringarna. FI ser inkomstbortfall kopplat till coronaviruset som ett sådant särskilt skäl.

Beslut av FI:s styrelse: kontracykliskt buffertvärde sänks till noll

Under ett extrainsatt styrelsesammanträde i dag måndag den 16 mars beslutade FI:s styrelse att fastställa det kontracykliska buffertvärdet till 0 procent enligt det förslag som presenterades fredagen den 13 mars 2020.

Extra styrelsesammanträde

Vid sammanträdet behandlas förslaget att fastställa det kontracykliska buffertvärdet till 0 procent.

FI om likviditetstäckningskvoten (LCR) för svenska banker

FI vill under rådande omständigheter klargöra att myndigheten kommer att tillfälligt tillåta att banker underskrider kravet på likviditetstäckningskvot (LCR) för enskild valuta och för totala valutor.

Förslag till ändrade föreskrifter på grund av sänkning av kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen föreslår att det kontracykliska buffertvärdet fastställs till 0 procent från och med den 16 mars 2020.

FI sänker den kontracykliska kapitalbufferten till noll

Spridningen av coronaviruset leder till allvarliga ekonomiska störningar i omvärlden och i Sverige. Det råder stor osäkerhet om den fortsatta utvecklingen och hur omfattande de ekonomiska effekterna blir. De ekonomiska störningarna och den ökade osäkerheten påverkar också det finansiella systemet. Finansinspektionen (FI) kommer därför att sänka det kontracykliska kapitalbuffertkravet för banker från 2,5 procent till 0 procent. Sänkningen motsvarar omkring 45 miljarder kronor. Den görs i förebyggande syfte, för att värna en väl fungerande kreditförsörjning som underlättar för företag och hushåll att upprätthålla produktion, konsumtion och investeringar.

Protokoll från extrainsatt möte 11 mars

Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets extrainsatta möte den 11 mars finns nu publicerat på rådets webbplats.

FI om coronaviruset och bankerna

Spridningen av coronaviruset får ekonomiska konsekvenser för företag och hushåll runt om i världen. Osäkerheten om hur mycket det kommer att påverka världsekonomin och Sverige är stor. Den ekonomiska osäkerheten påverkar också det finansiella systemet.

Finansiella stabilitetsrådet träffas i extrainsatt möte 11 mars

Onsdagen den 11 mars träffar finansmarknadsminister Per Bolund Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för ett extrainsatt möte i Finansiella stabilitetsrådet.

FI om coronaviruset och den finansiella stabiliteten

Med anledning av situationen till följd av coronaviruset följer Finansinspektionen noggrant utvecklingen i den finansiella sektorn och på de finansiella marknaderna.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2019

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2019.

Henrik Braconier: Svenska banker och de låga räntorna

De låga räntorna medför risker. Tillgångsvärdena är höga och skulderna växer snabbt. Bland annat har de kommersiella fastighetsföretagens skulder vuxit mycket och bankernas utlåning till sektorn är stor. Därför beslöt Finansinspektionen (FI) nyligen att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Det är viktigt för FI att verka för ett robust och stabilt system där bankerna upprätthåller en tillfredsställande motståndskraft.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 5 punkter under det fjärde kvartalet 2019. Från 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2019 till 1,37 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2019.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) beslutade den 29 januari att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som började tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,18 procent.

Erik Thedéen: Fintech och cyberhot – hur påverkas den finansiella stabiliteten?

Hushållens skulder har vuxit långsammare de senaste tre åren. De två amorteringskrav som FI har infört har bidragit till dämpningen. Men de låga räntorna medför risker. Skulderna hos kommersiella fastighetsföretag har vuxit snabbt, och bankernas utlåning till sektorn är stor. FI har i dag beslutat om att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Dessutom konstaterade Erik Thedéen att cyberhot är en utmaning för hela samhället där det krävs samarbete på ett brett plan.

Ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter

Finansinspektionen (FI) bedömer att det finns förhöjda risker i bankernas utlåning till kommersiella fastigheter. Bankerna bör ha mer kapital för dessa exponeringar och FI höjer därför kapitalkraven.

Ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter

FI bedömer att det finns förhöjda risker i bankernas utlåning till kommersiella fastigheter. Bankerna bör ha mer kapital för dessa exponeringar och FI höjer därför kapitalkraven.

Ökad öppenhet om pris på koldioxid kan stärka det finansiella systemet

Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp.

Stabiliteten i det finansiella systemet 2020:1

Publicering av årets första stabilitetsrapport på FI:s webbplats.

Förtydligande kring effekten för svenska banker av reviderade Baselregler

Finansinspektionen vill i förhållande till den rapport som Europeiska Bankmyndigheten (EBA) publicerade i augusti göra ett förtydligande kring vilken effekt reviderade Baselregler kan få för svenska banker. Ökningen i primärkapitalkrav skulle enligt FI:s beräkningar bli cirka 30 procent i stället för 53 procent – vilket anges i rapporten från EBA – med samma antaganden och metodik som EBA använt, men utöver det med hänsyn tagen till det riskvägda beloppet för det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.

FI och finansiell stabilitet

Idag publicerar Finansinspektionen (FI) en ny version av "Finansinspektionen och finansiell stabilitet" som beskriver FI:s uppdrag på stabilitetsområdet. Den ger också en övergripande beskrivning av FI:s arbetssätt för att värna den finansiella stabiliteten.

Debattartikel i Dagens Industri 28/11

Låga räntor medför hot mot den finansiella stabiliteten. I den stabilitetsrapport som FI publicerar på torsdagen varnar vi för att lågränteläget kan trappa upp jakten på avkastning bland fastighetsbolag och att storbankerna förlitar sig för lite på eget kapital när de finansierar dessa risker genom lån, skriver FI:s Erik Thedéen och Henrik Braconier.

Protokoll från möte den 6 december

Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 6 december 2019 finns nu publicerat på rådets webbplats.

Kalibrering av stresstest för kapitalplaneringsbufferten 2019

Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstestet av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2019.

Finansiella stabilitetsrådet träffas 6 december

Fredagen den 6 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Låga räntorna är en utmaning för pensionsbolagen

De låga räntorna är en utmaning för finansiell stabilitet på sikt. Det leder till ett högre risktagande på de finansiella marknaderna, vilket bidrar till att tillgångspriser och skulder stiger och att sårbarheter kan byggas upp. Sjunkande räntor innebär också att pensionsbolagens motståndskraft minskar, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras i dag.

FI-analys 20: Tilläggslånen minskar efter amorteringskrav

Hushållens benägenhet att använda bolån för andra ändamål än bostadsköp har minskat till följd av amorteringskraven.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:2)

De låga räntorna väntas förbli låga under en längre tid framöver. Det kan leda till ett ökat risktagande bland olika aktörer, och växande utmaningar för svenska försäkringsföretag.

FI föreslår ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter

FI har tagit fram ett förslag för att beräkna ett kapitalpåslag för exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn, när myndigheten bedömer bankernas kapitalkrav inom pelare 2.

Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?

Torsdagen den 28 november presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2019

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2019.

Debattartikel i SvD 18/11: Amorteringskrav stänger inte ute unga

Det finns strukturella problem på den svenska bostadsmarknaden. Men lösningen kan inte vara ständigt högre skuldsättning.

FI-analys 19: Unga vuxnas ställning på bostadsmarknaden

Denna FI-analys visar att den huvudsakliga orsaken till att unga har svårare att köpa en bostad är de stigande bostadspriserna.

Bankernas marginal på bolån

Det var små förändringar i bankernas bruttomarginal på bolån under det tredje kvartalet 2019. Marginalen sjönk från 1,44 procent vid utgången av andra kvartalet 2019 till 1,42 procent vid utgången av det tredje kvartalet.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) beslutade den 24 oktober att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som började tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,16 procent.

FI publicerar den andra Bankbarometern för 2019

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Bankbarometern publiceras halvårsvis.

FI-analys 18: Svenska riskpremier och penningpolitik

En oordnad och abrupt ökning av internationella marknadsräntor kan leda till signifikant högre löptids- och aktieriskpremier i Sverige. Det visar en analys som FI gjort.

Identifiering av kapitalbuffertpåslag för övriga systemviktiga företag (O-SII)

De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när Finansinspektionen (FI) publicerar 2019 års lista med beräkningar av företags och företagsgruppers systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer.

FI:s kategorisering av kreditinstitut och filialer för tillsyn och tillsynsmetoder

Denna promemoria är en uppdaterad version av FI Dnr 16-13938 och redogör för hur Finansinspektionen delar in kreditinstitut som står under FI:s tillsyn i olika tillsynskategorier. Promemorian har kompletterats med en beskrivning av motsvarande klassificering av svenska filialer till kreditinstitut i andra EES-länder, vilka också står under FI:s tillsyn.

Tillsynskategorisering av svenska kreditinstitut och utländska kreditinstituts svenska filialer för 2020

I en promemoria presenterar FI resultatet av tillsynskategoriseringen för 2020 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.

ESRB ger rekommendation till Sverige för sårbarheter på bostadsmarknaden

Europeiska systemrisknämnden (ESRB), EU:s makrotillsynsorgan, har utfärdat varningar till fem EES-länder och rekommendationer till sex EU-länder för sårbarheter på medellångsikt på deras respektive bostadsmarknader. Sverige är ett av de länder som får en rekommendation. Rekommendationen föreslår lämpliga åtgärder för att hantera de identifierade sårbarheterna. 2016 varnade ESRB Sverige om sårbarheterna på bostadsmarknaden.

Erik Thedéen: Klimat och hållbarhet i fokus på FI

FI:s generaldirektör talade i dag på konferensen Finansdagen i Stockholm.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2019

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2019.

Bankernas marginal på bolån

Det var små förändringar i bankernas bruttomarginal på bolån under det andra kvartalet 2019. Marginalen sjönk från 1,46 procent vid utgången av det första kvartalet 2019 till 1,44 procent vid utgången av det andra kvartalet.

Beslut som rör erkännande av makrotillsynsåtgärder i två EU-länder

FI har fattat beslut som rör erkännande (reciprocitet) av makrotillsynsåtgärder i Frankrike och Belgien.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) beslutade den 5 juli att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,04 procent.

Krav på likviditetstäckningskvot och diversifiering i likviditetsbuffert

FI presenterar sin syn på de specifika krav som gäller för likviditetstäckningskvot i enskilda valutor. Myndigheten ger också sin tolkning av kravet på diversifiering av likviditetsbuffertens sammansättning för svenska säkerställda obligationer. FI kommer att från och med den 1 oktober 2019 tillämpa detta i tillsynen av banker som tillhör tillsynskategori 1 och 2.

Protokoll från möte den 10 juni

Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 10 juni 2019 finns nu publicerat på rådets webbplats.

Finansinspektionens arbete med makrotillsyn

FI har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och redovisa metoder för att identifiera och värdera makroekonomiska och finansiella stabilitetsrisker samt för att utvärdera makrotillsynen. En första avrapportering lämnades till regeringen i juni 2018. FI slutredovisar nu uppdraget genom att redogöra för hur FI i dagsläget arbetar för att bedöma sårbarheter, utforma åtgärder och utvärdera dessa.

FI-forum: Återhämtningsplaner, lärdomar och praxis

FI har sedan 2016 granskat bankernas återhämtningsplaner. I dag har tillämpningen av reglerna för återhämtningsplanerna mognat och bankernas återhämtningsplaner förbättras kontinuerligt. FI anordnade detta forum för att sprida information om etablerad praxis och lärdomar från arbetet med granskningen av återhämtningsplanerna.

Finansiella stabilitetsrådet träffas 10 juni

Måndagen den 10 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Den kommersiella fastighetsmarknaden och finansiell stabilitet

Den kommersiella fastighetsmarknaden är viktig för den finansiella stabiliteten. Fastighetsföretagens finansiella ställning är i dagsläget god, men många företag är sårbara för högre räntor och en svagare ekonomisk utveckling.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:1)

Den globala och den svenska ekonomin tycks gå in i en mer dämpad fas. De låga räntorna – som har medfört ett högt risktagande och ökande tillgångspriser – väntas förbli låga under en längre tid framöver. Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är överlag tillfredsställande. Men även om bankernas motståndskraft är tillfredsställande på ett övergripande plan bedömer FI att de behöver mer kapital för att täcka riskerna med sin utlåning till kommersiella fastighetsföretag.

Bankernas utlåning till fastighetsföretag kräver mer kapital

FI bedömer att företagen i det svenska finansiella systemet överlag har tillräcklig motståndskraft för att klara ett sämre läge. Men de kommersiella fastighetsföretagen är sårbara för störningar. Därför bedömer Finansinspektionen (FI) att bankerna behöver mer kapital för dessa exponeringar. Det skriver FI i årets första stabilitetsrapport som presenteras i dag.

Krav på IRK-modeller för exponeringar mot kommersiella fastigheter

FI har analyserat den kommersiella fastighetsmarknaden och bedömer att den är sårbar för störningar.

Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?

Tisdagen den 28 maj presenterar Finansinspektionen (FI) sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2019

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2019.

FI tar in uppgifter inför ny metod att beräkna ränterisk i bankboken

Som meddelats vid ett möte med branschen har FI påbörjat ett projekt för att se över metoden för att bedöma kapitalkrav för ränterisk i bankboken inom pelare 2. Som ett led i denna översyn kommer FI att hämta in vissa uppgifter från ett urval företag. För att alla berörda företag ska kunna se vilken information FI är intresserad av publicerar FI här det frågeformulär som kommer att skickas till dessa banker.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 4 punkter under det första kvartalet 2019. Från 1,50 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2018 till 1,46 procent vid utgången av det första kvartalet 2019.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) beslutade den 6 maj att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,15 procent.

Internationell rapport om klimat och finansmarknad

Det globala nätverket NGFS (Network for Greening the Financial System), där FI ingår, har publicerat en rapport, ”A call for action”. I rapporten summeras erfarenheter och rekommendationer läggs fram när det gäller hur centralbanker och tillsynsmyndigheter kan arbeta med frågor om klimatrelaterade finansiella risker.

Erik Thedéen: Sund mångfald på bolånemarknaden

FI:s generaldirektör medverkade på seminariet Evolution of Mortgage Finance som anordnades av Stabelo för en bred grupp av institutionella investerare.

Bankbarometern (2019:1)

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern publiceras halvårsvis.

Internationella valutafondens rapport om Sveriges ekonomi

Internationella valutafonden (IMF) har publicerat sin slutliga rapport om Sveriges ekonomi.

FI-analys 17: Färre sårbara hushåll efter skärpt amorteringskrav

Det skärpta amorteringskravet har fått hushåll som tar nya bolån att ändra sitt beteende och att effekterna går i den riktning som FI avsett, det framgår av denna FI-analys.

Allt fler amorterar, men hushållen har fortsatt stora skulder

Nya bolånetagare amorterar, lånar mindre och köper billigare bostäder, men många har fortsatt stora skulder. Det konstaterar FI i årets bolånerapport. Samtidigt presenteras en FI-analys som visar att det skärpta amorteringskravet har minskat andelen låntagare med stora skulder i förhållande till sin inkomst.

Den svenska bolånemarknaden (2019)

Stora skulder kan innebära risker för såväl enskilda hushåll och banker, den finansiella stabiliteten som den makroekonomiska utvecklingen. Bolåneundersökningen är ett viktigt underlag för bedömningen av riskerna kopplade till hushållens skulder.

Pressinbjudan - FI presenterar årets bolånerapport

Finansinspektionens årliga bolånerapport presenteras på en pressträff onsdagen den 27 mars kl. 10.00.

Erik Thedéen: Bankunionen i ett nordiskt perspektiv

FI:s generaldirektör medverkade på seminariet Banking Union from a Nordic-Baltic Perspective hos Sieps – Svenska institutet för europapolitiska studier. Här finns hans tal på engelska.

FI-analys 16: Hur fungerar säkerställda obligationer?

Denna FI-analys beskriver hur svenska säkerställda obligationer fungerar, hur regelverket för säkerhetsmassan är utformat och hur säkerhetsmassan påverkas av ett bostadsprisfall.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2018

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2018.

Internationella valutafonden om Sveriges ekonomi

Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.

FI föreslår ändringar i tillsynsföreskrifterna samt nya rapporteringsregler om minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL)

FI föreslår ändrade regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar samt nya föreskrifter om periodisk rapportering av uppgifter om minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL)

Erik Thedéen: Tio år efter finanskrisen – är regelverken effektiva?

Både utlåningen till hushållen och bostadsmarknaden har gått in i en lugnare fas. Det är bra för stabiliteten, sade Erik Thedéen vid Finansutskottets öppna utfrågning. Men vi måste vara observanta även på andra risker än hushållens skulder, inte minst vad som sker i den kommersiella fastighetssektorn. Vid en tillbakablick på den utbyggnad av regelverken som kom som en följd av finanskrisen för tio år sen, konstaterade Erik Thedéen att det varit bra och nödvändigt att ta itu med de brister och problem som då visade sig.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) beslutade den 30 januari att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,29 procent.

Remissvar: E‐kronaprojektets delrapport 2

FI bedömer att Riksbankens rapport om e-kronan inte ger ett tillräckligt underlag för att ta ställning till vad staten (eller mer specifikt Riksbanken) bör göra med anledning av den minskande kontantanvändningen och andra förändringar i betalningsmarknaden.

FI:s syn på förutsättningar för verksamhet med bostadskrediter

Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån är på väg att kompletteras av modeller där bolån finansieras på nytt sätt, till exempel via bolånefonder.

FI-analys 15: Gynnas bankerna fortfarande av en förväntan om en implicit statlig garanti?

En ny rapport från Finansinspektionen och Riksgälden visar att värdet av en implicit statlig garanti för de svenska storbankerna har minskat sedan finanskrisen 2008–2009. Nedgången beror bland annat på högre kapital- och likviditetskrav på bankerna, ett nytt regelverk för bankkrishantering och förbättrade marknadsvillkor.

Så går FI vidare med händelsen då en medlem försattes i obestånd på råvarumarknaden

FI fortsätter att analysera händelsen i september 2018 då en medlem på råvarumarknaden försattes i obestånd (default). Här beskrivs några av de frågor som FI arbetar med. Vi publicerar också ett diskussionsunderlag som FI tagit fram för att bidra till en pågående internationell diskussion om auktioner som metod för att hantera obestånd i centrala motparter.

Protokoll från möte den 4 december

Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 4 december 2018 finns nu publicerat på rådets webbplats.

Kalibrering av stresstest för kapitalplaneringsbufferten 2018

Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstestet av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2018.

Erik Thedéen: Hushållens skulder och makrotillsynens roll

FI:s generaldirektör Erik Thedéen diskuterade på vilket sätt hushållens höga skulder kan påverka den ekonomiska stabiliteten och en hållbar tillväxt likväl som makrotillsynens roll på konferensen 7th FIN-FSA conference on EU Regulation and Supervision. Talet hölls på engelska och har översätts till svenska i efterhand.

Finansiella stabilitetsrådet träffas 4 december

Tisdagen den 4 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Rapportering för resolutionsplanering och minimikravet på nedskrivningsbara skulder 2019

Finansinspektionen (FI) och Riksgäldskontoret (Riksgälden) har sedan det andra kvartalet 2018 begärt in information om hur de banker och andra institut som Riksgälden bedömer bedriver kritisk verksamhet för den finansiella stabiliteten uppfyller minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL). FI och Riksgälden kommer fortsatt att begära in information om minimikravet kvartalsvis.

Högre räntor testar motståndskraften

Låga räntor har bidragit till ett högt risktagande, stigande tillgångspriser och ökande skulder. Högre räntor framöver kan minska risktagandet och därmed dämpa riskuppbyggnaden. Men oväntat stora ränterörelser och en osäker omvärld kan också testa den finansiella sektorns motståndskraft, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras på en pressträff i dag.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:2)

Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.

Klas Granlund: Brexit, positiv utveckling inget skäl att sluta förbereda sig

Trots de senaste veckornas positiva utveckling finns det fortfarande osäkerhet kvar runt brexit. FI har tidigare identifierat att begränsad tillgång till clearingtjänster på grund av brexit kan få stora konsekvenser för svenska företag. EU-kommissionens besked att den kommer agera för att hantera risker för finansiell stabilitet kopplade till clearing välkomnas därför. Samtidigt kan en hård brexit skapa andra typer av friktioner som drabbar svenska företag. Det är därför av största vikt att svenska företag fortsätter att förbereda sig för brexit.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2018

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2018.

Erik Thedéen: Makrotillsyn och en sund bostadsmarknad

Bostäder till överkomliga priser och hushållens skulder hamnar alltmer i fokus i den offentliga debatten i många länder. Erik Thedéen deltog i en paneldebatt tillsammans med deltagare från Australien, Irland och Kanada för att diskutera vad som kan göras för att hantera systemrisker och upprätthålla en sund bostadsmarknad. Debatten hölls på engelska och referatet är översatt till svenska i efterhand.

Pressinbjudan – hur står det till med den finansiella stabiliteten?

Finansinspektionen (FI) presenterar sin syn på motståndskraften i det svenska finansiella systemet på en pressträff tisdagen den 27 november.

Översyn av systemriskbufferten vartannat år

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de tre storbankerna,  SEB, Handelsbanken och Swedbank efter att Nordea bytt legal hemvist för moderbolaget.

Hållbarhet på frammarsch – men en hel del återstår

FI publicerar i dag tre rapporter på temat hållbarhet. Rapporterna visar att arbetet med hållbarhet går framåt på olika fronter och att branschens egna initiativ – där sådana förekommer – fungerar. Men det finns en hel del arbete kvar att göra. Samtidigt publicerar FI en återrapportering till regeringen om hur FI arbetat med hållbarhetsfrågor under 2018.

FI:s arbete med hållbarhetsfrågor 2018

FI har under 2018 genomfört ett antal tillsynsaktiviteter på området, bland annat när det gäller information om hållbarhet på den svenska fondmarknaden. Under året har arbetet inriktats på att integrera hållbarhetsfrågorna i den löpande tillsynen, ett arbete som kommer att fortsätta och intensifieras. Därutöver har FI tagit en pådrivande roll i det allt intensivare internationella arbetet, som är en förutsättning för att komma vidare i ett antal viktiga frågor på området.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 2 punkter under det tredje kvartalet 2018. Från 1,57 procent vid utgången av det andra kvartalet 2018 till 1,55 procent vid utgången av det tredje kvartalet 2018. Bruttomarginalen är fortsatt på en hög nivå.

Svenska storbanker visar motståndskraft i EU-stresstest

De svenska storbankerna visar motståndskraft och har förmåga att klara av ett kraftigt försämrat marknadsläge. Det visar det stresstest som Europeiska bankmyndigheten (EBA) gjort, där de svenska storbankerna ingår.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

FI beslutade den 31 oktober att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2,5 procent som börjar tillämpas den 19 september 2019 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,41 procent.

Nordea Hypotek AB övrigt systemviktigt företag

FI har identifierat Nordea Hypotek AB som ett övrigt systemviktigt företag i Sverige. Däremot har FI valt att inte påföra bolaget något extra buffertkrav i egenskap av övrigt systemviktigt företag eftersom det kommer att omfattas av den kapitalbuffert för övriga systemviktiga företag som den finska tillsynsmyndigheten ålägger Nordea Bank Abp på gruppnivå.

Kategorisering av svenska kreditinstitut 2019

FI har tillsynskategoriserat de svenska kreditinstituten för 2019. Genom tillsynskategoriseringen tillämpar FI den europeiska banktillsynsmyndighetens (EBA) riktlinjer.

Skifte i kretsen av systemviktiga företag

FI har i år identifierat Skandinaviska Enskilda Banken AB, Svenska Handelsbanken AB, Swedbank AB och Nordea Hypotek AB som övriga systemviktiga företag i Sverige.

Stibor kritiskt referensvärde enligt EU:s förordning om referensvärden

EU-kommissionen har den 17 oktober 2018 beslutat att införa den svenska referensräntan Stockholm Interbank Offer Rate (Stibor) i sin förteckning över kritiska referensvärden enligt EU:s förordning om referensvärden. Beslutet är ett viktigt steg i arbetet med att ytterligare stärka den finansiella stabiliteten och förutsättningarna för väl fungerande finansiella marknader i Sverige.

Erik Thedéen: Klarar bankerna nästa kris – vilken roll spelar kapitalkrav?

Att diskutera hur bankerna klarar nästa kris är onekligen ett passande ämne i oktober 2018, precis tio år efter finanskrisens svåraste fas.

FI höjer det kontracykliska buffertvärdet

FI har beslutat att höja buffertvärdet från 2,0 till 2,5 procent. Anledningen är att systemriskerna har ökat.

FI vill att regeringen godkänner justeringar i amorteringskravet

Finansinspektionen föreslår två förändringar i FI:s föreskrifter om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. För det första ska företag som har tillstånd att lämna bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter också omfattas av amorteringskravet. Det ska också bli möjligt att göra undantag för vissa krediter.

FI publicerar ny bankbarometer

FI presenterar i dag Bankbarometern, en ny rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern kommer fortsättningsvis att publiceras halvårsvis.

Erik Thedéen om FI:s agenda och framtida utmaningar

Aktörerna på de finansiella marknaderna har en benägenhet att bete sig procykliskt, vilket förstärker konjunktursvängningar och kan förvandla en kraftig konjunkturnedgång till en finanskris. Ett av FI:s uppdrag är motverka den typen av procyklikalitet.

Erik Thedéen: Högre kontracyklisk kapitalbuffert?

Erik Thedéens tal i dag på konferensen UBS Annual Nordic Financial Services Conference i Stockholm. Talet hölls på engelska och kommer att översättas till svenska i efterhand.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2018

FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2018.

Förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån

FI:s styrelse har beslutat att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med motsvarande krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen träder i kraft från och med 31 december 2018.

FI ger Nordea tillstånd att flytta till Finland

Finansinspektionen (FI) har beslutat att ge Nordea Bank AB tillstånd att verkställa sin fusionsplan och därmed att flytta bankens huvudkontor till Finland.

EU-kommissionens beslut om riskviktsgolvet för svenska bolån

EU-kommissionen har beslutat om att inte föreslå EU-rådet att avvisa FI:s förslag att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det  innebär att åtgärden får införas i Sverige.

Förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) föreslår att den kontracykliska kapitalbufferten höjs till 2,5 procent från och med den 19 september 2019.

FI öppnar för höjt kontracykliskt buffertvärde i september

Nästa gång FI ska fatta ett beslut om kontracykliskt buffertvärde är i september. FI:s generaldirektör har bestämt att arbetet med att förbereda beslutet ska inriktas så att värdet kan höjas till 2,5 procent om det bedöms nödvändigt. Den kontracykliska bufferten är i nuläget 2,0 procent.

Förutsättningar för nya bolåneaktörer

Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån utmanas av aktörer med alternativa finansieringsmodeller.

Yttranden från ESRB och EBA om förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån

Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) har överlämnat sina yttranden till EU-rådet, EU-kommissionen och FI om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.

Finansinspektionen i Almedalen 2018

Finansinspektionen är på plats under årets almedalsvecka i Visby. Vi arrangerar inga egna seminarier, men deltar i flera evenemang som andra arrangerar.

Protokoll från möte den 12 juni

Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 12 juni 2018 finns nu publicerat på rådets webbplats.

Webb-tv: FI:s kartläggning av lån till konsumtion

Nu går det att se en film från det frukostseminarium den 14  juni där FI:s kartläggning av konsumtionskrediter presenterades.

FI:s användning av makrotillsynsverktyg

Hushållens skulder är inte primärt ett direkt hot mot den finansiella stabiliteten. Men om tiderna försämras kan många hushåll tvingas, eller välja att, minska sin konsumtion för att kunna fortsätta betala på sina skulder. Då kan en kris fördjupas och hota den finansiella stabiliteten, det konstaterar FI i en rapport om FI:s användning av makrotillsynsverktyg.

Nordeas flytt: FI har fått synpunkter från Riksbanken och Riksgälden

FI har nu tagit emot yttranden från Riksbanken och Riksgälden om Nordeas planer att flytta bankens huvudkontor till Finland.

Finansiella stabilitetsrådet träffas 12 juni

Tisdagen den 12 juni träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:1)

Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder både globalt, hos svenska hushåll och på den kommersiella fastighetsmarknaden. Den höga skuldsättningen gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar och FI kommer om det behövs vidta ytterligare åtgärder för att stärka motståndskraften.

Det är i goda tider som risker kan byggas upp

Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder. Det gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar, skriver Finansinspektionen (FI) i årets första stabilitetsrapport som presenteras i dag.

EU-underrättelse om förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån

FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, EU-rådet, EU-kommissionen, ESRB och EBA om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2018

FI publicerar idag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2018.

FI-analys 13: Låga räntor och stora utbetalningar från pensionsförvaltare

Det nuvarande lågränteläget medför utmaningar för pensionsförvaltare som utlovar en garanterad avkastning. Ett välkänt problem är att nuvärdet av garanterade förmåner stiger när marknadsräntorna sjunker, vilket försämrar företagens finansiella ställning.

FI-tillsyn 3: Hantering av marknadsrisker i sparbankerna

FI har kartlagt hur sparbankerna hanterar marknadsrisker och sina innehav i finansiella tillgångar. FI:s bedömning är att de flesta sparbankerna hanterar sina marknadsrisker på ett acceptabelt sätt, det framgår av FI:s senaste tillsynsrapport.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån minskade med 7 punkter det första kvartalet 2018. Från 1,71 procent vid utgången av det fjärde kvartalet 2017 till 1,64 procent vid utgången av det första kvartalet 2018. Trots nedgången under de första kvartalet fortsätter bruttomarginalen att vara på en historiskt hög nivå.

Remissvar: Att främja gröna obligationer (SOU 2017:115)

De finansiella marknaderna kan spela en viktig roll för att uppnå en hållbar utveckling, inte minst relaterat till utmaningarna på klimatområdet. Gröna obligationer kan bidra till den omställning som behövs, förutsatt att marknaden är transparent och fungerar väl. Finansinspektionen (FI) välkomnar därför utredningens ambition att främja en välfungerande grön obligationsmarknad genom förbättrad information och ökad transparens.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) beslutade den 26 april att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.

Erik Thedéen: Nya aktörer på bolånemarknaden – konsekvenser för stabilitet och konsumentskydd

För de flesta hushåll är de största affärerna i livet bostadsköp med därtill kopplade bolån. Detta faktum har stärkts i Sverige under de senaste 15 åren då bostadspriserna och hushållens skulder har ökat kraftigt. Samtidigt utgör bolån den största posten på bankernas tillgångssida. De utgör även säkerheter för en av bankernas viktigaste finansieringskällor i form av säkerställda obligationer. Hur bolån finansieras är därför centralt för både konsumentskyddet och den finansiella stabiliteten. Under den senaste tiden har bolånemarknaden i Sverige och i en del andra länder börjat förändras. Förändringarna handlar både om den traditionella finansieringsmodellen och vilka aktörer som är med i värdekedjan för bolån. Jag kommer att prata om vilka möjligheter, utmaningar och potentiella risker som FI ser med sådana förändringar.

FI tillämpar EBA-riktlinjer om tillsynen över betydande filialer

FI tillämpar nya riktlinjer från EBA om tillsynen över betydande filialer.

FI-analys 12: Bolånetaket har dämpat hushållens skulder

De som omfattas av bolånetaket lånar mindre och köper billigare bostäder. Det visar utvärderingen av det svenska bolånetaket i FI-analys 12.

Hushållen tar fortsatt stora bolån

Hushållens skulder fortsätter att öka. Det är fortsatt många nya bolånetagare som har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller till bostadens värde. Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i årets bolåneundersökning som presenteras i dag. FI lyfter också fram hur bostadsrättsföreningars skulder ökar risker för hushållen.

Den svenska bolånemarknaden (2018)

För hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion.

Pressinbjudan: FI presenterar årets bolåneundersökning

Finansinspektionens årliga bolåneundersökning presenteras på en pressträff onsdagen den 4 april kl. 10.00.

Förslag till förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån

FI föreslår att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med ett krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen föreslås träda i kraft från och med den 31 december 2018.

Kommentar om FI:s arbete med amorteringskrav för lån hos bostadskreditinstitut

FI arbetar för närvarande med att utvidga amorteringskravet till att även omfatta bostadskreditinstitut.

Promemorian Förbättrade förutsättningar för effektiv resolution av banker

Finansinspektionen har inga synpunkter på förslagen i promemorian Förbättrade förutsättningar för effektiv resolution av banker.

Nordeas beslut att flytta sitt huvudkontor: detta sker på FI nu

Nordea Bank AB (Nordea) har i dag beslutat att flytta sitt huvudkontor till Helsingfors. Nu väntas banken lämna in en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen som ska godkännas av FI innan banken kan flytta.

Erik Thedéen: makrotillsyn och den ekonomiska politiken

FI:s generaldirektör Erik Thedéen talade om makrotillsyn och den ekonomiska politiken på Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomis seminarium En ljusnande framtid?

FI:s synpunkter på rapporten Finansiell stabilitet – makrotillsyn på rätt sätt?

FI delar Riksrevisionens syn att många delar av makrotillsynen fungerar väl, men att det finns ett antal utvecklingsmöjligheter.

Rapportering som gäller minimikrav på nedskrivningsbara skulder

Tio svenska institut ska under året börja rapportera in uppgifter som rör kapitalbasen och nedskrivningsbara skulder. Riksgälden och Finansinspektionen (FI) beskriver här kortfattat vad som gäller och bjuder in till ett informationsmöte den 6 mars.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2017

FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2017.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån ökade med 4 punkter det fjärde kvartalet 2017. Från 1,67 procent vid utgången av det tredje kvartalet till 1,71 procent vid utgången av det fjärde kvartalet. Nivån för bruttomarginalen det fjärde kvartalet 2017 var den högsta som FI har uppmätt under den period, sedan 2002, som FI har beräknat marginalen

Nytt samförståndsavtal för finansiell stabilitet i Norden och Baltikum

Finansdepartementet, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden har tillsammans med sina motsvarigheter i Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen och Norge tagit fram ett nytt samförståndsavtal för att underlätta samarbetet för gränsöverskridande finansiell stabilitet.

Erik Thedéen: Regler förebygger kriser

Finansinspektionen ansvarar för makrotillsynen i Sverige, vilket innefattar både att verka för finansiell stabilitet och att motverka finansiella obalanser. Dessutom ska vi verka för att det finns ett högt konsumentskydd på finansmarknaderna. Att vi har fått ansvaret för makrotillsynen beror bland annat på att finanskriser har visat sig vara mycket kostsamma.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) beslutade den 29 januari att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.

Finansiell stabilitet och makrotillsyn

Erik Thedéens tal i Finansutskottet den 23 januari 2018.

FI erkänner riskviktsgolv för finska bolåneexponeringar

Finansinspektionen har beslutat att erkänna den finska tillsynsmyndighetens beslut att införa ett genomsnittligt företagsspecifikt riskviktsgolv om 15 procent för finska bolåneexponeringar.

Protokoll från möte 5 december

Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 5 december 2017 finns nu publicerat på rådets webbplats.

Räkna ut om du berörs av skärpt amorteringskrav

FI har tagit fram en enkel räknesnurra där du själv kan kolla om du berörs av det skärpta amorteringskravet genom att fylla i dina egna uppgifter. Exemplet är schablonberäknat. För en korrekt kreditprövning krävs kännedom om varje situation för varje hushåll. Det säger alltså inte hur banker kommer att behandla enskilda låneansökningar och kan därför inte ses som ett lånelöfte eller någon garanti för att lånet beviljas.

Finansiella stabilitetsrådet träffas 5 december

Tisdagen den 5 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Kalibrering av stresstest för kapitalplaneringsbufferten 2017

Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstesten av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2017.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2017

FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2017.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån minskade något under det tredje kvartalet jämfört med det andra. I slutet av september var marginalen 1,71 procent jämfört mot 1,73 procent i slutet av juni. Bruttomarginalen är fortsatt på en historiskt hög nivå.

Förslag till skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter

FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.

Finansiella risker och makrotillsyn

Presentationsbilder från Erik Thedéens tal till ekonomistudenter på Campus Gotland.

Erik Thedéen: Risktagande och tillsyn

FI:s generaldirektör Erik Thedéens tal om risktagande och tillsyn som hölls på Handelshögskolan i Göteborg.

FI:s arbete med hållbarhetsfrågor 2017

FI har under 2017 arbetat med frågor kring det internationella arbetet med att skapa enhetliga definitioner, mätmetoder, fört diskussion med delar av finansbranschen om scenarioanalyser som verktyg för att identifiera risker, och med olika konsumentrelaterade frågor med fokus på hållbarhetsinformation inom fondsparande.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

FI beslutade den 25 oktober att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.

Erik Thedéen: Riskkänsligt krav kan fungera som en buffert

"Syftet med ett riskkänsligt kapitalkrav är att långsiktigt värna förmånstagarskyddet genom att säkerställa att ett företag har dels tillräckliga buffertar för att kunna hantera svåra situationer, dels incitament att kontrollera, hantera och styra riskerna i verksamheten. På så sätt minskar risken för att finansiellt svaga företag tar för stora risker. Men det minskar också risken för att finansiellt starka företag tvingas till drastiska åtgärder i ett allvarligt marknadsläge. Ett riskkänsligt kapitalkrav är därmed ett viktigt bidrag i att både uppnå en tillfredsställande säkerhet för att ett företag ska kunna uppfylla vad det har lovat och en långsiktigt tillfredsställande avkastning". Så inledde Erik Thedéen sitt anförande på Livdagen i Stockholm.

Debattartikel i DN 23 oktober 2017: Amorteringskravet behöver skärpas

Innan sommaren skickade Finansinspektionen (FI) ett förslag till skärpt amorteringskrav på remiss. Sedan dess har bostadsmarknaden gått in i en lugnare fas. Det finns till och med tecken på fallande priser på vissa typer av bostäder i några områden. Detta används nu som argumentför att stoppa FI:s förslag. Det är inte oväntat.

Skärpt amorteringskrav föreslås gälla från mars 2018

Finansinspektionens förslag till ett skärpt amorteringskrav har varit på remiss. Flera remissinstanser har anfört att bolåneföretagen behöver tid för att utbilda sin personal, bygga upp systemstöd och ta fram nödvändig dokumentation. Därför kommer ikraftträdandet att vara senarelagt till den 1 mars 2018, i det förslag som generaldirektören lämnar till FI:s styrelse.

Thedéen: Makrotillsynens roll i Sverige

”Finanskrisen 2008-09 visade hur sårbart det internationella finansiella systemet var och fick enorma konsekvenser för västvärldens ekonomier. Även om traditionella stabiliseringspolitiska verktyg som penning- och finanspolitik kunde mildra krisen, så hade de inte lyckats förhindra den riskuppbyggnad som skedde under den långa perioden dessförinnan. Krisen blev därför startskottet för att utveckla makrotillsynen, som syftar till att minska riskerna för och konsekvenserna av finansiella kriser.” Så inledde Erik Thedéen sitt tal på Finansdagen i Stockholm.

IMF om Sveriges ekonomi

Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.

Remissvar: Nya skatteregler för företagssektorn

FI tillstyrker förslaget om nya skatteregler för företagssektorn.

Finansiering av terrorism

Erik Thedéen: Makroekonomisk stabilitet och hushållens skulder

”Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt. Både i ett historiskt perspektiv och i jämförelse med andra länder. Samtidigt kvarstår obalanserna på bostadsmarknaden. Tillsammans med det globalt låga ränteläget bidrar det till ett drivhus för ökade skulder. Hushållens skulder har ökat snabbt under en längre tid och det är fortsatt många nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sin inkomst.” Det sa Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen (FI), när han talade vid Swedbanks Finansfrukost i Karlstad i dag.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2017

FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2017.

Bankernas marginal på bolån

Bankernas bruttomarginal på bolån ökade något under det andra kvartalet jämfört med det första. Under det andra kvartalet var marginalen 1,73 procent jämfört med 1,72 procent under det första kvartalet. Det är en del i längre trend med stigande bruttomarginal på boräntor sedan 2011. Bruttomarginalen är i dag på en historiskt hög nivå.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

FI beslutade den 14 juli att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.

De fyra storbankerna fortsatt systemviktiga företag

De fyra företagsgrupperna Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank identifieras även i år som övriga systemviktiga företag (O-SII).

FI:s kapitalbedömningsmetod inom pelare 2 vid värdepapperisering

Finansinspektionen anser att en åtgärd inom pelare 2 är nödvändig som en säkerhetsspärr för att begränsa konsekvenserna för det samlade kreditutbudet vid systemkritisk värdepapperisering. I dag publiceras den metod som FI avser att använda i bedömningen.

Förslag till ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter

FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2016:16) om amortering av krediter mot säkerhet i bostad. Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 12 juni

Nu finns protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte den 12 juni.

FI:s syn på den finansiella stabiliteten och riskerna för finansiella obalanser

Sverige har ett unikt ekonomiskt läge. Det sa Erik Thedéen vid en utfrågning i Finansutskottet i dag.

Debattartikel i DN 31 maj 2017: Skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter

Svensk ekonomi befinner sig i ett unikt läge. I Finansinspektionens (FI:s) stabilitetsrapport som presenteras i dag framgår det att inkomsterna och sysselsättningen stiger, räntorna är rekordlåga och värdet på hushållens tillgångar växer. Framför allt har bostadspriserna ökat. Under de senaste tre åren har bostadspriserna ökat med drygt 40 procent.

Stabiliteten i det finansiella systemet

Svensk ekonomi går bra. Men högkonjunktur och låga räntor har lett till att tillgångspriserna är höga och att hushållens skulder ökar snabbt.

FI-analys 11: Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav

Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor eftersom deras månatliga utgifter påverkas mer än hushåll med lägre skuldkvoter. De är dessutom något mer känsliga för inkomstbortfall, t.ex. om de blir arbetslösa.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2017

FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2017.

Kommersiella fastigheter och finansiell stabilitet

FI:s generaldirektör Erik Thedéens tal om kommersiella fastigheter och finansiell stabilitet som framfördes på konferensen DI Bank i Stockholm den 10 maj 2017.

Svenska bankkrav för finansiell stabilitet bör värnas

De svenska regelverken för kapitaltäckning och krishantering är väl utformade för att minska risken för finansiella kriser och säkerställa en effektiv hantering om en kris ändå skulle uppstå. Det skriver Finansinspektionen (FI) och Riksgälden i en gemensam rapport och pekar på att Sverige bör värna den nationella utformningen av bankkraven i kommande EU-förhandlingar.

Remissvar på Utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning

Finansinspektionen (FI) tillstyrker förslagen till regler för när Riksbanken ska ha möjlighet att ta upp lån för att förstärka valutareserven. Att upplåning endast får ske om valutareserven har använts i likviditetsstödjande åtgärder ger en rimlig balans mellan behovet av att Riksbanken har tillräckliga medel tillgängliga för att med kort varsel kunna ge likviditetsstöd i utländsk valuta och principen att staten inte binder mer medel i öronmärkta fonder än nödvändigt.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

FI beslutade den 27 april att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla.

Erik Thedéen i EU-parlamentet om nya bankregler

Erik Thedéen kommenterar i dag EU-kommissionens förslag till uppdaterad bankreglering vid en utfrågning i Bryssel i EU-parlamentets utskott för Ekonomi och valutafrågor (ECON).

Tillsynen över bankerna

Årets tillsynsrapport beskriver på ett övergripande plan det svenska banksystemet, hur FI arbetar med tillsyn och ett antal aktuella riskområden som just nu är i fokus.

Ytterligare verktyg för makrotillsyn

FI tillstyrker promemorians lagförslag om ytterligare verktyg för makrotillsyn. Förslagen utökar FI:s möjligheter att vidta åtgärder.

FI:s remissvar om resolutionsavgift

Finansinspektionen (FI) avstyrker förslagen att ta bort målnivån för resolutionsreserven och slopa den planerade riskavgiften. En permanent resolutionsavgift går inte att motivera utifrån syftet med resolutionsramverket. Resolutionsavgiften bör därför tas bort när målnivån nås, i enlighet med gällande regler.

FI-analys 10: Amorteringskravet har minskat hushållens skulder

Denna FI-analys visar att amorteringskravet har fått hushåll med nya bolån att ändra beteende. Nya bolåntagare tar mindre bolån än vad de skulle ha gjort om FI inte hade infört amorteringskravet. Dessutom köper dessa hushåll billigare bostäder.

FI och Agenda 2030

FI har i hållbarhetsarbetet så här långt lagt huvudfokus på klimatfrågan. Utifrån de erfarenheter från detta som successivt växer fram, kan arbetet sannolikt tillämpas på flera hållbarhetsaspekter.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

FI beslutade den 29 mars 2017 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som sedan den 19 mars 2017 tillämpas ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.

FI-analys 9: Hushållens räntebindningstid – en ekonomisk sårbarhet?

Svenska hushåll har stora skulder till rörlig ränta. Det gör dem räntekänsliga eftersom stigande räntor kan minska deras månatliga marginaler märkbart. Svensk ekonomi befinner dessutom sig i ett ovanligt läge med mycket låga räntor och låga kostnader för att binda räntan. Många hushåll skulle därför kunna tjäna på att binda en större del av sina lån.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2016

FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2016.

FI-analys 8: Sårbarhetsindikatorer för likviditet

De sårbarhetsindikatorer FI identifierar i denna analys visar på en något förhöjd sårbarhet inom likviditetsområdet. Ett flertal indikatorer bidrar till detta.

FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i mars

Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i mars. Förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.

Beslut om erkännande av makrotillsynsåtgärder i två EU-länder

FI har fattat beslut som rör erkännande (reciprocitet) av makrotillsynsåtgärder i Estland och Belgien.

Översyn av systemriskbufferten vartannat år

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de fyra storbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank.

Protokoll från möte 7 december

Protokollet från Finansiella stabilitetsrådets möte 7 december 2016 finns nu publicerat på rådets webbplats.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

FI beslutade den 12 december 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som ska börja tillämpas den 19 mars 2017 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.

Ny överenskommelse om finansiell stabilitet och krishantering

På finansiella stabilitetsrådets möte i dag undertecknade företrädarna för Finansdepartementet, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret en överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering.

Stabiliteten i det finansiella systemet

Den svenska ekonomin är stark. Men konsekvenserna för den finansiella stabiliteten av ett stigande resursutnyttjande i kombination med mycket låga räntor är svårbedömda och det finns risk för att obalanser byggs upp. Dessa är svåra att identifiera och värdera, men mycket viktiga att följa.

ESRB varnar åtta länder för sårbarheter på fastighetsmarknaden

Europeiska systemrisknämnden, ESRB, har publicerat en varning till åtta länder, däribland Sverige, om sårbarheter på fastighetsmarknaden relaterade till hushållens skulder och fastighetsprisutvecklingen.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 3, 2016

FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2016.

IMF klar med sin utvärdering av den svenska finansiella sektorn

Internationella valutafonden (IMF) har under 2016 genomfört en granskning, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program) av den svenska finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet. IMF beskriver brister och risker som har identifierats och ett antal rekommendationer om åtgärder för att ta hand om dessa.

FI-analys 7: Bruttosoliditet som minimikrav minskar bankernas buffertar

Ett krav på bruttosoliditet kan bidra positivt till den finansiella stabiliteten i goda tider genom att göra bankers kapitaltäckning mer robust. Men utformat som ett minimikrav riskerar det också att minska utrymmet för banker att hantera förluster och återställa sitt kapital innan banken bryter mot minimikraven. Det innebär en ökad risk för brott mot minimikraven, vilket skulle försämra den finansiella stabiliteten i stressade lägen.

Hur kan finanssektorn bidra till en hållbar utveckling?

Finansinspektionen publicerar i dag två rapporter om hållbarhet. De utgör tillsammans en redovisning av det regeringsuppdrag som FI fick tidigare i år om att arbeta vidare med hållbarhetsfrågorna, deras koppling till finansiell reglering och tillsyn, samt hur tillsynen konstruktivt kan bidra till en hållbar utveckling.

Om kontracyklisk kapitalbuffert

FI ska vid behov fastställa eller ändra ett kontracykliskt buffertvärde. De övergripande principer som FI:s beslut om buffertvärdet grundas på beskrivs i promemorian ”Tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten”.

FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i december

Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i december. FI:s styrelse har beslutat att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.

Om Finansiella stabilitetsrådet

I Finansiella stabilitetsrådet träffas företrädare för regeringen, FI, Riksgälden och Riksbanken regelbundet för att diskutera frågor om finansiell stabilitet, behovet av åtgärder för att motverka uppbyggnaden av finansiella obalanser och, i händelse av en finansiell kris, behovet av åtgärder för att hantera en sådan situation.

IMF om Sveriges ekonomi

Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.

Stabilitetsrapport

FI ska två gånger per år beskriva och analysera det finansiella systemet, de risker för stabiliteten som finns, och tänkbara åtgärder för att minska dessa.

FI-analys 6: Sårbarhetsindikatorer inom försäkringssektorn

FI har identifierat ett antal kvantitativa indikatorer för att peka ut faktorer inom försäkringssektorn som skulle kunna påverka den finansiella stabiliteten. Indikatorerna visar att motståndskraften var god hos försäkringssektorn vid årsskiftet.

Om kontracyklisk kapitalbuffert

FI ska vid behov fastställa eller ändra ett kontracykliskt buffertvärde. De övergripande principer som FI:s beslut om buffertvärdet grundas på beskrivs i promemorian ”Tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten”.

Kontracyklisk kapitalbuffert

Den kontracykliska kapitalbufferten syftar till att det ska finnas kapital i banksektorn som bankerna kan använda i en ekonomisk nedgång. På så sätt understödjs kreditgivningen i kriser och den ekonomiska nedgången dämpas. Till skillnad från andra kapitalkrav förväntas därför den kontracykliska bufferten att variera över tid. Nivån på kravet baseras främst på utvecklingen på kreditmarknaden som helhet, till skillnad från andra kapitalkrav som utgår från banksystemets eller enskilda bankers risktagande. För att beräkna storleken på kapitalbufferten använder bankerna ett kontracykliskt buffertvärde. I Sverige är det FI som fastställer det kontracykliska buffertvärdet.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

FI beslutade den 12 september 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet.

Derivatmarknader, clearing och finansiell stabilitet

FI:s generaldirektör Erik Thedéens anförande Derivatmarknader, clearing och finansiell stabilitet.

IMF:s utvärdering av det svenska finansiella systemet

Under 2016 genomför Internationella valutafonden, IMF, en särskild granskning av den svenska finansiella sektorn för att bedöma dess stabilitet och identifiera potentiella sårberheter, en så kallad Financal Sector Assessment Program (FSAP).

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2016

FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2016.

FI slår fast stresstestmetod för att bedöma kapitalplaneringsbuffert

FI har nu fattat beslut om den stresstestmetod som ska ligga till grund för att bedöma vilken kapitalplaneringsbuffert de största bankföretagen i Sverige ska ha. Metoden, som beskrivs i en ny promemoria, bygger på det förslag som FI skickade ut för synpunkter den 9 maj i år.

De fyra storbankerna fortsatt systemviktiga företag

De fyra företagsgrupperna Nordea, Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank identifieras även i år som övriga systemviktiga företag (O-SII).

FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i september

Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i september. FI:s styrelse har beslutat att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.

FI följer utvecklingen

Finansinspektionen följer utvecklingen efter folkomröstningen om EU i Storbritannien.

Kommentar efter folkomröstningen i Storbritannien

Finansinspektionen följer utvecklingen på de finansiella marknaderna och har en löpande dialog med Finansdepartementet, Riksbanken och Riksgälden. Vi har beredskap och täta kontakter med de svenska bankerna.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

FI beslutade den 20 juni 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 7 juni 2016

Den 7 juni hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt.

Yttrande över promemorian Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder

Det är viktigt att nya regler och krav, som krav på nedskrivningsbara skulder, som införs genom lagen om resolution utgör en del av en väl avvägd helhet tillsammans med FI:s tillsyn och de kapitalkrav som banker underställs i dagsläget, det skriver FI i sitt yttrande över Riksgäldens promemoria Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder (Dnr RG 2016/425).

FI-analys 5: Makroekonomiska effekter av skuldkvotstak

I takt med att huspriserna har ökat har hushållens skulder i förhållande till deras inkomster – de så kallade skuldkvoterna – också ökat. Ett skuldkvotstak kan bromsa denna utveckling.

Stabiliteten i det finansiella systemet

FI bedömer att motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande, men sårbarheter kvarstår.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2016

FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2016.

Nya metoder för bankernas riskvikter och kapitalkrav beslutade

FI har nu fastställt de metoder som kommer att användas i tillsynen av bankernas interna modeller för företagsexponeringar. Bankerna bör fortsättningsvis utgå från att minst vart femte år är ett nedgångsår när de beräknar sannolikheten för fallissemang. Dessutom inför FI ett löptidsgolv på 2,5 år för de banker som använder den avancerade internmetoden.

Yttrande över promemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet

Finansinspektionen (FI) begränsar sitt yttrande till frågan om avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser. De övriga delarna av promemorian berör inte direkt FI:s ansvarsområden.

Debattartikel i Dagens Nyheter den 19 april 2016

Finansinspektionens uppdrag att motverka finansiella kriser och obalanser, ofta kallat makrotillsyn, bör förtydligas. En fråga är vilka verktyg som behövs. En annan är hur ansvaret bör fördelas mellan FI och regeringen.

Remissvar på Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015

FI har lämnat sitt remissvar på Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015 (2015/16:RFR6), som Marvin Goodfriend och Mervyn King gjort på uppdrag av finansutskottet.

FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i juni

Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i juni. FI:s styrelse bestämde den 18 april 2016 att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.

Nyheter om kapitalkrav på banker

Läs mer

IMF utvärderar stabilitet och funktionsförmåga på finansmarknaden i Sverige

Internationella valutafonden (IMF) kommer på inbjudan från Finansdepartementet och Riksbanken att besöka Sverige såväl i mitten av april som i augusti för att genomföra en särskild granskning av den finansiella sektorn och myndigheternas arbete med finansiell stabilitet, en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program). I sin rapport kommer IMF att ta upp de brister och risker som eventuellt framkommer och föreslå åtgärder för att ta hand om dessa.

Tidsplan för amorteringskrav

I dag enades Finansutskottet om hur amorteringskravet för nya bolån ska se ut. Det blir ett undantag för nyproduktion av bostäder, men med en tidsgräns på fem år.

Ramverk för makrotillsyn och FI:s syn på kapitalkrav

När Erik Thedéen i dag talade på “Bank och Finans”, en konferens arrangerad av tidningen Affärsvärlden, fokuserade han på två områden. Dels FI:s behov av tydligare och bredare befogenheter när det gäller makrotillsyn, dels på FI:s förslag i syfte att strama upp bankernas användning av s.k. interna modeller när man beräknar sina kapitalbehov.

Hur mycket kapital ska svenska banker ha?

Finansinspektionen ställer tuffare krav på bankernas interna modeller. "Vi kommer att behöva vara ännu tuffare i vår tillsyn än tidigare och vara ännu tydligare med våra förväntningar på bankerna." Det säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen i ett anförande på ett möte med titeln "Hur mycket kapital ska bankerna ha".

Klimatförändringar och finansiell stabilitet

Sverige och svenska finansföretag har ganska små exponeringar mot klimatrisker. I dagsläget är därför risken är låg för finansiella stabilitetsproblem.

Kapitalkrav inom pelare 2 för löptidsantaganden

FI avser att införa löptidsgolv på 2,5 år inom pelare 2 för banker som har tillstånd att använda den så kallade avancerade internmetoden.

FI:s tillsyn över bankernas beräkningar av riskvikter för företagsexponeringar

FI inför en ny bedömningsmetod för att utvärdera bankernas beräkningar av riskvikter generellt och framför allt för företagsexponeringar.

FI föreslår nytt ramverk för makrotillsynsåtgärder

FI ska ha rätt att föreslå åtgärder, regeringen ska godkänna förslagen, och Finansutskottet ska utvärdera FI:s arbete. Detta förslag presenterar FI:s generaldirektör Erik Thedéen i ett tal i Finansutskottet i dag.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2015

FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2015.

Prenumerera

Läs mer

Finansiella stabilitetsrådet

I Finansiella stabilitetsrådet träffas företrädare för regeringen, FI, Riksgälden och Riksbanken regelbundet för att diskutera frågor om finansiell stabilitet, behovet av åtgärder för att motverka uppbyggnaden av finansiella obalanser och, i händelse av en finansiell kris, behovet av åtgärder för att hantera en sådan situation.

Förslag till ändring av föreskrifter om kontracyklisk kapitalbuffert

Finansinspektionen (FI) föreslår att den kontracykliska kapitalbufferten ska vara 2 procent från den 19 mars 2017.

FI öppnar för höjt kontracykliskt buffertvärde i mars

Nästa gång FI ska fatta ett beslut om kontracykliskt buffertvärde är i mars. FI:s styrelse bestämde den 18 januari 2016 att arbetet för att förbereda beslutet ska inriktas så att värdet kan höjas om det bedöms nödvändigt. Värdet är i nuläget 1,5 procent.

FI och den finansiella stabiliteten

Ett stabilt finansiellt system är sedan länge en huvuduppgift för Finansinspektionen.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 16 december 2015

Den 16 december hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se nedan).

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

FI beslutade den 14 december 2015 att inte ändra FI:s föreskrifter (FFFS 2015:5) om kontracykliskt buffertvärde. Det buffertvärde på 1,5 procent som finns angivet i föreskrifterna ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,75 procent.

Finansiella stabilitetsrådet träffas 16 december

Onsdagen den 16 december träffas företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken samt Riksgälden för årets andra möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Stabiliteten i det finansiella systemet

Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande. Men kraftigt ökande priser på bostäder innebär att hushållens skulder växer snabbt. Det är en utveckling som innebär att riskerna för den ekonomiska stabiliteten ökar. Därför krävs beredskap för att införa ytterligare åtgärder. Det är några av slutsatserna i FI:s andra stabilitetsrapport för 2015.

FI-analys 4: En modell för hushållens skulder

Denna FI-analys presenterar en modell för de svenska hushållens skulder. Hushållens skuldsättning är nära kopplad till huspriser och de båda bestäms av räntor och konjunkturutsikter, samt av varandra. Modellens skattade egenskaper är rimliga; modellen reagerar som väntat på chocker och överlag överensstämmer dess historiska prognoser väl med utfallen. Detta gör att vi kan använda modellen som stöd för FI:s analys av hushållens skulder.

FI-analys 2: Finansinspektionens sårbarhetsindikatorer

FI följer löpande det finansiella systemets sårbarheter. Nu går FI ett steg längre genom att skapa ett system för att gruppera och studera indikatorer för sårbarheter.

FI ökar genomlysningen av kapitalkravet för svenska banker

FI redovisar i dag för första gången de faktiska kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2015. Publiceringen syftar till att öka tydligheten kring effekten av FI:s kapitalkrav, inklusive pelare 2.

Remissvar: ändrade säkerhetskrav i Riksbanken

Finansinspektionen och Riksgäldskontoret avstyrker i ett gemensamt remissvar Riksbankens förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken.

Formella beslut fattade - Sveriges fyra storbanker systemviktiga institut

FI har tidigare publicerat den metod-PM som FI har tagit fram för att identifiera övriga systemviktiga institut (O-SII) och ange vilket kapitalbuffertkrav det innebär. Nu har FI fattat de formella besluten som riktar sig till Sveriges fyra storbanker (Nordea, Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) och Swedbank) och som innebär att kapitalbuffertkrav på 2 procent på gruppnivå ska påföras per 1 januari 2016.

Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning

Sammanfattning av det tal Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen gav på SNS seminarium om det ekonomiska läget den 19 november 2015.

Hushållens skulder oroar

Debattartikel av Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen, i Dagens Nyheters DN debatt 2015-11-05.

Finansiell stabilitet

FI har som en av sina huvuduppgifter att verka för ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster.

Sveriges fyra storbanker systemviktiga institut

FI har beslutat att följa Europeiska bankmyndighetens, Ebas, riktlinjer om hur övriga systemviktiga institut (O-SII) ska identifieras och vilket kapitalbuffertkrav de bör påföras. Finansinspektionen avser att följa riktlinjerna i sin helhet och har meddelat detta till Eba.

FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i december

Nästa gång FI ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i december. FI:s styrelse bestämde den 12 oktober 2015 att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 1,5 procent.

Martin Noréus: Amorteringskrav och riskvikter – två aktuella frågor för makrotillsynen

FI:s vikarierande generaldirektör Martin Noréus höll talet ”Amorteringskrav och riskvikter – två aktuella frågor för makrotillsynen ” på UBS årliga Nordic Financial Services Conference den 10 september 2015.

Remissvar: Nya regler för revisorer och revision

FI välkomnar nya striktare regler, men anser att delar av förslagen inte uppfyller det huvudsakliga syftet med regleringen, att höja revisionskvaliteten och bidra till finansiell stabilitet.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) ska enligt lagen (2014:966) om kapitalbuffertar för varje kvartal fastställa ett kontracykliskt buffertriktvärde och ett kontracykliskt buffertvärde.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 2, 2015

FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2015.

Erkännande av andra medlemsstaters kontracykliska buffertvärden

Finansinspektionen beslutar att erkänna kontracykliska buffertvärden upp till 2,5 procent som har fastställts av behörig myndighet i ett annat EES-land. Berörda företag ska använda dessa buffertvärden vid beräkning av sina företagsspecifika kontracykliska kapitalbuffertar.

Drivkrafter bakom hushållens skuldsättning

I den här rapporten ger Finansinspektionen, tillsammans med Sveriges riksbank och Riksgälden, en övergripande bild av drivkrafterna bakom uppgången i hushållens skuldsättning. En central slutsats i rapporten är att skuldsättningen i stor utsträckning hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden.

Underlag till finansiella stabilitetsrådet

När företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden träffades den 15 juni i det Finansiella stabilitetsrådet bidrog myndigheterna med underlag till diskussionen. Underlaget publiceras nu.

Den framtida utformningen av bankernas kapitalkrav

Till Finansiella stabilitetsrådets möte den 15 juni bidrog Finansinspektionen med ett underlag om sin syn på den framtida utformningen av kapitalkraven för de svenska storbankerna.

Sveriges fyra storbanker systemviktiga institut

FI avser att följa Europeiska bankmyndighetens, Ebas, riktlinjer om hur övriga systemviktiga institut (O-SII) ska identifieras och vilket kapitalbuffertkrav de bör påföras.

Nordea globalt systemviktigt företag

FI identifierar Nordea Bank som ett globalt systemviktigt företag (G-SII, Global Systemically Important Institution).

FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i september

Nästa gång FI ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i september. FI:s styrelse bestämde den 22 juni 2015 att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 1,5 procent.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) har beslutat att höja den kontracykliska kapitalbufferten för Sverige till 1,5 procent från och med den 27 juni 2016.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 15 juni 2015

Den 15 juni 2015 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se nedan).

Finansiella stabilitetsrådet träffas 15 juni

Måndagen den 15 juni träffas företrädare för regeringen, Riksgälden, Riksbanken samt Finansinspektionen för årets första möte i Finansiella stabilitetsrådet.

Stabiliteten i det finansiella systemet

FI bedömer att motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande i dagsläget. Svenska banker har höga kapitalnivåer och god tillgång till billig finansiering.

Förslag till ändring av föreskrifter om kontracyklisk kapitalbuffert

Finansinspektionen (FI) föreslår att den kontracykliska kapitalbufferten ska vara 1,5 procent från den 27 juni 2016.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 1, 2015

FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2015.

Gemensamt ansvar för finansiell stabilitet

Finansiella kriser kostar pengar både för samhället och för individen, och därför vill vi så långt möjligt undvika dem. Finansinspektionen, regeringen, Riksgälden och Riksbanken är alla viktiga pelare i det förebyggande arbetet med finansiell stabilitet men också när en finansiell kris uppstår. Den 18-20 maj anordnar vi gemensamt en konferens om hur man på bästa sätt hanterar globala finansiella kriser.

FI publicerar metoder för bedömning av kapitalkrav för tre risktyper

FI har nu bestämt de metoder som kommer att användas för att bedöma bankernas kapitalkrav inom pelare 2 för tre betydelsefulla risktyper. Metoderna rör kreditrelaterad koncentrationsrisk, ränterisk i bankboken och pensionsrisk. FI har tagit hänsyn till de yttranden som inkommit på den remisspromemoria som publicerades i december 2014 och gjort vissa förändringar. Promemorian innehåller också en uppdaterad konsekvensanalys.

FI-analys 1: Den implicita statliga garantin till systemviktiga banker

FI:s uppdrag är att verka för finansiell stabilitet och ett gott konsumentskydd. Stabilitetsuppdraget har utvidgats så att FI även ska motverka finansiella obalanser för att stabilisera kreditmarknaden. Det kräver en mer omfattande analys och att FI blir tydligare om vilka ställningstaganden myndigheten gör. Därför ger FI ut en ny rapportserie, FI-analys. Detta är första rapporten i den serien där FI presenterar utredningar och analyser av frågor som är av betydelse för FI:s ansvarsområde.

FI öppnar för att höja kontracykliskt buffertvärde i juni

Nästa gång FI ska fatta ett beslut om kontracykliskt buffertvärde är i juni. FI:s styrelse bestämde den 20 april 2015 att arbetet för att förbereda beslutet ska inriktas så att värdet kan höjas om det i juni bedöms nödvändigt. Värdet är i nuläget 1 procent.

Den svenska bolånemarknaden 2015

FI följer utvecklingen på bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning noga och bolåneundersökningen utgör en viktig del av detta arbete. Årets undersökning visar att den genomsnittliga belåningsgraden och skuldkvoten för hushåll med nya bolån var oförändrad mellan 2013 och 2014, trots snabbt stigande bostadspriser.

Martin Andersson: Finansinspektionen och makrotillsynen

FI:s generaldirektör Martin Andersson höll talet Finansinspektionen och makrotillsynen på Bank och Finans Outlook den 18 mars 2015.

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) ska enligt lagen (2014:966) om kapitalbuffertar för varje kvartal fastställa ett kontracykliskt buffertriktvärde och ett kontracykliskt buffertvärde.

Kapitalkrav för svenska banker kvartal 4, 2014

FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2014.

Martin Andersson: Ett år med den nya makrotillsynen

FI:s generaldirektör Martin Anderssons tal om FI:s syn på makrotillsyn på SNS/SIFR Finanspanel den 19 februari 2015.

FI:s och Riksgäldens synpunkter på nya regler för globalt systemviktiga banker

FI och Riksgälden framför i ett remissvar synpunkter på Financial Stability Boards (FSB) förslag till krav på total förlustabsorberande kapacitet för globalt systemviktiga banker (TLAC).

FI siktar på oförändrat kontracykliskt buffertvärde i mars

Nästa gång FI ska fatta ett beslut om kontracykliskt buffertvärde är i mars. FI:s styrelse bestämde i går att arbetet för att förbereda beslutet ska inriktas på att värdet inte ska ändras. Värdet är i nuläget 1 procent.

FI:s metoder för bedömning av enskilda risktyper inom pelare 2

Finansinspektionen beskriver i en promemoria vilka metoder som FI har för avsikt att använda för att beräkna kapitalkravet för tre viktiga risktyper inom ramen för pelare 2.

Stabiliteten i det finansiella systemet

Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande. Trots oro i omvärlden har bankerna bra motståndskraft och tillgång till finansiering.

FI och finansiell stabilitet

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

FI ska enligt lagen (2014:966) om kapitalbuffertar för varje kvartal fastställa ett kontracykliskt buffertriktvärde och ett kontracykliskt buffertvärde.

Bruttosoliditetskrav för svenska banker

FI anser att ett bruttosoliditetskrav kan fylla en viktig funktion för att upprätthålla den finansiella stabiliteten i Sverige som en säkerhetsspärr som sätter ett golv för hur lågt kapitalkravet kan falla relativt bankernas bruttotillgångar.

Martin Andersson: Sverige behöver inte gå före med bruttosoliditet

Sverige ska inte gå före eller införa högre krav på bruttosoliditet än resten av EU, säger Martin Andersson på SvD Bank Summit i dag. Det nya kravet är bra men ska bara fungera som ett golv för hur lågt bankernas riskvägda kapitalkrav får sjunka. Därför räcker i dagsläget den nivå på tre procent som diskuteras i EU.

Kapitalkrav för banker, tredje kvartalet

FI offentliggör i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2014.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte 11 november

Den 11 november 2014 hade Finansiella stabilitetsrådet möte. Protokollet från mötet finns nu tillgängligt (se nedan).

Åtgärder mot hushållens skuldsättning – amorteringskrav

FI bedömer att ett amorteringskrav som tillämpas på ett flexibelt sätt på sikt stärker hushållens motståndskraft mot störningar. Dels dämpar det bostadspriserna och bidrar till en långsammare skuldtillväxt, dels innebär högre amorteringar att hushållen minskar sina skulder och därmed räntekostnader.

Stabilitetsrisker kopplade till hushållens skuldsättning

FI bedömer att riskerna med hushållens skulder inte är alarmerande i dagsläget. Däremot finns det makroekonomiska risker med den ökande skuldsättningen bland hushållen.

Bolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner

Nya bolånetagare amorterar i större utsträckning efter att bankerna från och med den 1 juli 2014 infört individuellt anpassade amorteringsplaner. Den pågående mediedebatten om amorteringar och att Svenska Bankföreningen har skärpt sina rekommendationer kring amorteringar kan även ha bidragit till de ökade amorteringarna.

Finansinspektionens syn på ett amorteringskrav

Hushållens skulder utgör inget hot mot den finansiella stabiliteten men däremot ökar de makroekonomiska riskerna. Ett amorteringskrav kan, om det är utformat på ett flexibelt sätt, minska dessa risker.

Svenska banker klarar europeiskt stresstest

Svenska storbanker klarar av ett kraftigt försämrat läge i omvärlden. Dessutom är deras utlåning av bra kvalitet. Det är resultatet av det stresstest som Finansinspektionen (FI) gjort av de svenska storbankerna på uppdrag av den Europeiska bankmyndigheten (Eba).

FI redovisar Ebas stresstest av svenska storbanker

På söndag den 26 oktober klockan 12 kommer FI att redovisa hur de svenska storbankerna har klarat Europeiska bankmyndighetens (Eba) stresstest. FI kommer också publicera utfallet av den undersökning av bankernas krediter (AQR) som gjorts. Resultatet kommer att redovisas på koncernivå för varje bank.

Kapitalkrav för svenska banker

Finansinspektionen presenterar i en promemoria ställningstaganden som syftar till att det svenska banksystemet ska stå starkare rustat för att kunna stå emot framtida finanskriser.

Kapitalkrav

Kapitalkraven bygger på principer utformade av Baselkommittén och finns införlivade dels i EU:s kapitaltäckningsregelverk, dels i svensk lagstiftning och FI:s föreskrifter.

Förslag till föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde

Finansinspektionen (FI) föreslår att det kontracykliska buffertvärdet ska vara 1,0 procent. Värdet fastställs genom en bestämmelse i nya föreskrifter.

Stabiliteten i det finansiella systemet

Sverige har ett stort och sammanlänkat finansiellt system som domineras av fyra storbanker. Ett flertal åtgärder har vidtagits de senaste åren för att stärka stabiliteten och FI anser att motståndskraften i det finansiella systemet i dagsläget är tillfredsställande.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets andra möte

Den 23 maj 2014 hade Finansiella stabilitetsrådet sitt andra möte. Ett protokoll från mötet finns nu tillgängligt (se nedan).

Kommuniké från Finansiella stabilitetsrådets möte den 23 maj

Finansiella stabilitetsrådet har i dag hållit sitt andra möte där företrädare för regeringen, FI, Riksgälden och Riksbanken diskuterat frågor om finansiell stabilitet. Efter mötet publicerade rådet en kommuniké (se länk nedan).

Kapitalkrav för svenska banker

Den 3 april 2014 presenterade regeringen ett lagförslag om förstärkta kapitaltäckningsregler. Enligt förslaget ska de nya reglerna huvudsakligen träda i kraft den 1 augusti 2014. Förslaget ger FI bemyndigande att besluta om ett flertal frågor som sammantaget har en stor påverkan på bankernas kapitalkrav. FI ger nu besked om hur kapitalkraven kommer att vara utformade.

Inbjudan till analytikerträff – kommande kapitalkrav på svenska banker

Läs mer

Höjda riskvikter för bolån i verksamhet i Norge

Det norska Finanstillsynet har publicerat ett förslag på hur de avser att vidta ett antal åtgärder för att höja riskvikterna för bolån. Finansinspektionen (FI) har i samband med detta fått en fråga om hur vi ser på detta och vårt ställningstagande till reciprocitet vad gäller de metoder som Finanstillsynet kommer att fastställa.

FI ger inte undantag från Basel 1-golvet

Det är inte lämpligt att ge bankerna möjlighet till undantag från det så kallade Basel 1-golvet. FI vill även fortsättningsvis säkerställa att banksystemet är tillräckligt motståndskraftigt, något som värnar den finansiella stabiliteten.

ESRB vägleder om makrotillsyn

Europeiska systemrisknämnden, ESRB, ger vägledning för hur EU-länderna kan använda makrotillsynsverktygen. Finansinspektionen (FI) har nyligen fått ett förnyat uppdrag att arbeta med finansiell stabilitet. Det innebär både tillsyn av de finansiella företagen och ett samlat ansvar för samtliga så kallade makrotillsynsverktyg.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets första möte

Den 10 februari hade Finansiella stabilitetsrådet sitt första möte. Protokollet finns nu tillgängligt (se nedan).

Så kan FI minska riskerna med hushållens skuldsättning

Försiktighetsskäl talar för att det är motiverat att överväga ytterligare åtgärder relativt snabbt om vi ser att skuldökningstakten är fortsatt hög. FI bedömer att en höjning av riskviktsgolvet för bolån bör prioriteras framför en fullt påslagen kontracyklisk buffert. Det är däremot viktigt att ha realistiska förväntningar om vad FI kan åstadkomma för att minska hushållens skuldsättning givet de verktyg FI förfogar över.

Risker i det finansiella systemet 2013

Svenska banker står relativt starka, men är fortsatt sårbara för störningar på de finansiella marknaderna och utvecklingen i euroområdet innebär fortsatt en risk för det svenska finansiella systemet.

PM 3 – Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige

Sammantaget visar analysen att en lägre andel av hushållen tar nya lån med höga belåningsgrader och att amorteringsbeteendet har förbättrats bland hushåll med höga belåningsgrader.

PM 5 – Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

Enskilda hushåll visar på god motståndskraft, i alla fall på längre sikt. På kort sikt finns däremot risker för individuella hushåll i stressade situationer.

PM 1 – Förklaringar till utvecklingen av hushållens skuldsättning sedan mitten av 1990-talet

FI bedömer att fundamentala reala efterfråge- och utbudsfaktorer förklarar en stor del av uppgången i hushållens skuldsättning men att generösare kreditgivningsnormer troligtvis också har understött utvecklingen.

PM 2 – Analys av spridningen av hushållens skuldsättning

Riskerna med hushållens aggregerade skuldsättning i samhället kan se olika ut beroende på hur skulderna är fördelade. En analys av spridningen i hushållens skuldsättning visar att skuldkvoten har ökat trendmässigt för alla inkomstgrupper och att vissa hushållsgrupper är mycket sårbara. Risken för större kreditförluster på bostadslån bedöms däremot vara liten.

Risker för den finansiella stabiliteten och för enskilda hushåll i Sverige relaterade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden

På uppdrag av Samverkansrådet har en av Finansinspektionen och Riksbanken gemensam analysgrupp tillsatts för att analysera risker kopplade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden. Slutsatser kring analysarbetet motiverar till att överväga ytterligare åtgärder för att hantera riskerna med hushållens höga skuldkvot.

Beslut om riskviktsgolv för svenska bolån

FI inför ett riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån. Golvet införs som en tillsynsåtgärd inom den så kallade pelare 2.

FI:s roll i ett ramverk för finansiell stabilitet

Makrotillsyn är inget nytt utan har alltid ingått i det traditionella tillsynsarbetet. Det sa Martin Andersson på konferensen Bank & Finans Outlook den 20 mars.

Martin Andersson: Ett stabilt finansiellt system kräver både mikro- och makrotillsyn

Mikro- och makrotillsyn går inte att särskilja i praktiken. Det är två perspektiv med samma mål, att uppnå finansiell stabilitet. Det konstaterade FI:s generaldirektör Martin Andersson vid ett anförande för Sparbankernas Riksförbund.

Risker i det finansiella systemet 2012

Finansinspektionens (FI:s) riskrapport 2012 har fortsatt fokus på oron på de finansiella marknaderna där den största risken för det svenska finansiella systemet alltjämt är en fördjupad statsfinansiell kris i Europa.

Risker i det finansiella systemet 2011

Sverige har klarat sig relativt väl i en turbulent tid men risknivån i det svenska finansiella systemet har ökat. Osäkerheten i omvärlden gör att bankers likviditetsrisker och livförsäkringsföretagens påverkan av det låga ränteläget fortsatt är i fokus. Finansinspektionen ser också en risk i att försäljningen av komplexa produkter till konsumenter ökar.

Risker i det finansiella systemet 2010

FI lyfter i denna rapport fram de viktigaste riskerna för den finansiella stabiliteten, för konsumentskyddet och för de finansiella marknadernas funktionssätt.

Risker i det finansiella systemet 2009

Finansinspektionen flaggar för flera potentiella risker som noggrant måste bevakas. Ett riskområde som lyfts fram i den nya rapporten, "Risker i det finansiella systemet" är bolånemarknaden - där FI har påbörjat en granskning.

Finanssektorns stabilitet (2008:18)

FI konstaterar att de fyra storbankerna klarar lågkonjunkturen. Bankerna har förutsättningar att klara kapitaltäckningskraven även om det skulle bli en en allvarlig recession i Sverige och Baltikum.